Tomt blev det här ett tag! Anledningen till det är inte svårfunnen.
Jag cyklar inte!
Om inte kortpendling och en del transportcykling räknas förstås. Då cyklar jag men annars inte trots en hittills mycket fin höst. Nu är den inte slut än och jag ämnar komma igång igen vad det lider. Ett och annat vått höstlöv vill jag skall singla ned och fastna i pannan när jag cyklar MTB innan snön så småningom faller. Det är bilden jag ser framför mig i alla fall.
Men det var lusten som tillfälligt rann ur mig. Inte lusten till själva cyklingen men andra delar av livet kom emellan varpå orken tröt. Egentligen vet jag att några tramptag på vägen och några skutt i skogen hjälper att jaga upp livsandarna ur sina hålor. Men understundom hjälper inte ens den vetskapen. Det understryks av den onda spiralen. Den som säger: mindre cykling – sämre form, -mindre cykling – ännu sämre form. Tur att den är reverserbar.
Tränar gör jag inte heller för stunden. Det i sin tur beror mest på en efterhängsen förkylning med tillhörande feber. Jag har vid något tillfälle tidigare tagit i när jag varit sjuk med tråkig utgång så det ämnar jag inte göra igen.
Som tur var har jag lite cykeltidningar att läsa!
/ J – försöker krya på sig
