Söndag i retrospektiv

9 Maj

Den första sommardagen. Jag vet inte om det rent meteorologiskt förhöll sig på det viset men det kändes sannerligen så. Korta byxor, kort tröja, inga förstärkningsplagg och ljummen vind mot bara ben. Alla som cyklar vet hur det känns och vilken frihetskänsla det skänker.

Kosan styrdes runt en sjö. Det är i och för sig inte konstigt om man bor i det hörnet av världen som jag gör. Det är hart när omöjligt att inte cykla runt en sjö faktiskt.

Helgasjön

Just den här sjön har jag kört runt många gånger i mitt cykelliv. Helgasjön, vet inte hur stor den kan tänkas vara i relation till allt annat, Smålands fjärde, femte beroende på hur man räknar kanske. Hur som haver är det runt 50 kilometer att färdas eller 55 med den sträckningen jag valde. Distanscykling blev det således inte men kanske halvdistans. Halvdistans för en halvmotionär.

Lagom tät trafik i mitt tycke

Söndagstrafiken var gles och civiliserad. De motorfordon jag stötte på under färds gång visade med ett undantag stor hänsyn och särskilt gällde det när de släppte över mig vid den första korsningen på ut ur staden. När jag sedan svängt av de större lederna blev det närmast tomt. Jag, asfalt och lövsprickning i samklang.

Barndomstrakter i Åby

Kraften i benen finns bara inte där kunde emellertid snabbt konstateras. Det är inte ett särskilt överraskande faktum och hänger förstås intimt ihop med brist på mil i benen och en väl tilltagen rondör. Men det får konsekvenser insåg jag under den här färden. Det blir inga motionslopp för min del i år som tänkt var. De flesta ligger för nära i tid. De första redan till kristi flygare och helgen som kommer. Även deltagande i de lokala mtb- och tempocuperna får skjutas på framtiden. Jag skulle inte kunna göra mig själv rättvisa. Inte i andras ögon då för det bryr jag mig inte om men i mina egna.

Sportdryck

 

Något mer pulver i skånkarna fanns att hämta mot slutet. Det visade sig att den milda men ändå närvarande värmebrisen varit emot mig från början. Efter Ör så var den istället med mig från sidan och mot slutet i ryggen varpå farten ökade något. Sen bidrog säkert att jag tagit det erbarmligt lugnt uppför inledningsvis. Det var inte ett val utan av nödvändighet. För närvarande rusar pulsen bara jag tänker på att cykla i ”fel-lut”.

Sen lockade förstås en afterbikeöl. En iskall Bayersk kändes inte malplacerad.

 

/ J – söndagscyklist

 

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.