Svenska Cycling Plus
Annons
Annons
Okategoriserade

Japanese Odyssey del 2. Berg och regn

Starten gick och vi rullade iväg. Redan i första korsningen så delades fältet upp. Nästan alla hade sin rutt ut ur Tokyo och det dröjde inte länge innan jag var ensam. Jag tog det lugnt, åt och drack och höll igen på lätta växlar. Några av de andra cyklisterna körde om i ganska högt tempo men jag lät dem hållas. De första milen var som väntat storstad med trafikljus, ganska mycket trafik och ständiga start och stopp. Jag hade gjort ett dåligt vägval när jag kom fram till en väg där cyklar var förbjudet och jag tvingades leta mig fram på småvägar i några kilometer. Ingen större panik och jag var medveten att det skulle komma flera sådana små äventyr.

Efter dryga 10 mil hade jag lämnat Tokyo, kommit ut bland risfälten och kunde se bergen framför mig. Loppets första 60 mil skulle innehålla 6 kontroller och mängder av höjdmeter. Platt de första 10 milen ut ur Tokyo men efter det skulle det klättras och cyklas utför. Min plan var att försöka köra 20 mil om dagen de tre första dygnen och klara av de 6 första kontrollerna under dessa dagar. Jag stannade till vid tävlingens första 7 eleven och fyllde på vätska och lite mat till första berget.

IMG_6613

Jag tänkte starta alla klättringar med ordentligt med mat och vätska för att undvika att gå tom. Första kontrollen var Mount Haruna-San på ca. 1000 meters höjd. Klättringen började ganska beskedligt med dryga 5% lutning men blev brantare och brantare. Jag försökte spara knän och ben och körde på lättaste växeln (34/32). När det blev 16-17% i 2-300 meter valde jag att kliva av och gå för att inte fresta för hårt redan första dagen. Jag nådde toppen strax före 1300. Träffade på Duncan och Daniel, bytte några ord, köpte mer vätska i automaten och stack vidare mot nästa berg.

IMG_6625 IMG_6637

Checkpoint 2 Mount Shirane på 2000 meters höjd var bara 6 mil bort. Dock så är det en aktiv vulkan där vägen bara hålls öppen mellan 0800 0ch 1700. Det gällde alltså att hinna dit innan vägen stängdes för att slippa vänta ända till morgonen efter och direkt hamna efter planen. Jag körde på i mitt kontrollerade tempo, hanterade en avstängd väg där jag fick vända och stannade bara till för att fylla på vätska i Kusatsu vid vulkanens fot. Kusatsu är en stad känd för sina varma källor och mängder av Onsens (japanska bad). Det varma vattnet och alla mysiga badställen såg inbjudande ut men jag skulle ju cykla. Jag passerade vägbommen vid 16-tiden och började klättringen. Det var en mäktig upplevelse att cykla uppös en vulkan. Det rök ur marken och luktade svavel. Några vägarbetare försökte stoppa mig när jag hade några hundra höjdmeter kvar till toppen för att de höll på att stänga berget men jag fick fortsätta. Sjukt skönt att slippa cykla ner för att göra om alltihop nästa morgon. Jag nådde toppen strax efter 17 och tog en annan väg ner efter att ha försökt prata med en av vakterna på toppen.

IMG_6659 IMG_6661

Efter ett antal kilometers utförskörning kom jag till en vägtull där jag blev stoppad. Inga cyklar var tillåtna att passera. Jag försökte förklara att berget bakom mig var stängt för natten och att jag blivit visad att den här vägen skulle vara ok av kollegorna på toppen. Till slut släpptes jag förbi och konstaterade att dagens mål med minst 20 mil var uppnått. Stannade och käkade, köpte frukost och började leta efter någonstans att sova. Regnet hängde i luften och när jag kollade väderprognosen utlovades ösregn under natten. Jag hittade snart en maskinhall och kunde mumma till det bredvid en traktor. Sovsäck, liggunderlag och bivybag gjorde att jag hade det varmt och skönt trots att det var ganska kallt på småtimmarna. Än en gång var jag glad att jag tagit med ordentligt med sovutrustning, regnställ och lite varma kläder.

Det regnade brutalt under natten och när jag gick upp innan 04 regnade det forfarande ganska mycket. Trekantsmacka med ägg och skinka och en kall kaffe latte blev standardfrukost för hela äventyret och med det i magen stack jag ut i regnet. Cyklade i kanske 2 timmar innan jag stannade och köpte andra frukost och fyllde upp cykeln med mat och vätska. Checkpoint 3 Ogawara Pass på 2000 meters höjd väntade. De 10 milen från CP2 var i princip nerför från 2000 meter till 700 meter, upp till 1600, ner igen till 500 innan klättringen upp till 2000. Det regnade hela tiden och min valda rutt uppför berget kom fram till en skylt med vad jag trodde kunde vara en uppmaning om att vägen var i dåligt skick. Jag tänkte att det är säkert för bilar och att det borde gå att ta sig fram med cykel. Vägen blev sämre och sämre och jag cyklade, gick och bitvis bar cykeln längre och längre in i eländet.

IMG_6676IMG_6682

IMG_6679

Problemet här är att man måste vända direkt när man upptäcker att vägen är dålig. Ju längre man kämpar på desto omöjligare blir det att fatta beslutet om att vända. Istället borrar man sig djupare och djupare in i eländet. Det gick sjukt sakta och jag fick bära cykeln över stock och sten. Det här måste varit en väg som inte reparerats under väldigt lång tid. Jag nådde dock kontrollen vid 11-tiden och körde nerför på en annan, större väg i kallt ösregn. Regnställ och långa handskar på men det var rejält kallt. Jag stannade och käkade nudlar och torkade upp på en liten restaurang. Damerna i restaurangen hämtade handdukar så att jag kunde torka mig och jag slurpade nudlar medan det ösregnade utanför.

IMG_6691 IMG_6692 IMG_6696 IMG_6717

Det var bara 6 mil mellan CP3 och CP4 Mount Nyukasa på knappa 2000 meters höjd. Det rullade på ganska bra efter maten i regnet och jag var på gott humör. Från en liten sidoväg dyker det plötsligt upp en liten pickup. Rutorna är immiga och jag cyklar med händerna i tempopinnarna. Jag upplever det nog som att bilen kommer köra ut framför mig för jag reser mig och tar tag om bromshandtagen. Precis framför mig kör bilen ut och jag hinner bara bromsa lite grann. Sladdar in i bilen med vänstersidan och går i asfalten. Bilen stannar och jag kravlar mig upp, vänster arm ömmar och reglaget pekar snett in mot styrstammen. Gubben i bilen klaver ur och börjar bocka och vad jag uppfattar ursäkta sig på japanska. Jag skäller på svenska och försöker med lite engelska men han förstår inte. Jag kollar över cykeln som verkar hel, böjer tillbaka reglaget, kollar armen som blöder lite men det är ingen fara. Gubben bugar sig fortfarande när jag säger att jag är ok och att han kan åka vidare. Bäst att vara på hugget och inte släppa garden tänker jag. Trafiken är bitvis ganska jobbig och det händer flera gånger att bilar kör om nära inpå för att direkt svänga vänster precis framför mig. Klättringen upp på Mount Nyukasa går ganska smidigt, en varning för björnskylt halvvägs upp är det mest spännande och jag plingar lite extra i björnklockan. På toppen vid 14-tiden möter jag Tom Willard som även han körde TCR 2015. Vi snackar lite om vädret och om hur mycket det kan regna innan jag kör vidare.

IMG_6702

Regnet är inledningen på tyfonen som träffar Japan under de här inledande dagarna av äventyret. Dyblöt lockar det med att komma in inomhus även att jag planerat att sova ute de här första dagarna. Jag letar lite efter hotell eller liknande, hittar ett ryokan men det är fullt. Sur efter att ha lagt säkert 30 minuter på detta cyklar jag vidare i mörkret. Strax efter 19 hittar jag ett väntrum för buss och tåg där jag går in. Jag blir upplyst om att de stänger 2230 men jag kan vila fram till dess. Kryper ner i sovsäcken och får någon timmes sömn innan jag blir väckt och vräkt.

Bara fortsätta gneta på upp mot tävlingens högsta punkt Mount Norikura på 2800 meters höjd. Norikura är även det avstängt nattetid så när jag vid 01 hittar en ren och fin offentlig toalett på 1500 meters höjd bestämmer jag mig för att sova några timmar till. Bäddar bredvid urinoaren och sover snart gott.

Annons

IMG_6706 IMG_6714

Mitt i natten vaknar jag av att en japan kommer in för att kissa, han upptäcker mig och byter till damernas. När jag sedan lämnar toaletten strax efter 5 så bjuder han på frukost. Han har sovit i bilen utanför och vi utbyter några ord engelska och lite teckenspråk. Jag kommer så småningom fram till avspärrningen och bommen är stängd. Den skulle öppnat redan 0330 men vakten förklarar att det regnar så mycket, blåser och är dimmigt så att berget är stängt. Jag tar skydd under ett tak och väntar. Funderar på att ta mig ner till hotellet några hundra meter tillbaka för att äta frukost, väntar lite och passar på att ringa hem till min fru när de öppnar bommen.

IMG_6730

Jag får cykla upp men måste vända på toppen då vägen ner på andra sidan är avstängd. Inga problem, då det ändå var min plan. Det regnar och blåser rejält när jag närmar mig toppen och allra längst upp är vädret tyvärr vidrigt. Vakterna där uppe sitter och kurar i bilen och jag knäpper ett snabbt kort innan jag drar ner igen.

IMG_6741

IMG_6743

När jag kommer ner till hotellet är jag riktigt kall och bestämmer mig för att stanna och äta. Beställer mat, byter till torra kläder och blöter ner hava restaurangen. Övriga gäster tittar lite konstigt på mig när jag byter till undertröja och dunväst. Pasta, efterrätt och kaffe gör susen för stridsvärdet och jag kan trampa vidare.

Det är 12 mil till Mount Ontake på drygt 2000 meters höjd och checkpoint 6. Regnet håller i sig och jag har svårt att vara effektiv, stannar alldeles för ofta för att dricka kaffe, värma mig på en uppvärmd toalettsits eller köpa mat. Tur det inte är tävling tänker jag flera gånger när jag stannar igen och igen.

IMG_6769

Bestämmer mig för att försöka sova inomhus och när jag kommer fram till foten av Mount Ontake får jag hjälp på en bensinmack att ordna boende några hundra meter längre upp. Jag stannar vid en nudelrestaurang och käkar, träffar Duncan som också tänker sova inne. Han har ännu inte varit på Norikura och blir lite förvånad när jag säger att Ontake är min sjätte kontroll.

IMG_6778 IMG_6779

Vi checkar in strax före skymning och jag beslutar mig för att berget får vänta till morgonen. Duncan sätter dock av mot toppen. Jag vill inte vara där uppe i mörkret om vädret blir sämre utan tvättar kläder, laddar elektronik och tar ett japanskt bad innan jag bäddar på golvet.

IMG_6795

IMG_6785

Planen är att gå upp tidigt, cykla upp på toppen i gryningen, vända ner igen och stanna för att äta min hotellfrukost innan jag cyklar vidare. Grym plan tänker jag när jag ligger på den tunna madrassen. Jag har nästan klarat av målet att köra 20 mil/dag de första tre dagarna. Det fattas bara 2 mil trots det brutalt dåliga vädret och mina stundtals dåliga vägval med bärande av cykel. Knäna och kroppen känns riktigt bra och jag är nöjd med den första delen av loppet.

 

Daniel Johansson
Randobloggen fokuserar på långdistanscykling och cykeläventyr. Min förhoppning är att jag lyckas inspirera fler till att upptäcka hur roligt det är att cykla långt och länge. Cykling är så mycket mer än blodsmakande intervaller eller att cykla medurs runt en sjö. Jag är en heltidsarbetande tvåbarnsfar som tidigare tävlade i multisport men nu fokuserar på riktigt långa cykeltävlingar och cykeläventyr. Jag har bl.a. kört Transcontinental Race två gånger och nu senast Morocco Bike Adventure.

8 kommentarer

  1. Spännande och litet skrämmande när man sitter hemma i soffan och läser, men du verkar väl förberedd.

    Allt gott!

    1. Tack Richard och kul att du tycker det är spännande. Jag kände mig väl förberedd men samtidigt medveten om att saker kan hända under ett så här långt lopp som är svårt att förbereda sig på.

  2. Vilket äventyr! Jag andades ut när jag läste att du och din cykel inte blivit allvarligt skadade och att du kunde fortsätta resan efter krocken med bilen. Skylten i sjunde bilden säger att “Förbjudet att träda in pga stenras och vägkollaps” på japanska. Tur att genomkörandet gick bra i alla fall. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen!

    1. Tack Yoshi. Det hade varit bra att kunna lite mer japanska än hej och tack men teckenspråk och gestikulerande funkar ju ganska bra det också.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.