Inför Giro d’Italia 2013

Årets upplaga av girot har förutsättningar för att bli en av de bästa upplagorna någonsin, vilket gör att vi har tre spännande och intressanta veckor framför oss.

Arrangörsorganisationen har lyckats samla ihop ett av de bästa startfälten i tävlingens snart 100-åriga historia. I den stjärnspäckade startlistan hittar vi några av de mest allsidiga deltagarna och de bästa spurtarna i världen.  Allt är upplagt för en spännande jakt på medaljerna under tre dagars spännande tävlingar.

Banan är också väl avvägd och smart planerad med några uppvärmande dagar i södra Italien innan man besöker Florence innan alpturen startar i öst och drar västerut med bland annat en avslutning på toppen av Galibier. Tävlingen avslutas sedan i de fruktade Dolomiterna.

Ryder Hesejdal
Kan fjolårsvinnaren Hesjedal utmana Wiggins och Nibali?

Wiggins mot Nibali, Hejsedal, Sanchez och Gesink
Det är ovanligt att en vinnare av Tour de France väljer att fokusera den nästkommande säsongen på Girot, men Bradley Wiggins har sagt att en vinst i Girot är hans stora mål med 2013 och har lagt upp träningen för att vara i toppform i maj, samtidigt har han i intervjuer öppnat för att satsa på en dubbel.

Även om arrangörerna har skämt bort italienarna med att se till att hela världseliten är på plats i Italien har de ändå störst förhoppningar på att en hemmaåkare skall vara med i fighten om den rosa tröjan, och helst ha den på sig också. Förhoppningarna står till Astanas Vincenzo Nibali.

Nibali och Wiggins är två olika typer av cyklister. Medan Wiggins och hans Team Sky gillar kontrollerade lopp medan Nibali gärna chansar och utmanar. Kontrasterna i åkstil, nationalitet och karaktär kommer att bli mycket intressant att följa under de kommande veckorna. Wiggins är också betydligt starkare än Nibali på tempokörning medan Nibali har sina starka sidor i bergen.

Men Girot kan mycket väl handla om många fler än Wiggins och Nibali. Fjorårets segrare Ryder Hesjedal (Garmin-Sharp) kommer inte ge sig frivilligt och andra som säker också kommer att ligga långt framme är Michele Scarponi (Lampre-Merida), Robert Gesink (Blanco Team), Samuel Sanchez (Euskaltel-Euskadi) och Cadel Evens (BMC Racing Team).

För oss svenskar får vi sätta vårt hopp till Fredrik Kessiakoff och unga lovande Tobias Ludvigsson. Kessiakoff kör för att hjälpa fram Nibali i Astanalaget och han kan få en avgörande roll att driva upp tempot i bergen. Han kommer troligen också få en viktig roll i lagtempo för att inte Wiggins skall få för stort försprång där. Ludvigsson kör för Argos-Shimano som inte har ett lag för sammandraget, men 22-åringen som gör sin första Grand Tour start kommer få med sig mängder med erfarenhet till framtiden och kan förhoppningsvis vara med framme och fightas om en pallplats på några etapper.

 

Giro d'ItaliaBanan
Efter att förra året startat i Danmark är girot tillbaka på Italiens mark igen, med ett kort gästspel i de franska alperna. Tävlingen inleds med en etapp om 130 km utmed kusten i Neapel och kommer troligen avslutas med en tuff spurtuppgörelse. Men redan den andra dagen blir det mer tekniskt då tävlingen bjuder på ett 17,4 km långt lagtempo ute på ön Ischia. Banan är mycket teknisk och kan mycket väl ge Wiggins lite tidsutrymme inför bergsetapperna.

Den första veckan av Girot avgörs i södra Italien med goda möjligheter för starka spurtare att visa upp sig. Någon av de första etapperna av Girot brukar alltid bjuda på ett mål uppe i bergen och den här gången är det den 246 km långa etapp 4 som avslutas med en klättring upp till Serra San Bruna, inte speciellt brant, men den är 16 km lång.

Banan fortsätter sedan norrut längs Adriatiska havet, med det gigantiska 54,8 km långa tempot från Gabicce Mare till Saltara som kommer vara en avgörande etapp för många av de som vill vara med i slutsummeringen. En så lång tempoetapp kommer att vara som klippt och skuren för Wiggins, men det är inte någon lätt bana med en ganska knixig start och den avslutas med en tre kilometer lång klättring upp till målet.

Den första veckan avslutas i Florence innan deltagarna reser vidare till nordöstra Italien där man inleder med en vilodag. Direkt efter vilodagen startar den första riktiga bergsetappen med den 1519 meter höga och 21,9 km långa stigningen upp till målet i Altopiano del Montasio. Stigningen innehåller bland annat en sektion som är två kilometer lång med 12% lutning, vilken garanterat kommer att kasta om ställningen i totalen.

De riktiga bergen
Etapp 12 och 13 tar Girot genom norra Italien och avslutas troligen med spurtuppgörelser i Treviso och Cherasco, även om det skall passeras några backar under respektive dag.

Den fjortonde etappen till Bardonecchia bjuder på en lång stigning upp till Sestriere men det kommer vara den nästkommande etappens stigning till Galibier som troligen kommer att verkligen spräcka klungan. Etappen är bara 149 km lång men inkluderar den 25 km långa Col du Cenis och därefter Col du Telegraphe innan man avslutar med att klättra upp till Galibier på 2642 meter över havet. Mellan de två sista stigningarna finns det i princip inte någon vila utan det handlar om 34,8 km ren pina. Det kommer bli en minst sagt spektakulär etapp.

En andra vilodag och två ganska flacka etapper på vägen ner mot Dolomiterna gör årets upplaga av Girot något humanare än fjorårets, men en stigning upp mot Campagnolos hemstad Vicenza kan förstöra festen för de som laddat för en klungspurt.

Triss i Dolomiterna
De tre avslutande etapperna i Dolomiterna inleds med ett 20,4 km långt bergstempo. Bana slingrar sig fram längs med vingårdarna, men stigningen är konstant och det krävs att cyklisterna vet exakt vad de klarar av.

Den 19:e etappen klättrar upp till legendariska Passo Gavia och PAsso Stelvio innan den avslutas i Val Martello. Det ger tillsammans 55 km stigning av den 139 km långa etappen.

Den avslutande bergsetappen är än tuffare, med en 203 km lång kavalkad genom Dolomiterna. Utsikten här uppe kommer att vara bedårande, men vi tvivlar på att det är några cyklister som kommer njuta av den medan de pressar sig upp för Passo Costalunga, Pass San Pellegrino, Passo Giau och Passo Tre Croci innan den avslutande klättringen upp till målet i skuggan av Tre Cime di Lavaredo.

Den här bergsetappen kommer vara den som avgör årets Giro och efter den har vi den totala segraren klar. Den sista etappen ner till Brescia kommer bara ge en sista chans för den som vill ta en spurtseger som en avslutning på årets första Grand Tour.

 

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.