En blogg om långa cykelturer, cyklar och äventyr

Daniel
Johansson

Ny väska till höghjulingen

21 Maj

Jag gillar cykelväskor. Nästan lite för mycket kanske. Möjligen har det att göra med mitt förflutna som multisportare, ständigt cyklande eller springande med en ryggsäck på ryggen. Sjukt opraktiskt och oskönt jämfört med att ha väskan på cykeln. Ryggsäck och cykel är ingen bra kombination, svettigt på ryggen och tungt för både rygg och rumpa. Nä, cykelväska ska det vara och då gärna stiligt, hantverksmässigt och matchat till aktuell cykel. Senaste tillskottet blev en väska till höghjulingen. Jag behövde en väska till mitt Vätternprojekt för regnkläder och förstärkningsplagg.

De flesta tillverkare av stiliga cykelväskor finns så klart i det stora landet i väst vilket fördyrar saker och ting lite för en svensk cykelidiot men det fick det vara värt. Swift Industries i Seattle tillverkar jättefina väskor i Cordura i mängder av olika modeller och färger. Man kan så klart själv välja vilka färger man vill ha och beställa sina väskor helt efter egna önskemål. Fint som bara den. Jag valde en Bandito som är en rund liten väska som rymmer 3,2 liter och som fästs med läderremmar i sadeln eller om man så vill på styret. För min del så blev det en placering bakom sadeln, där den passar perfekt. Remmen som normalt fästs i sadelstolpen passade perfekt runt ramröret och väskan är inte i vägen när jag tar mig upp eller ner från cykeln. Snygg rostbrun färg och som vanligt när det är Swift Industries utmärkt kvalitet på hantverket.

 

Jag gillar cykelväskor. Nästan lite för mycket kanske. Möjligen har det att göra med mitt förflutna som multisportare, ständigt cyklande eller springande med en ryggsäck på ryggen. Sjukt opraktiskt och oskönt jämfört med att ha väskan på cykeln. Ryggsäck och cykel är ingen bra kombination, svettigt på ryggen och tungt för både rygg och rumpa. Nä, cykelväska ska det vara och då gärna stiligt, hantverksmässigt och matchat till aktuell cykel. Senaste tillskottet blev en väska till höghjulingen. Jag behövde en väska till mitt Vätternprojekt för regnkläder och förstärkningsplagg.

De flesta tillverkare av stiliga cykelväskor finns så klart i det stora landet i väst vilket fördyrar saker och ting lite för en svensk cykelidiot men det fick det vara värt. Swift Industries i Seattle tillverkar jättefina väskor i Cordura i mängder av olika modeller och färger. Man kan så klart själv välja vilka färger man vill ha och beställa sina väskor helt efter egna önskemål. Fint som bara den. Jag valde en Bandito som är en rund liten väska som rymmer 3,2 liter och som fästs med läderremmar i sadeln eller om man så vill på styret. För min del så blev det en placering bakom sadeln, där den passar perfekt. Remmen som normalt fästs i sadelstolpen passade perfekt runt ramröret och väskan är inte i vägen när jag tar mig upp eller ner från cykeln. Snygg rostbrun färg och som vanligt när det är Swift Industries utmärkt kvalitet på hantverket.

 

Första långpasset på höghjulingen och en 20 mils fikarunda.

13 Maj

Hinner knappt med att blogga nu känns det som. Full fart på jobbet, med familjen och så försöka klämma in så mycket cykel som det bara går däremellan. Det här inlägget får därför bli lite sammanfattande av framförallt helgen som varit.

Jag har prioriterat att cykla höghjuling nu med bara en månad kvar till varvet runt Vättern. Körde mitt första långpass i onsdags då jag fick ihop 95 km. Cyklade till Jönköping och käkade lunch innan jag vände om och trampade hemåt igen. Det börjar kännas riktigt bra, jag kan slappna av i överkroppen och utförskörningarna går alldeles utmärkt med hjälp av bakhjulsbromsen. Jag ställer mig på pinnarna när det går utför och sänker hastigheten vid behov med bromsen. När det rullar för fort börjar cykeln vobbla lite men det löses snabbt med bromsen. Uppför så funkar det så länge backarna inte är för branta eller för långa, då räcker mina ben inte till utan jag fick kliva av och gå i två backar. Inget stort problem till när jag ska cykla runt Vättern, kan nog bara bi skönt att sträcka på benen några gånger. Riktigt roligt i alla fall och cykeln drar ju en del uppmärksamhet, minst sagt. Vägarbetare slutar arbeta, bilister visar ovanligt mycket hänsyn och folk sliter upp mobilerna för att fotografera. Jag har aldrig fått så mycket plats i trafiken när jag cyklat på en vanlig cykel vilket så klart är roligt.

Så i torsdags var det dags för La Lepre Stancas 200km brevet i strålande sol och med randomått mätt mängder av cyklister. Det var 4 cyklister som körde 300km och runt 15 startande på 200km. Jättekul att vi blev så många som njöt av det fina vädret med lite stämpelkortscykling. Jag, Calle och Marcus hade planerat att njuta ordentligt med medhavd fika och pauser längs fina platser utmed vägen. Första stoppet blev vid Älmeshultasjön strax innan Eksjö där vi dukade upp med kaffe, mackor och kakor. Med sånt här väder är ju en medhavd fika utomhus en riktig höjdare. Stämplade snabbt i Eksjö och rullade vidare mot Österbymo för stämpling och dagens överraskning. Calle hade bokat in oss hos Kristian som importerar Italienska cyklar av märket Fondriest till Sverige. Vi drack kaffe, käkade bullar och kollade cyklar innan vi rullade vidare mot Tranås. Nu var det varmt, runt 25 grader och det kändes att jag inte riktigt var van vid värmen än. I Tranås köpte vi med oss en macka och en dricka. Vi hade siktat in oss på en sjö med en brygga mellan Tranås och Ödeshög där vi avnjöt dagens andra utefika. Sedan väntade stämpling i Ödeshög innan vi vek söderut mot Gränna och Jönköping. Det blev ett glasstopp i Gränna innan vi avslutade njutardagen med den sista biten tillbaka till målet i Jönköping. Ingen dålig cykeldag och med tanke på årets två tidigare breveter i kyla och regn var vi värda en sådan här dag.

Ni har väl förresten inte missat att anmäla er till 13Hills? Den här fina grusbacken kan ni få glädjas åt en dag i Augusti. Leta upp en kamrat och anmäl er!

 

Hinner knappt med att blogga nu känns det som. Full fart på jobbet, med familjen och så försöka klämma in så mycket cykel som det bara går däremellan. Det här inlägget får därför bli lite sammanfattande av framförallt helgen som varit.

Jag har prioriterat att cykla höghjuling nu med bara en månad kvar till varvet runt Vättern. Körde mitt första långpass i onsdags då jag fick ihop 95 km. Cyklade till Jönköping och käkade lunch innan jag vände om och trampade hemåt igen. Det börjar kännas riktigt bra, jag kan slappna av i överkroppen och utförskörningarna går alldeles utmärkt med hjälp av bakhjulsbromsen. Jag ställer mig på pinnarna när det går utför och sänker hastigheten vid behov med bromsen. När det rullar för fort börjar cykeln vobbla lite men det löses snabbt med bromsen. Uppför så funkar det så länge backarna inte är för branta eller för långa, då räcker mina ben inte till utan jag fick kliva av och gå i två backar. Inget stort problem till när jag ska cykla runt Vättern, kan nog bara bi skönt att sträcka på benen några gånger. Riktigt roligt i alla fall och cykeln drar ju en del uppmärksamhet, minst sagt. Vägarbetare slutar arbeta, bilister visar ovanligt mycket hänsyn och folk sliter upp mobilerna för att fotografera. Jag har aldrig fått så mycket plats i trafiken när jag cyklat på en vanlig cykel vilket så klart är roligt.

Så i torsdags var det dags för La Lepre Stancas 200km brevet i strålande sol och med randomått mätt mängder av cyklister. Det var 4 cyklister som körde 300km och runt 15 startande på 200km. Jättekul att vi blev så många som njöt av det fina vädret med lite stämpelkortscykling. Jag, Calle och Marcus hade planerat att njuta ordentligt med medhavd fika och pauser längs fina platser utmed vägen. Första stoppet blev vid Älmeshultasjön strax innan Eksjö där vi dukade upp med kaffe, mackor och kakor. Med sånt här väder är ju en medhavd fika utomhus en riktig höjdare. Stämplade snabbt i Eksjö och rullade vidare mot Österbymo för stämpling och dagens överraskning. Calle hade bokat in oss hos Kristian som importerar Italienska cyklar av märket Fondriest till Sverige. Vi drack kaffe, käkade bullar och kollade cyklar innan vi rullade vidare mot Tranås. Nu var det varmt, runt 25 grader och det kändes att jag inte riktigt var van vid värmen än. I Tranås köpte vi med oss en macka och en dricka. Vi hade siktat in oss på en sjö med en brygga mellan Tranås och Ödeshög där vi avnjöt dagens andra utefika. Sedan väntade stämpling i Ödeshög innan vi vek söderut mot Gränna och Jönköping. Det blev ett glasstopp i Gränna innan vi avslutade njutardagen med den sista biten tillbaka till målet i Jönköping. Ingen dålig cykeldag och med tanke på årets två tidigare breveter i kyla och regn var vi värda en sådan här dag.

Ni har väl förresten inte missat att anmäla er till 13Hills? Den här fina grusbacken kan ni få glädjas åt en dag i Augusti. Leta upp en kamrat och anmäl er!

 

Ingen dålig cykelhelg

1 Maj

Lyckats klämma in en hel del cykling i helgen. Var ledig från jobbet i fredags och åkte till Kalmar för att vara med på Ablocs landsvägsläger. Jag skulle hålla en föreläsning för deltagarna under fredagskvällen men ville så klart klämma in en cykelrunda och känna in den sköna Ablocstämningen först. Vi rullade iväg från Larmtorget i 4 grupper med totalt närmare hundra cyklister. Jag körde med mellangruppen, vågade inte riktigt åka med Mustaschgruppen med 35 i snitt, skulle ju hålla föreläsning på kvällen och ville ju ha lite pulver kvar till den. Vi cyklade 9 mil i regn, hagel och sol med en fenomenal fika och tre roliga spurtsegment med poängutdelning. Efter cyklingen blev det dusch, middag, information och utbildning och vid 21 var det dags för mig att försöka underhålla och inspirera under drygt en timme. Riktigt kul gäng att föreläsa för och det var inte allt för många som somnade så förhoppningsvis gick det hem.

DSC00704 DSC00707 DSC00713 DSC00714 DSC00715 DSC00716

IMG_2689 IMG_2690

Jag hade ytterligare en föreläsning inbokad på lördagsförmiddagen i Skärstad utanför Jönköping, på Sveriges förmodligen trevligaste Outdoormässa Fair Enough som arrangeras av Friluftsbutiken Uthuset. Här var det en lite mindre homogen skara åhörare men det var riktigt roligt och mer än fullsatt i lokalen. Det är verkligen jätteroligt att föreläsa och en riktig förmån att få prata om sitt stora intresse och vad jag lärt mig av äventyren. Tveka inte att höra av er om er förening eller ert företag är intresserade.

Valborgsmässoaftonen firades på bästa sätt från cykelsadeln med en 400km lång randonneé. Vi blev två cyklister på den korta rundan, Sölve körde 600 istället. Jag hade tagit det mindre begåvade beslutet att köra med min Salsa Cutthroat för att känna på sadel, cockpit m.m. ordentligt. Inte helt genialiskt att cykla 390 km av 410 på asfalt med 2,2 tum breda mountaibikedäck men nu är det gjort. Var lite orolig innan att sadeln inte skulle funka men den känns bra så den får vara kvar.

IMG_2698

DSC00718 DSC00724 DSC00737 DSC00742 DSC00746

IMG_2701

Jag och Torbjörn körde via Eksjö, Vimmerby, Linköping, längs Göta Kanal till Motala, Vadstena och tillbaka till Jönköping. Motvinden var ganska hård till Vimmerby och därefter snett emot upp till Linköping innan vi fick lite mer glädje av vinden. Vi käkade korv i Vimmerby, burgare i Linköping och avslutade med kaffe och hypotermibulle i Gränna.

DSC00749 DSC00750

Regn i kombination med riktigt kalla vindar gjorde de avslutande 11 milen från Motala till en riktig kamp. Jag hade valt att ta med för lite kläder och det enda jag hade som skyddade mot regnet och den isande vinden var en regnväst vilket var långt ifrån tillräckligt. Låren hölls ganska varma av Thermal Bibsen men resten av benen, armarna, händer och fötter var riktigt kalla. Dessutom blir det svårt att äta och dricka när man fryser för mycket och det går fortare och fortare utför. Vi lyckades dock avsluta vad vi påbörjat och jag fick ännu en gång en påminnelse att jag inte kan ta för lätt på en heldag utomhus i April. Nästa gång åker regnstället med.

Lyckats klämma in en hel del cykling i helgen. Var ledig från jobbet i fredags och åkte till Kalmar för att vara med på Ablocs landsvägsläger. Jag skulle hålla en föreläsning för deltagarna under fredagskvällen men ville så klart klämma in en cykelrunda och känna in den sköna Ablocstämningen först. Vi rullade iväg från Larmtorget i 4 grupper med totalt närmare hundra cyklister. Jag körde med mellangruppen, vågade inte riktigt åka med Mustaschgruppen med 35 i snitt, skulle ju hålla föreläsning på kvällen och ville ju ha lite pulver kvar till den. Vi cyklade 9 mil i regn, hagel och sol med en fenomenal fika och tre roliga spurtsegment med poängutdelning. Efter cyklingen blev det dusch, middag, information och utbildning och vid 21 var det dags för mig att försöka underhålla och inspirera under drygt en timme. Riktigt kul gäng att föreläsa för och det var inte allt för många som somnade så förhoppningsvis gick det hem.

DSC00704 DSC00707 DSC00713 DSC00714 DSC00715 DSC00716

IMG_2689 IMG_2690

Jag hade ytterligare en föreläsning inbokad på lördagsförmiddagen i Skärstad utanför Jönköping, på Sveriges förmodligen trevligaste Outdoormässa Fair Enough som arrangeras av Friluftsbutiken Uthuset. Här var det en lite mindre homogen skara åhörare men det var riktigt roligt och mer än fullsatt i lokalen. Det är verkligen jätteroligt att föreläsa och en riktig förmån att få prata om sitt stora intresse och vad jag lärt mig av äventyren. Tveka inte att höra av er om er förening eller ert företag är intresserade.

Valborgsmässoaftonen firades på bästa sätt från cykelsadeln med en 400km lång randonneé. Vi blev två cyklister på den korta rundan, Sölve körde 600 istället. Jag hade tagit det mindre begåvade beslutet att köra med min Salsa Cutthroat för att känna på sadel, cockpit m.m. ordentligt. Inte helt genialiskt att cykla 390 km av 410 på asfalt med 2,2 tum breda mountaibikedäck men nu är det gjort. Var lite orolig innan att sadeln inte skulle funka men den känns bra så den får vara kvar.

IMG_2698

DSC00718 DSC00724 DSC00737 DSC00742 DSC00746

IMG_2701

Jag och Torbjörn körde via Eksjö, Vimmerby, Linköping, längs Göta Kanal till Motala, Vadstena och tillbaka till Jönköping. Motvinden var ganska hård till Vimmerby och därefter snett emot upp till Linköping innan vi fick lite mer glädje av vinden. Vi käkade korv i Vimmerby, burgare i Linköping och avslutade med kaffe och hypotermibulle i Gränna.

DSC00749 DSC00750

Regn i kombination med riktigt kalla vindar gjorde de avslutande 11 milen från Motala till en riktig kamp. Jag hade valt att ta med för lite kläder och det enda jag hade som skyddade mot regnet och den isande vinden var en regnväst vilket var långt ifrån tillräckligt. Låren hölls ganska varma av Thermal Bibsen men resten av benen, armarna, händer och fötter var riktigt kalla. Dessutom blir det svårt att äta och dricka när man fryser för mycket och det går fortare och fortare utför. Vi lyckades dock avsluta vad vi påbörjat och jag fick ännu en gång en påminnelse att jag inte kan ta för lätt på en heldag utomhus i April. Nästa gång åker regnstället med.

New Bike Day

24 Apr

I går fick jag en ovanligt formad cykelkartong. Kartongen var kvadratisk och större än normala cykelkartonger. En ljusblå skönhet med ett 52-tum stort framhjul och ID#161 väntade på att monteras och provcyklas runt kvarteret. Monteringen gick ganska smidigt och ungefär en timme efter att jag öppnat kartongen kunde jag avnjuta de första tramptagen. Det var några månader sedan jag provade höghjuling för första gången men precis som när man lärt sig cykla så satt det kvar i minnet och provturen gick utmärkt.

LRG_DSC00695

IMG_2647 IMG_2646

Cykeln från Skånska Tomelilla av märket Standard High Wheels är en 52-tums Tourer med några små anpassningar för att ge mig bästa förutsättningar att klara av att cykla ett varv runt Vättern om knappt två månader. Cykeln har två stycken stegpinnar över bakhjulet, normalt finns bara en för att underlätta vid av- och påstigning. Jag ville ha dubbla för att kunna klättra bak och stå på pinnarna för att kunna vila rumpan och sträcka ut kroppen.

LRG_DSC00697

Utöver det så har cykeln vevarmar med dubbla pedalgängor. Det gör att jag kan välja mellan att ha 125 eller 150 mm långa vevarmar. Vill jag cykla fortare och lite tyngre så väljer jag korta och om jag lättare vill klara av Kaxholmsbacken flyttar jag till det yttre hålet och får en längre hävarm.

LRG_DSC00699

Nästa nyhet är bromsen på bakhjulet som nu kan väljas till om man köper en SHW. Bromsen opereras genom att man trycker ner den med foten varpå bakhjulet bromsas. Det funkade över förväntan och mina största farhågor kring utförskörningarna, framförallt ner mot Bankeryd är borta. Det kommer kunna gå att hålla en rimlig hastighet och klara av rondellen.

LRG_DSC00698

Sadelväskan kan vara i minsta laget för kommande tur så jag funderar lite på att skaffa mig en större.

LRG_DSC00696

Jag cyklade både på platten, uppför och utför och hade precis lika roligt som jag kommer ihåg från mitt besök i Tomelilla i höstas. Nu återstår bara en hel massa träning och lite planering innan det ska cyklas runt Vättern dagen innan Vätternrundan. Jag lär väl få tillfälle att återkomma till det äventyret längre fram.

LRG_DSC00694

LRG_DSC00700 LRG_DSC00701 LRG_DSC00702 LRG_DSC00703

I går fick jag en ovanligt formad cykelkartong. Kartongen var kvadratisk och större än normala cykelkartonger. En ljusblå skönhet med ett 52-tum stort framhjul och ID#161 väntade på att monteras och provcyklas runt kvarteret. Monteringen gick ganska smidigt och ungefär en timme efter att jag öppnat kartongen kunde jag avnjuta de första tramptagen. Det var några månader sedan jag provade höghjuling för första gången men precis som när man lärt sig cykla så satt det kvar i minnet och provturen gick utmärkt.

LRG_DSC00695

IMG_2647 IMG_2646

Cykeln från Skånska Tomelilla av märket Standard High Wheels är en 52-tums Tourer med några små anpassningar för att ge mig bästa förutsättningar att klara av att cykla ett varv runt Vättern om knappt två månader. Cykeln har två stycken stegpinnar över bakhjulet, normalt finns bara en för att underlätta vid av- och påstigning. Jag ville ha dubbla för att kunna klättra bak och stå på pinnarna för att kunna vila rumpan och sträcka ut kroppen.

LRG_DSC00697

Utöver det så har cykeln vevarmar med dubbla pedalgängor. Det gör att jag kan välja mellan att ha 125 eller 150 mm långa vevarmar. Vill jag cykla fortare och lite tyngre så väljer jag korta och om jag lättare vill klara av Kaxholmsbacken flyttar jag till det yttre hålet och får en längre hävarm.

LRG_DSC00699

Nästa nyhet är bromsen på bakhjulet som nu kan väljas till om man köper en SHW. Bromsen opereras genom att man trycker ner den med foten varpå bakhjulet bromsas. Det funkade över förväntan och mina största farhågor kring utförskörningarna, framförallt ner mot Bankeryd är borta. Det kommer kunna gå att hålla en rimlig hastighet och klara av rondellen.

LRG_DSC00698

Sadelväskan kan vara i minsta laget för kommande tur så jag funderar lite på att skaffa mig en större.

LRG_DSC00696

Jag cyklade både på platten, uppför och utför och hade precis lika roligt som jag kommer ihåg från mitt besök i Tomelilla i höstas. Nu återstår bara en hel massa träning och lite planering innan det ska cyklas runt Vättern dagen innan Vätternrundan. Jag lär väl få tillfälle att återkomma till det äventyret längre fram.

LRG_DSC00694

LRG_DSC00700 LRG_DSC00701 LRG_DSC00702 LRG_DSC00703

Min praodag med pappa. Gästblogg av Tuva Johansson

22 Apr

Jag hade min prao hos pappa. Vi cyklade en del på stig första dagen, men vi cyklade också på grus och asfaltvägar. Vi cyklade förbi Torsa stenar, Huluberget, en brant backe och mycket mer. Efter ungefär två mil var vi framme vid vindskyddet. Sen lagade vi frystorkad carbonara och grillade banan med plopp och ahlgrens bilar till efterrätt. Dagen efteråt väntade tre mils cykling innan vi skulle komma hem. Det började med lite skog innan vi kom ut på vägen igen. Efter ett tag stannade vi och fikade men sen var det bara att cykla resten av vägen hem. När vi kom hem åt vi lunch och packade upp.

DSC00540 DSC00547 DSC00553 DSC00559 DSC00567 DSC00577 DSC00579 DSC00585 DSC00595 DSC00597 DSC00603 DSC00608 DSC00609 DSC00618 DSC00619 DSC00629 DSC00634 DSC00637 DSC00643

 

Film från turen

 

Det var roligt och faktiskt inte lika jobbigt som jag trodde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag hade min prao hos pappa. Vi cyklade en del på stig första dagen, men vi cyklade också på grus och asfaltvägar. Vi cyklade förbi Torsa stenar, Huluberget, en brant backe och mycket mer. Efter ungefär två mil var vi framme vid vindskyddet. Sen lagade vi frystorkad carbonara och grillade banan med plopp och ahlgrens bilar till efterrätt. Dagen efteråt väntade tre mils cykling innan vi skulle komma hem. Det började med lite skog innan vi kom ut på vägen igen. Efter ett tag stannade vi och fikade men sen var det bara att cykla resten av vägen hem. När vi kom hem åt vi lunch och packade upp.

DSC00540 DSC00547 DSC00553 DSC00559 DSC00567 DSC00577 DSC00579 DSC00585 DSC00595 DSC00597 DSC00603 DSC00608 DSC00609 DSC00618 DSC00619 DSC00629 DSC00634 DSC00637 DSC00643

 

Film från turen

 

Det var roligt och faktiskt inte lika jobbigt som jag trodde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya väskor från Rockgeist

18 Apr

Igår landade äntligen paketet med väskor till min Salsa Cutthroat. Väskorna är tillverkade i USA av Gregory Hardy som driver Rockgeist Bikepack USA.

LRG_DSC00529

Greg fick lite bråttom mot slutet av tillverkningen då han skulle iväg och cykla Arizona Trail Race, ett 750 miles långt MTB lopp genom Arizona. Loppet är ganska speciellt då det på slutet innehåller en ganska lång passage av Grand Canyon där cyklisterna måste bära cyklarna under ett antal mil i stökig terräng. För detta har cyklisterna bäranordningar så att de kan ta isär cyklarna och bära dem på ryggen. Tidspressen gjorde att min ramväska fick lite fler kardborreband och lite färre hål där jag istället kunde fäst väskan i ramen med flaskställsbultarna men det spelar ju mindre roll när man vet att anledningen var att Greg skulle ut på äventyr i den här fantastiska miljön.

IMG_2472
Bild från Rockgeists instagram på väsktillverkaren själv.

Det fina med Rockgeist Bags är att de görs i princip helt custom efter dina önskemål. Dels anpassas ramväskan efter just din ram så att den passar perfekt. Utöver det så kan du välja från mängder av olika tyger med olika egenskaper och mängder av färger. Det finns dels klassiska cordura-tyger som är lite tyngre men åldras vackert och är lite mer klassiskt, dels mer tekniska tyger och riktigt lätta material som cupen-fiber. Dessutom kan du välja egenskaper på dina väskor såsom antalet dragkedjor, avdelare, genomföring för slangar, reflexer m.m. Passa på att kika in på sidan och botanisera lite i utbudet.

Mina väskor då?

LRG_DSC00528

En måttanpassad Mudlust framebag i LiteSkin som är ett lätt men ändå slitstarkt material. Lite lila detaljer för att passa övriga väskor och cykeln. Horisontell avtagbar avdelare och två dragkedjor samt ytterligare en dragkedja på vänstersidan till ett kartfack. Genomföring för slang till vätskeblåsa då jag kommer köra med det och två flaskor på gaffeln.

LRG_DSC00532

En Large Cache top tube bag i lila VX21 som är ett vanligt material i väskor. Bolt-on vilket innebär att den sitter fastskruvad i toppröret med två bultar som är standard på den här ramen. Väskan är riktigt stor och rymmer mycket. Att den sitter bultad innebär att den sitter mycket bättre än mina tidigare väskor med kardborre som gärna villa hamna lite snett.

LRG_DSC00530

Sadelväska Foxglove, även den i lila VX21 är en medelstor sadelväska och rymmer 7,5 liter. En mindre storlek för att minimera risken för en svajande väska. Väskan har rullstängning och även en rem för att hålla ihop hela paketet.

LRG_DSC00531

Nu har jag än så länge bara hunnit montera väskorna och se så att de passar men kvaliteten känns riktigt, riktigt bra. Fina material och ett riktigt bra hantverk med genomtänkta detaljer. Spännen, remmar och kardborre verkar också hålla en riktigt hög klass. Det ska bli otroligt kul att testa de här väskorna och skita ner dem ordentligt.

Jag har dessutom haft förmånen att få testa en fleecejacka från Revolution Race. Den jag testat heter Illusion Fleece och är en lite tjockare fleecejacka med rejäl huva och långa ärmmuddar med hål för tummarna. Jackan är ganska lång så risken för kylande glipor mot byxorna är minimal. Kvaliteten känns bra, jackan är skön och lite stretchig. Möjligen är de lite stora i storlekarna, jag beställde efter tabellen och tycker att jackan är i största laget men det är ju individuellt vad man tycker om storlekar. Jag tycker att man får mycket jacka för pengarna och att den är prisvärd.

Igår landade äntligen paketet med väskor till min Salsa Cutthroat. Väskorna är tillverkade i USA av Gregory Hardy som driver Rockgeist Bikepack USA.

LRG_DSC00529

Greg fick lite bråttom mot slutet av tillverkningen då han skulle iväg och cykla Arizona Trail Race, ett 750 miles långt MTB lopp genom Arizona. Loppet är ganska speciellt då det på slutet innehåller en ganska lång passage av Grand Canyon där cyklisterna måste bära cyklarna under ett antal mil i stökig terräng. För detta har cyklisterna bäranordningar så att de kan ta isär cyklarna och bära dem på ryggen. Tidspressen gjorde att min ramväska fick lite fler kardborreband och lite färre hål där jag istället kunde fäst väskan i ramen med flaskställsbultarna men det spelar ju mindre roll när man vet att anledningen var att Greg skulle ut på äventyr i den här fantastiska miljön.

IMG_2472
Bild från Rockgeists instagram på väsktillverkaren själv.

Det fina med Rockgeist Bags är att de görs i princip helt custom efter dina önskemål. Dels anpassas ramväskan efter just din ram så att den passar perfekt. Utöver det så kan du välja från mängder av olika tyger med olika egenskaper och mängder av färger. Det finns dels klassiska cordura-tyger som är lite tyngre men åldras vackert och är lite mer klassiskt, dels mer tekniska tyger och riktigt lätta material som cupen-fiber. Dessutom kan du välja egenskaper på dina väskor såsom antalet dragkedjor, avdelare, genomföring för slangar, reflexer m.m. Passa på att kika in på sidan och botanisera lite i utbudet.

Mina väskor då?

LRG_DSC00528

En måttanpassad Mudlust framebag i LiteSkin som är ett lätt men ändå slitstarkt material. Lite lila detaljer för att passa övriga väskor och cykeln. Horisontell avtagbar avdelare och två dragkedjor samt ytterligare en dragkedja på vänstersidan till ett kartfack. Genomföring för slang till vätskeblåsa då jag kommer köra med det och två flaskor på gaffeln.

LRG_DSC00532

En Large Cache top tube bag i lila VX21 som är ett vanligt material i väskor. Bolt-on vilket innebär att den sitter fastskruvad i toppröret med två bultar som är standard på den här ramen. Väskan är riktigt stor och rymmer mycket. Att den sitter bultad innebär att den sitter mycket bättre än mina tidigare väskor med kardborre som gärna villa hamna lite snett.

LRG_DSC00530

Sadelväska Foxglove, även den i lila VX21 är en medelstor sadelväska och rymmer 7,5 liter. En mindre storlek för att minimera risken för en svajande väska. Väskan har rullstängning och även en rem för att hålla ihop hela paketet.

LRG_DSC00531

Nu har jag än så länge bara hunnit montera väskorna och se så att de passar men kvaliteten känns riktigt, riktigt bra. Fina material och ett riktigt bra hantverk med genomtänkta detaljer. Spännen, remmar och kardborre verkar också hålla en riktigt hög klass. Det ska bli otroligt kul att testa de här väskorna och skita ner dem ordentligt.

Jag har dessutom haft förmånen att få testa en fleecejacka från Revolution Race. Den jag testat heter Illusion Fleece och är en lite tjockare fleecejacka med rejäl huva och långa ärmmuddar med hål för tummarna. Jackan är ganska lång så risken för kylande glipor mot byxorna är minimal. Kvaliteten känns bra, jackan är skön och lite stretchig. Möjligen är de lite stora i storlekarna, jag beställde efter tabellen och tycker att jackan är i största laget men det är ju individuellt vad man tycker om storlekar. Jag tycker att man får mycket jacka för pengarna och att den är prisvärd.

Bästa GPSen för långa cykelturer

10 Apr

Rubriken är lite lätt överdriven. Jag har ganska långt ifrån provat alla marknadens gps-er men det finns en GPS som är den mest populära bland bikepackers och ultracyklister och det är Garmin Etrex 30 som egentligen inte ens en cykelspecifik enhet utan en frilufts-gps.

Jag har kört mycket med både Garmin Edge 1000 och Garmin Etrex 30 och väljer kanske hellre Edgen om jag bara ska köra ett kortare pass. Den har lite fler funktioner, är möjlig att parkoppa med pulsmätare, wattmätare, telefon m.m. och den har wifi för direkt uppladdning av träningspasset till Strava om man gillar det. Den enskilt största nackdelen är dock batterikapaciteten och att den förbrukar en hel del ström. Det är svårt att få ut så mycket mer än 10 timmar ur den även om man kör utan belysning och en massa sammankopplade enheter. Visst den går strömförsörja via dynamo eller power-banks men det är ändå ett bekymmer.

IMG_0321
Bild från TCRno5 när jag körde med båda enheterna och strömförsörjde Edgen med dynamo.

 

DSC00069
Nya hojen. Salsa Cutthroat med monterad Etrex.

 

IMG_2407

Alla funktioner som finns på de moderna cykel-gpserna använder jag inte på tävlingar eller långa turer. Jag planerar rutten i förväg hemma och laddar upp GPX-filer till min GPS. Sedan följer jag helt enkelt det planerade spåret i enheten. Jag låter inte enheten föreslå förändringar till rutten om jag skulle komma utanför spåret eller för den delen använder turn-by-turn navigering. Ett spår att följa, trippmätare och klocka är egentligen det som behövs. Till detta är en enkel och billig Etrex 30 alldeles lysande. Den absolut största fördelen är att den körs på 2 st AA-batterier, väljer man lithium så klarar jag 2-3 dygns cykling på 2 batterier. Den går att köra via extern strömförsörjning via exempelvis en dynamo men det är inget jag brukar använda. Den är liten, robust och har inte touchscreen utan knappar. Knappar är ju även det en fröjd då de inte påverkas av vare sig handskar eller regn vilket kan ställa till det för min Edge 1000.

Nyligen hittade jag en nedladdningsbar profil till Etrex tillverkad av Kerry Slaite som driver k-lite. Profilen förenklar menysystemet i Etrexen och gör framförallt att man kan växla mellan tre skärmar genom att bara trycka på ”back”. Detta var inte möjligt tidigare utan man var hänvisad till ganska krångliga menyer, inte direkt vad man kanske önskar när man är trött, blöt, kall och hjärnan inte fungerar som bäst. Nu kan jag ha karta med spåret och två små infofält på en sida, en sida med diverse data såsom tid, batteri, solens upp- och nedgång, distans m.m. och en sista sida med höjdprofil och lite höjddata. Grymt bra och väldigt smidigt att fixa. Känns som att min gps blivit så mycket bättre med den här förändringen.

Kartor till Garmins olika GPSér är verkligen smidigt att lösa gratis oavsett vart man skall i världen och cykla med hjälp av Open Street Maps som är gratis att tanka hem. Jag hämtar kartor via den här sidan där man bara väljer vilka oråden man behöver, väljer Open Fiets Maps, routable och beställer. Sedan lägger man bara in filen direkt under Garmin-mappen på sin enhet och kör. Möjligen behöver man välja att enheten skall visa aktuell karta men oftast funkar det utan handpåläggning.

Jag pratade lite kort med Garmins representant på Cykelmässan i Kista om att Etrex 30 är den mest populära GPS-en bland ultracyklister och bikepackers något de knappt verkade känna till. Det är ju knappast så att de har med sig och visar upp den på cykelmässor eller i cykelbutiker. Det är ju lite synd tycker jag då fler som vill ha en robust, billig gps med lång batteritid och klarar sig utan en massa funktioner inte ens får se skönheten.

Vad händer annars då? Jodå det rullar väl på ganska hyggligt just nu. Väskorna till Salsan är inmomsade så de borde landa vilken dag som helst hemma. Jag har sålt min gamla CX och vintercykel och gjort plats för höghjulingen som förhoppningsvis levereras i denna veckan. Äntligen är säsongen i gång på allvar lagom till snön försvann.

Nu kör vi!

Rubriken är lite lätt överdriven. Jag har ganska långt ifrån provat alla marknadens gps-er men det finns en GPS som är den mest populära bland bikepackers och ultracyklister och det är Garmin Etrex 30 som egentligen inte ens en cykelspecifik enhet utan en frilufts-gps.

Jag har kört mycket med både Garmin Edge 1000 och Garmin Etrex 30 och väljer kanske hellre Edgen om jag bara ska köra ett kortare pass. Den har lite fler funktioner, är möjlig att parkoppa med pulsmätare, wattmätare, telefon m.m. och den har wifi för direkt uppladdning av träningspasset till Strava om man gillar det. Den enskilt största nackdelen är dock batterikapaciteten och att den förbrukar en hel del ström. Det är svårt att få ut så mycket mer än 10 timmar ur den även om man kör utan belysning och en massa sammankopplade enheter. Visst den går strömförsörja via dynamo eller power-banks men det är ändå ett bekymmer.

IMG_0321
Bild från TCRno5 när jag körde med båda enheterna och strömförsörjde Edgen med dynamo.

 

DSC00069
Nya hojen. Salsa Cutthroat med monterad Etrex.

 

IMG_2407

Alla funktioner som finns på de moderna cykel-gpserna använder jag inte på tävlingar eller långa turer. Jag planerar rutten i förväg hemma och laddar upp GPX-filer till min GPS. Sedan följer jag helt enkelt det planerade spåret i enheten. Jag låter inte enheten föreslå förändringar till rutten om jag skulle komma utanför spåret eller för den delen använder turn-by-turn navigering. Ett spår att följa, trippmätare och klocka är egentligen det som behövs. Till detta är en enkel och billig Etrex 30 alldeles lysande. Den absolut största fördelen är att den körs på 2 st AA-batterier, väljer man lithium så klarar jag 2-3 dygns cykling på 2 batterier. Den går att köra via extern strömförsörjning via exempelvis en dynamo men det är inget jag brukar använda. Den är liten, robust och har inte touchscreen utan knappar. Knappar är ju även det en fröjd då de inte påverkas av vare sig handskar eller regn vilket kan ställa till det för min Edge 1000.

Nyligen hittade jag en nedladdningsbar profil till Etrex tillverkad av Kerry Slaite som driver k-lite. Profilen förenklar menysystemet i Etrexen och gör framförallt att man kan växla mellan tre skärmar genom att bara trycka på ”back”. Detta var inte möjligt tidigare utan man var hänvisad till ganska krångliga menyer, inte direkt vad man kanske önskar när man är trött, blöt, kall och hjärnan inte fungerar som bäst. Nu kan jag ha karta med spåret och två små infofält på en sida, en sida med diverse data såsom tid, batteri, solens upp- och nedgång, distans m.m. och en sista sida med höjdprofil och lite höjddata. Grymt bra och väldigt smidigt att fixa. Känns som att min gps blivit så mycket bättre med den här förändringen.

Kartor till Garmins olika GPSér är verkligen smidigt att lösa gratis oavsett vart man skall i världen och cykla med hjälp av Open Street Maps som är gratis att tanka hem. Jag hämtar kartor via den här sidan där man bara väljer vilka oråden man behöver, väljer Open Fiets Maps, routable och beställer. Sedan lägger man bara in filen direkt under Garmin-mappen på sin enhet och kör. Möjligen behöver man välja att enheten skall visa aktuell karta men oftast funkar det utan handpåläggning.

Jag pratade lite kort med Garmins representant på Cykelmässan i Kista om att Etrex 30 är den mest populära GPS-en bland ultracyklister och bikepackers något de knappt verkade känna till. Det är ju knappast så att de har med sig och visar upp den på cykelmässor eller i cykelbutiker. Det är ju lite synd tycker jag då fler som vill ha en robust, billig gps med lång batteritid och klarar sig utan en massa funktioner inte ens får se skönheten.

Vad händer annars då? Jodå det rullar väl på ganska hyggligt just nu. Väskorna till Salsan är inmomsade så de borde landa vilken dag som helst hemma. Jag har sålt min gamla CX och vintercykel och gjort plats för höghjulingen som förhoppningsvis levereras i denna veckan. Äntligen är säsongen i gång på allvar lagom till snön försvann.

Nu kör vi!

En långfredag well spent

31 Mar

Sådär härligt randobakis idag. Inte en droppe alkohol igår och ändå får man förmånen att vara bakis, långdistanscykling är allt en ypperlig sysselsättning. Igår körde vi La Lepre Stancas 300km brevet på delvis nya vägar vilket var riktigt trevligt. Vi blev till slut fyra cyklister, Torbjörn x 2 med dubbdäck och så Marcus och jag som satsade på dubbfritt. Vevlagret i min vintercykel har ännu en gång gett upp (BB30 imponerar inte) så det blev premiärtur för året på Bob.

Vi lämnade Jönköping kl. 0700, temperaturen var runt -5 grader och cyklade över Bankeryd och Habo mot Västergötland. Lagom till stämplingen i Tidaholm var solen framme och det började bli lite varmare. Sedan väntade stämpling i Skultorp innan vi stannade för traditionsenlig pizza i Falköping. Vädret var strålande och det var riktigt skönt i solen när vi fortsatte längs banvallen mot tredje stämpling i Åsarp. Här mötte Per upp som varit med och lagt den nya rundan. Efter Åsarp bjöds vi på en avstickare från banvallen längs vackra småvägar till Hökerum där vi stämplade igen innan vi körde ny banvall österut mot Ulricehamn. De avslutande dryga 10 milen från Ulricehamn gick på kända vägar, banvall via Limmared till Tranemo, stämpling och kaffe och sedan 75km tillbaka till Jönköping. Solen gick ner med ca 5 mil kvar och det blev snabbt kallt. I utförskörningarna via Tabergsdalen kylde det på ordentligt och jag blev rejält kall innan vi var i mål.

DSC00389 DSC00398 DSC00411 DSC00420 DSC00424 DSC00430 DSC00442 DSC00443 DSC00446 DSC00460 DSC00462 DSC00466 DSC00470 DSC00476 DSC00484

Huvuddelen av sträckningen gick alldeles utmärkt att köra utan dubbdäck och det var bara några få skuggiga partier där det var lite riskabelt och halt. Allt som allt så blev den en grymt trevlig dag i strålande sol och ett riktigt bra sätt att tillvarata långfredagen. Det var igår dessutom 1 år sedan Mike Hall så tragiskt omkom under Indy Pac, ännu en anledning att cykla långt och njuta av livet.

#bemoremike

Sådär härligt randobakis idag. Inte en droppe alkohol igår och ändå får man förmånen att vara bakis, långdistanscykling är allt en ypperlig sysselsättning. Igår körde vi La Lepre Stancas 300km brevet på delvis nya vägar vilket var riktigt trevligt. Vi blev till slut fyra cyklister, Torbjörn x 2 med dubbdäck och så Marcus och jag som satsade på dubbfritt. Vevlagret i min vintercykel har ännu en gång gett upp (BB30 imponerar inte) så det blev premiärtur för året på Bob.

Vi lämnade Jönköping kl. 0700, temperaturen var runt -5 grader och cyklade över Bankeryd och Habo mot Västergötland. Lagom till stämplingen i Tidaholm var solen framme och det började bli lite varmare. Sedan väntade stämpling i Skultorp innan vi stannade för traditionsenlig pizza i Falköping. Vädret var strålande och det var riktigt skönt i solen när vi fortsatte längs banvallen mot tredje stämpling i Åsarp. Här mötte Per upp som varit med och lagt den nya rundan. Efter Åsarp bjöds vi på en avstickare från banvallen längs vackra småvägar till Hökerum där vi stämplade igen innan vi körde ny banvall österut mot Ulricehamn. De avslutande dryga 10 milen från Ulricehamn gick på kända vägar, banvall via Limmared till Tranemo, stämpling och kaffe och sedan 75km tillbaka till Jönköping. Solen gick ner med ca 5 mil kvar och det blev snabbt kallt. I utförskörningarna via Tabergsdalen kylde det på ordentligt och jag blev rejält kall innan vi var i mål.

DSC00389 DSC00398 DSC00411 DSC00420 DSC00424 DSC00430 DSC00442 DSC00443 DSC00446 DSC00460 DSC00462 DSC00466 DSC00470 DSC00476 DSC00484

Huvuddelen av sträckningen gick alldeles utmärkt att köra utan dubbdäck och det var bara några få skuggiga partier där det var lite riskabelt och halt. Allt som allt så blev den en grymt trevlig dag i strålande sol och ett riktigt bra sätt att tillvarata långfredagen. Det var igår dessutom 1 år sedan Mike Hall så tragiskt omkom under Indy Pac, ännu en anledning att cykla långt och njuta av livet.

#bemoremike

Cykelmässa, cykelmässa…

27 Mar

De två senaste helgerna har jag gottat mig i cykelmässor. Först med ett ganska kort besök i Kista på Svenska Cykelmässan och nu i helgen med tre dagar på Berliner Fahrradschau. Jag, Marcus, Calle och Tobbe  fick till slut tummen ur och kom iväg till Berlin och mässan vi började prata om för över ett år sedan. Mässorna är väldigt olika trots att det bara skiljer en vecka i tid och en ganska kort resa mellan dem.

Jag missade Svenska Cykelmässan förra året men tycker att den var lite bättre i år än Bike Expo för två år sedan i Älvsjö. Ordning och reda, ganska fina montrar, en scen med blandade framträdanden, ett område för provkörning av i första hand elcyklar och ett hörn för workshops. Det upplevdes som att nästan halva ytan fylldes av elcyklar och provcykling medan den andra halvan delades mellan cyklar och tillbehör för tävlings- och motionscykling, cykelbutiker som sålde prylar samt destinationer, klubbar och motionslopp. Det märks att cykling i Sverige till stor del är Vätternrundan och långloppscupen.

DSC00081

DSC00088

Fahrradschau i Berlin öppnade på fredagskvällen och vi var där någon timme efter att de öppnat portarna. Likt många andra besökare passade vi på att försöka få en överblick av de olika hallarna, avnjuta en GT och insupa stämningen. DSC00176Vi blev inte besvikna och kom att tillbringa större delen av helgen på mässan och när vi inte var där gjorde vi några cykelbutiksbesök på stan eller var i en go-kart hall för att titta på Rad Race som arrangerade en utslagstävling för fixed-gear cyklister. Tävlingen hölls på en tight teknikkrävande bana med hög musik och fantastisk stämning.

DSC00274 DSC00261Fahrradschau är en väldigt bred mässa med mycket cykelkultur. Handbyggda cyklar blandas med de stora tillverkarna. Baum var där med en cykel, Festka med några stycken och Rose, Cannondale m.fl. hade fina montrar

DSC00098 DSC00148DSC00107Komponenter både från tyska och amerikanska high-end märken samsas med montrar med retrocyklar och klassiker. Under söndagen var det dessutom lite försäljning av vintagecyklar och tillbehör på innergården.DSC00341 DSC00353En hel hall var avdelad för smalare utställare med kläder, träcyklar, hantverk, screentryck, fotoutställningar, gotländska däcksmäck, Hendricks Gin… och överallt cyklar med bikepackingväskor, gärna med smutsen kvar.

DSC00208DSC00113

DSC00191
En Reynoldsmonter med rör, muffar, 3D-printade dropouts i titan och en entusiastisk ingenjör. Vad mer kan man önska av en cykelmässa?

DSC00155Utöver montrarna hölls workshops och presentationer samt att det i en hall fanns möjlighet att titta på trial, cykelpolo, flatland BMX eller prova elcyklar. Blev man hungrig eller törstig fanns goda möjligheter med food trucks eller restauranger. Det var absolut inga svårigheter för fyra cykelintresserade att fördriva en hel helg på Fahrradschau och inspirationen inför säsongen steg ytterligare några snäpp.

De största skillnaderna mellan de båda mässorna:

  • Bikepacking! Nästan varje monter i Berlin hade cyklar med bikepackingväskor.                                        DSC00115DSC00112I Kista såg jag bara en enda cykel med väskor och det var Magnus Laghers Salsa Fargo som han visade i samband med sin workshop.DSC00084DSC00090
  • Elcyklar som såg ut som gamla motorcyklar. Dessa fanns det mängder av i Kista men inte en enda i Berlin. Undrar verkligen om det här kommer att slå igenom?DSC00079
  • Handbyggda cyklar och cykelhantverk. Saknades i princip i Stockholm, kanske beror det på högre monterkostnad.
    DSC00136
    Finfina randobyggen från Meerglas.

    DSC00207
    Philip från Gotländska Däcksmäck som även arrangerar Gotland 360 m.m.
  • Mässfynd och försäljning. På Svenska Cykelmässan finns en del butiker som säljer cykelkläder och prylar till mässpriser. Åker man till Berlin och hoppas på detta blir man nog besviken då det saknades helt.

En mer utförlig rapport från Fahrradschau kommer förhoppningsvis i Cycling Plus inom kort.

 

De två senaste helgerna har jag gottat mig i cykelmässor. Först med ett ganska kort besök i Kista på Svenska Cykelmässan och nu i helgen med tre dagar på Berliner Fahrradschau. Jag, Marcus, Calle och Tobbe  fick till slut tummen ur och kom iväg till Berlin och mässan vi började prata om för över ett år sedan. Mässorna är väldigt olika trots att det bara skiljer en vecka i tid och en ganska kort resa mellan dem.

Jag missade Svenska Cykelmässan förra året men tycker att den var lite bättre i år än Bike Expo för två år sedan i Älvsjö. Ordning och reda, ganska fina montrar, en scen med blandade framträdanden, ett område för provkörning av i första hand elcyklar och ett hörn för workshops. Det upplevdes som att nästan halva ytan fylldes av elcyklar och provcykling medan den andra halvan delades mellan cyklar och tillbehör för tävlings- och motionscykling, cykelbutiker som sålde prylar samt destinationer, klubbar och motionslopp. Det märks att cykling i Sverige till stor del är Vätternrundan och långloppscupen.

DSC00081

DSC00088

Fahrradschau i Berlin öppnade på fredagskvällen och vi var där någon timme efter att de öppnat portarna. Likt många andra besökare passade vi på att försöka få en överblick av de olika hallarna, avnjuta en GT och insupa stämningen. DSC00176Vi blev inte besvikna och kom att tillbringa större delen av helgen på mässan och när vi inte var där gjorde vi några cykelbutiksbesök på stan eller var i en go-kart hall för att titta på Rad Race som arrangerade en utslagstävling för fixed-gear cyklister. Tävlingen hölls på en tight teknikkrävande bana med hög musik och fantastisk stämning.

DSC00274 DSC00261Fahrradschau är en väldigt bred mässa med mycket cykelkultur. Handbyggda cyklar blandas med de stora tillverkarna. Baum var där med en cykel, Festka med några stycken och Rose, Cannondale m.fl. hade fina montrar

DSC00098 DSC00148DSC00107Komponenter både från tyska och amerikanska high-end märken samsas med montrar med retrocyklar och klassiker. Under söndagen var det dessutom lite försäljning av vintagecyklar och tillbehör på innergården.DSC00341 DSC00353En hel hall var avdelad för smalare utställare med kläder, träcyklar, hantverk, screentryck, fotoutställningar, gotländska däcksmäck, Hendricks Gin… och överallt cyklar med bikepackingväskor, gärna med smutsen kvar.

DSC00208DSC00113

DSC00191
En Reynoldsmonter med rör, muffar, 3D-printade dropouts i titan och en entusiastisk ingenjör. Vad mer kan man önska av en cykelmässa?

DSC00155Utöver montrarna hölls workshops och presentationer samt att det i en hall fanns möjlighet att titta på trial, cykelpolo, flatland BMX eller prova elcyklar. Blev man hungrig eller törstig fanns goda möjligheter med food trucks eller restauranger. Det var absolut inga svårigheter för fyra cykelintresserade att fördriva en hel helg på Fahrradschau och inspirationen inför säsongen steg ytterligare några snäpp.

De största skillnaderna mellan de båda mässorna:

  • Bikepacking! Nästan varje monter i Berlin hade cyklar med bikepackingväskor.                                        DSC00115DSC00112I Kista såg jag bara en enda cykel med väskor och det var Magnus Laghers Salsa Fargo som han visade i samband med sin workshop.DSC00084DSC00090
  • Elcyklar som såg ut som gamla motorcyklar. Dessa fanns det mängder av i Kista men inte en enda i Berlin. Undrar verkligen om det här kommer att slå igenom?DSC00079
  • Handbyggda cyklar och cykelhantverk. Saknades i princip i Stockholm, kanske beror det på högre monterkostnad.
    DSC00136
    Finfina randobyggen från Meerglas.

    DSC00207
    Philip från Gotländska Däcksmäck som även arrangerar Gotland 360 m.m.
  • Mässfynd och försäljning. På Svenska Cykelmässan finns en del butiker som säljer cykelkläder och prylar till mässpriser. Åker man till Berlin och hoppas på detta blir man nog besviken då det saknades helt.

En mer utförlig rapport från Fahrradschau kommer förhoppningsvis i Cycling Plus inom kort.

 

Cockpit-pyssel

11 Mar

Vintern biter sig fortfarande fast och mitt cyklande har förpassats till källaren där jag kör Zwift och fixar med Salsan inför vårens och sommarens äventyr. Jag har blivit bekväm och har riktigt svårt att dra på mig hela vintercyklingsmunderingen och ta mig ut att cykla när det är så smidigt och lättillgängligt i Watopia. Ska försöka cykelpendla åtminstone en dag i kommande vecka men utöver det så blir det nog Zwift. Jag är sjukt trött på vintern och längtar verkligen efter våren nu.

Salsan förvandlas sakta men säkert till äventyrsmaskin och nu saknas i princip bara väskor, tubeless och en mindre klinga. Väskorna från Rockgeist sys i detta nu av Greg i North Carolina. Hoppas bara han hinner färdigt innan han drar ut på äventyr. Greg ska köra Arizona Trail Race, ett lopp som definitivt finns i mina drömmar. Ett lopp där man får bära cykeln genom Grand Canyon då man inte får cykla i nationalparken.

Min Salsa har fått belysning monterad. Jag satsar på ett MK 12 batterilyse från USE Exposure med upp till 36 timmars batteritid på svagaste läget. Förhoppningsvis kan jag få ut ungefär hälften av det på varje laddning. Planen är sedan att ladda via powerbank. Lyset monterade jag med ett fäste för styrstammen där man byter ut de två nedre skruvarna mot två lite längre och själva fästet. Blev riktigt bra och lampan kommer ur vägen på ett bra sätt.

DSC00062 DSC00065 DSC00067 DSC00066

Navigering kommer jag lösa med min Garmin Etrex 30 som även den är batteridriven med AA-lithiumbatterier. Jag brukar kunna köra två-tre dagar på ett par batterier så det behövs inte så många. GPSén monterade jag på ett Universal Computer Mount-fäste från Profile Design och sedan med ett Garminfäste som monteras med buntband.

DSC00069

Ringklocka har jag på nästan alla mina cyklar och favoriten kommer från Spurcycle. Blev en sådan även på den här och jag fäste den på ena tempopinnen, får prova lite om det blir bra men jag tror det kommer att funka.

DSC00071

Jag har även höjt upp armstöden till tempopinnarna med 10mm distanser för att kunna hålla i styret under armstöden. Det känns bra i källaren åtminstone och ska bli spännande att testa ute snart.

DSC00072 DSC00073

Utöver detta så blev det också ett litet kardborrehölster till Spot-sändaren. Trackern behöver ha fritt synfält till himlen och satelliterna så den kan inte packas ner i väskor eller fickor.

DSC00075

Tidigare har jag monterat den på sadelväskan med karbider och grövre gummiband men nu blir det en mindre sadelväska och sämre möjligheter att fästa på den. Amerikanska Bedrock Bags har en smart lösning med 3 olika remmar med kardborre för att kunna fästa trackern på cykeln. Det här gör dessutom att det blir enkelt att flytta den mellan cyklar och tryckningen till höghjulingsturen runt Vättern känns löst. Jag gjorde en liten film på min youtubekanal om hölstret som ni hittar nedan.

Tjis

Vintern biter sig fortfarande fast och mitt cyklande har förpassats till källaren där jag kör Zwift och fixar med Salsan inför vårens och sommarens äventyr. Jag har blivit bekväm och har riktigt svårt att dra på mig hela vintercyklingsmunderingen och ta mig ut att cykla när det är så smidigt och lättillgängligt i Watopia. Ska försöka cykelpendla åtminstone en dag i kommande vecka men utöver det så blir det nog Zwift. Jag är sjukt trött på vintern och längtar verkligen efter våren nu.

Salsan förvandlas sakta men säkert till äventyrsmaskin och nu saknas i princip bara väskor, tubeless och en mindre klinga. Väskorna från Rockgeist sys i detta nu av Greg i North Carolina. Hoppas bara han hinner färdigt innan han drar ut på äventyr. Greg ska köra Arizona Trail Race, ett lopp som definitivt finns i mina drömmar. Ett lopp där man får bära cykeln genom Grand Canyon då man inte får cykla i nationalparken.

Min Salsa har fått belysning monterad. Jag satsar på ett MK 12 batterilyse från USE Exposure med upp till 36 timmars batteritid på svagaste läget. Förhoppningsvis kan jag få ut ungefär hälften av det på varje laddning. Planen är sedan att ladda via powerbank. Lyset monterade jag med ett fäste för styrstammen där man byter ut de två nedre skruvarna mot två lite längre och själva fästet. Blev riktigt bra och lampan kommer ur vägen på ett bra sätt.

DSC00062 DSC00065 DSC00067 DSC00066

Navigering kommer jag lösa med min Garmin Etrex 30 som även den är batteridriven med AA-lithiumbatterier. Jag brukar kunna köra två-tre dagar på ett par batterier så det behövs inte så många. GPSén monterade jag på ett Universal Computer Mount-fäste från Profile Design och sedan med ett Garminfäste som monteras med buntband.

DSC00069

Ringklocka har jag på nästan alla mina cyklar och favoriten kommer från Spurcycle. Blev en sådan även på den här och jag fäste den på ena tempopinnen, får prova lite om det blir bra men jag tror det kommer att funka.

DSC00071

Jag har även höjt upp armstöden till tempopinnarna med 10mm distanser för att kunna hålla i styret under armstöden. Det känns bra i källaren åtminstone och ska bli spännande att testa ute snart.

DSC00072 DSC00073

Utöver detta så blev det också ett litet kardborrehölster till Spot-sändaren. Trackern behöver ha fritt synfält till himlen och satelliterna så den kan inte packas ner i väskor eller fickor.

DSC00075

Tidigare har jag monterat den på sadelväskan med karbider och grövre gummiband men nu blir det en mindre sadelväska och sämre möjligheter att fästa på den. Amerikanska Bedrock Bags har en smart lösning med 3 olika remmar med kardborre för att kunna fästa trackern på cykeln. Det här gör dessutom att det blir enkelt att flytta den mellan cyklar och tryckningen till höghjulingsturen runt Vättern känns löst. Jag gjorde en liten film på min youtubekanal om hölstret som ni hittar nedan.

Tjis