TEST: BMC TEAMMACHINE SLR03 105 Tankeläsaren från Schweiz - Pris 18 500 kr

Cykeltester 30 Aug

1bmc

Teammachine finns med hela fyra olika ramalternativ, där detta är den enklaste av de tre som är i kolfiber. Skillnaden mot 2017 års 02:a går bara att se på insidan, medan 2017 års 01:a också är extremt lik de båda andra, men med intern vajerdragning och aningen aggressivare sittställning. 2018 är en annan historia, men den tar vi nästa gång.  

När det gäller likheten mellan ramarna finns det knappast någon anledning att välja en annan form på cykeln för BMC, för ramrörens profiler och layupen av kolfibrerna på finmodellen var resultatet av 34 tusen virtuella prototyper i ett simuleringsprogram. Nu har vår modell en mycket mindre avancerad layup, som gör att vikten är 1230 gram istället för 790 på ramen, men det är ändå tydligt att BMC har hittat något väldigt välfungerande genom sina rigorösa efterforskningar. Den här cykeln har nämligen helt lysande köregenskaper!

 

”Telepatisk, i betydelsen att den omedelbart förvandlas till en del av oss”

 

1bmc1
Svårt att klämma in så mycket fetare rör än så här!

Telepati
När vi säger att Teammachine har lysande köregenskaper är det framförallt två saker vi tänker på. Dels har man lyckats bygga in en väldigt fin komfort i ramen, med sina smala och kraftigt nedsänkta sadelstag och följ­samma med ändå rejäla konstruktion på gaffeln.

Nu rullar cykeln på 23-millimetersdäck, så på den punkten finns det dessutom mer att hämta om man uppgraderar lite. Men det som vi framförallt imponeras av är att ­cykeln känns så oerhört telepatisk, i betydelsen att den omedelbart förvandlas till en del av oss, och allting sker genom att vi tänker det snarare än att vi planerar ett genomförande som vi sedan utför. Vi känner oss säkra, trygga och grymma på att köra snabbt genom vilken kurva som helst, allt på samma gång, och när vi ställer oss upp flyter cykeln under oss som om den var en del av vår kropp. Perfekt balans och precision i varje sekund, som gör cyklingen till en ren njutning faktiskt.

Med sina brutala rörformer i ramens undre halva finns det också mängder av styvhet, men cykeln är inte direkt en raket när man släpper lös alla krafter rakt fram, eftersom både hjulen och cykeln som helhet är lite småtunga. Ramen är nog också bland de tyngre i testet, men de egenskaperna som man märker av allra mest när man väl sitter i sadeln tycker vi är helt suveräna på Teammachine.

 

1bmc2
Gaffelns form ger både styvhet i kronan och följsamhet i själva gaffelbenen.

Prylar som funkar
Komponentmässigt är Teammachine ingen ädelsten på samma sätt som vi tycker den är det i uppträdandet, men det är ändå väl­fungerande och pålitliga grejer som ­troligen kommer ha bra funktion i ur och skur under många mil. 105-gruppen är dock inte komplett, utan kompletterad av lite ­enklare grejer som ett RS500-vevparti (väldigt likt förra generationens 105), samt ett par enklare bromsar, vilka dock funkar fint. De här ­sakerna bidrar nog till att cykeln som sagt är lite småtung, men den är ändå väldigt rolig att cykla på trots vikten. Om vi skulle byta ut en del från ­originalspecifikationen skulle det snarare vara hjulen, vilka som sagt är ­pålitliga men inte så roliga på en cykel för nästan tjugo tusen. BMC är dock långt ifrån ensamma om att hålla nere priset med enkla hjul, men det är lite synd på en så trevlig cykel. Hur som helst tycker vi absolut att ramen kan vara värd en uppgradering på denna punkten, utan att det finns risk att det blir några pärlor åt svin. När man ändå var i farten skulle man också kunna lyxa till det med ett par högpresterande 25:or, även om de 23-millimeters ­Conti-däcken är helt okej.

Resten av komponenterna är BMC:s egna aluminiumprylar samt en sadel från Selle Royal med förhållandevis gott om stoppning. Inga konstigheter här, även om vi kände oss lite ovana vid det breda styret på 44 cm.

 

1bmc3
Svårt att se skillnad från proffsens hojar på utsidan.

Kolfibrerna då?
Ramen är alltså styv och komfortabel, om än inte särskilt lätt för att vara just kolfiber. Idag sticker det ju ut lite att inte ha intern vajerdragning, men den stora fördelen som det medför är hur enkelt det blir att meka med grejerna. Lite omodernt ter det sig dock, det går inte att komma ifrån.

Annars är det häftigt att man kan få en ram som är såpass lik proffsens cyklar, om man bortser ifrån siffrorna som vågen visar. Det är en härlig hoj med mycket fint uppträdande, som gör träningspassen till ganska fartfyllda och roliga upplevelser.

 

PLUS
Suveränt uppträdande på vägen, och en fin komfort.

MINUS
Hög vikt och småtrista hjul.

KÖP OM
Du vill ha en cykel som ser ut som en proffshoj och som har förädlade kör­egenskaper, vilket kan få dig att offra lite på ­komponentnivån.

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.