Svenska Cycling Plus

Trek Crockett 7

a trek alt1

Detta är en cykel som har potential att infria många cyclocrossrävars drömmar. Singelklinga fram, ovanligt kraftfulla cantileverbromsar, samt en geometri som andas tävling! Från första kurvan känns det uppenbart att Crockett är byggd för att just tävlas på, och att man skulle ha goda möjligheter att göra det med framgång. På något sätt inspirerar cykeln till att ställa sig på pedalerna och gasa järnet, samtidigt som man vågar gå på så hårt det bara går. Den är inte nervös, utan undertecknad känner sig bekväm med att släppa styret även i då han gasar över ganska knöligt underlag, men den bjuder in till att ta kurvor hårt och på det sätt som man ska för att vara framgångsrik i cyclocross: med rejält med tryck på pedalerna! En liten viktförskjutning och cykeln svänger på ett kontrollerat men ändå mycket hungrigt sätt. Man känner sig snabb, och om inte annat så innebär ju detta att placebo­effekten kan adderas till den effekt man producerar på sin ergometercykel hemma i källaren.

 

 

Förskjutna dropouts är en del i Isospeed-­ tekniken som  skapar komfort.
Förskjutna dropouts är en del i Isospeed- tekniken som skapar komfort.

 

Ramen är gjord i Treks finaste aluminium­legering, medan gaffeln är helt i kolfiber. Den har moderna standarder såsom koniskt styrhuvud och vevhus för BB86, vilket är en standard som ger stor yta att sammanfoga rören kring vevpartiet utan kompromisser. Trek har inte tagit ut svängarna med hydrofomningen för att skapa komplexa rörprofiler i samma utsträckning som en del andra tillverkare, men överröret har en slags osymetriskt utplattad profil som förbättrar komforten när man har cykeln på axeln och ökar tåligheten vid slag från sidan. Underröret är precis som hos de flesta andra cyklarna i testet massivt, och styvheten är mycket god.
När det gäller framgaffeln har den en spännande design där gaffeländarna sitter lite bakom gaffelbenens centrum. Detta gör att gaffelbenen får större möjlighet att agera som en fjäder och skapa komfort, då ett rör ju är mer benäget att böja sig när det utsätts för krafter från sidan. Oavsett hur väl själva tekniken fungerar är det vår bedömning att framgaffeln erbjuder testets bästa komfort! Dock har ju merparten av de övriga cyklarna skivbroms, där man är tvungen att göra gaffelbenen styvare än med fälgbroms på grund av hur krafterna tas upp, så utifrån att det handlar om olika typer av cyklar blir jämförelsen en aning orättvis.

 

 

Med clutchteknik i bakväxeln kan man droppa från taket utan att kedjan rasslar  omkring
Med clutchteknik i
bakväxeln kan man droppa från taket utan att kedjan rasslar
omkring

När det gäller komponenter finns det en sak som sticker ut, och det är den spännande SRAM Force CX1-gruppen (kedja och kassett är dock på Rival-nivå). Singelklinga fram är ett område där cyclocross till viss del kan sägas ha varit trendsättande, då det på svenska cyclocrosstävlingar ända sedan starten varit något av en standardmodifikation att byta ut de två klingorna fram mot en ensam 42-klinga med någon form av kedjestyrning. På cyclocrosstävlingar är de flesta prestigelösa, och när det går snabbare att springa än att cykla så gör man det. Nu med narrow/wide-teknologin som här används kan man alltså få singelklinga fram som inte hoppar av även utan kedjestyrning (en nätt och fin integrerad kedjestyrare sitter dock monterad på cykeln för adderad säkerhet). För att undvika kedjetapp och att kedjan vispar omkring till höger och vänster när det är knöligt har gruppen precis som inom mtb-segmentet clutch-teknologi i bakväxeln, med ökad och kontrollerad kedjespänning. Inom just cyclocross finns det anledning att misstänka att denna funktion fyller ytterligare syften, även om vädret under denna testperiod varit alltför fint för att problemet ska infinna sig. Under leriga tävlingar på gräs är det nämligen inte helt ovanligt att bakväxeln blir så igensatt att trissorna inte vill snurra och bakväxeln överlag börjar bete sig på ett mycket otillfredställande sätt. Med ökad kedje­spänning finns det mycket som talar för att dessa problem skulle bli mindre. Gruppen kommer med en 40-klinga och en kassett med 11-28 tänder, vilket är utmärkt för tävlingar. En tänkbar annan utväxling som kanske hade glatt vissa spekulanter är dock en kassett med ett bredare spann och en större framklinga, för att utnyttja potentialen hos denna grupp i större utsträckning.
Överlag är det bra komponenter, och bromsarna sticker ut ganska mycket genom att erbjuda en väldigt god bromskraft. Som alltid med cantilever försvinner en del av den i väta, men bromsarnas design ger verkligen en mycket stor bromskraft i förhållande till många andra cantilevervarianter. Ett av de stora problemen med cantileverbromsar har historiskt varit ”brake chatter”, att gaffeln skakar vid inbromsning. Detta problem existerar inte på Treken, huvudsakligen tack vare att vajerstoppet sitter i gaffelkronan.

 

 

En klinga andas race inom cyclocross och leran försöker förgäves klamra  sig fast. Breda och smala tänder om vartannat gör att  kedjan stannar på plats.
En klinga andas race inom cyclocross och leran försöker förgäves klamra sig fast. Breda och smala tänder om vartannat gör att kedjan stannar på plats.

Hjulen är tubelesskompatibla, men är trots det den del av cykeln som inte känns riktigt i paritet med många av de övriga komponenterna. De är inte dåliga, men jämfört med exempelvis Rose-cykeln väger de kompletta hjulen med däck och allt cirka 400 gram mer trots att cyklarna i sig väger lika mycket, och även om inte allt sitter i själva hjulen säger det ändå något. Dock kan det mycket väl vara så att de flesta som sneglar på denna cykel ämnar köra på tubhjul, vilket i så fall gör valet att inte satsa på hjulen lika mycket som på gruppen till ett bra val.

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.