Med fokus på hårdvara

Erol
Orhun

En intressant DH-hoj Zumbi F44

19 Maj

Vi skrev ju om tung-klassikern Brooklyn Machine Works häromdan. Mega-nestorn i kategorin ´tank bikes´. Det fick synapserna att fyras av och ett bubbelminne kröp upp till ytan: känner inte PB någon som känner någon som råkar ha ett veritabelt stall med Brooklyn´s ? Jomenvisst och han hade också en kontraption som heter Zumbi F44. Ej att förväxlas med Zumba-pass, men den faden kanske har ebbat ut nu?

Zumbi Cycles F44

Hursom. Zumbi F44 var det. Ett ordentligt tag om genren downhill i allmänhet och verktygen för att utöva densamma i synnerhet. Tillverkad för hand i Europa av 7020-aluminium med en ramvikt på strax över 3 kilo och med en trevligt slack styrvinkel på 63 grader. En anrättning som lovar kul-kul med säker styrning från den hungriga gaffeln. Notera lite BMW-vibb med den där stor-tiltade sadelröret.

Lite GT-vibbar från den här vinkeln. Polerad aluminium är påväg tillbaka, kom ihåg var ni läste det först

Zumbi har en tamare enduro- / trail-version också. F11 heter den – som BMW:n – och finns med både 650b- / 29-tumshjul:

Zumbi Cycles F11

”Handmde in Europe” står det på Zumbi:s hemsida… I Polen verkar det vara efter att läst denna text. Oavsett – rejäla hojar med intressant dämpkoncept som kallas FPS. Kolla deras produktionsprocess här nedan:

Läs mer om Zumbi på deras hemsida här

Vi skrev ju om tung-klassikern Brooklyn Machine Works häromdan. Mega-nestorn i kategorin ´tank bikes´. Det fick synapserna att fyras av och ett bubbelminne kröp upp till ytan: känner inte PB någon som känner någon som råkar ha ett veritabelt stall med Brooklyn´s ? Jomenvisst och han hade också en kontraption som heter Zumbi F44. Ej att förväxlas med Zumba-pass, men den faden kanske har ebbat ut nu?

Zumbi Cycles F44

Hursom. Zumbi F44 var det. Ett ordentligt tag om genren downhill i allmänhet och verktygen för att utöva densamma i synnerhet. Tillverkad för hand i Europa av 7020-aluminium med en ramvikt på strax över 3 kilo och med en trevligt slack styrvinkel på 63 grader. En anrättning som lovar kul-kul med säker styrning från den hungriga gaffeln. Notera lite BMW-vibb med den där stor-tiltade sadelröret.

Lite GT-vibbar från den här vinkeln. Polerad aluminium är påväg tillbaka, kom ihåg var ni läste det först

Zumbi har en tamare enduro- / trail-version också. F11 heter den – som BMW:n – och finns med både 650b- / 29-tumshjul:

Zumbi Cycles F11

”Handmde in Europe” står det på Zumbi:s hemsida… I Polen verkar det vara efter att läst denna text. Oavsett – rejäla hojar med intressant dämpkoncept som kallas FPS. Kolla deras produktionsprocess här nedan:

Läs mer om Zumbi på deras hemsida här

Det ballcoolaste av de coola balla BMW var skXten - for ever

17 Maj

Kolfiber hit och kolfiber dit. Titan och aluminium likaså. Krompläterat stål kapat, millat, svetsat och bearbetat i Brooklyn, NewYork var den absoluta toppen – peak-bike, topnotch-huckhoj cirka 2000.

Ett nästan-colab mellan BMW och Tamiya…

Prylbloggen ramlade över den här trevliga artikeln där författaren vandrar nedför minnets allé ackompanjerat foton på sin gamla hoj – en mäktig Brooklyn Machine Works TMX. Detta gott folk, fick alla oss i freeride-possen Frost att bli alldeles darrigt knäsvaga hela sommaren 2000. Och 2001. 2002. Och 2003. Vid ett svagt ögonblick räknade vi ut att vi i core-embryot av Freeriders of Stockholm hade beställt så pass många Norrlands 1412-1 på vårt lokala vattenhål under en av de där gudabenådade, arla-millennieskifte-somrarna, att vi hade kunnat ringa Doc på BMW och lägga en beställning på en TMX… 35 tuss rakt ned i kassaapparaten vid Fridhemsplan. Men va f-n! Så vi beställde in en till runda. För en kompis kom. Och det var varmt. Och vi hade rull-hängt mest hela dan. Och droppat en lastkaj.

Trendern/influenzern/musikern Pharrell vet vad som är ballt…

Effing episk freeride-video från back in the day:

Läs mer om BMW i den här artikeln på Pinkbike från 2002. 

Kolla BMW:s minimala hemsida här…

och deras Instagram här 

 

Kolfiber hit och kolfiber dit. Titan och aluminium likaså. Krompläterat stål kapat, millat, svetsat och bearbetat i Brooklyn, NewYork var den absoluta toppen – peak-bike, topnotch-huckhoj cirka 2000.

Ett nästan-colab mellan BMW och Tamiya…

Prylbloggen ramlade över den här trevliga artikeln där författaren vandrar nedför minnets allé ackompanjerat foton på sin gamla hoj – en mäktig Brooklyn Machine Works TMX. Detta gott folk, fick alla oss i freeride-possen Frost att bli alldeles darrigt knäsvaga hela sommaren 2000. Och 2001. 2002. Och 2003. Vid ett svagt ögonblick räknade vi ut att vi i core-embryot av Freeriders of Stockholm hade beställt så pass många Norrlands 1412-1 på vårt lokala vattenhål under en av de där gudabenådade, arla-millennieskifte-somrarna, att vi hade kunnat ringa Doc på BMW och lägga en beställning på en TMX… 35 tuss rakt ned i kassaapparaten vid Fridhemsplan. Men va f-n! Så vi beställde in en till runda. För en kompis kom. Och det var varmt. Och vi hade rull-hängt mest hela dan. Och droppat en lastkaj.

Trendern/influenzern/musikern Pharrell vet vad som är ballt…

Effing episk freeride-video från back in the day:

Läs mer om BMW i den här artikeln på Pinkbike från 2002. 

Kolla BMW:s minimala hemsida här…

och deras Instagram här 

 

Intressant multihoj för många svenska underlag Rose Backroad med 28:or glider, sväljer och isolerar effektivt

16 Maj

En kvick uppdatering om den här intressanta cykeln PB har provsmakat ett tag. Rose Backroad heter den, har en ram och gaffel tillverkad av kolfiber och som knyts ihop i bägge ändar av 12- respektive 15-millimeters axlar, är utrustad med Shimano:s senaste Ultegra-grupp med hydrauliska skivbromsar och rullar på Rose:s egna 1650-hjul skodda med Schwalbe:s finfeta Durano-ostar i 28 millimeters bredd.

Rose Backroad

Ram plus gaffel är av tydlig kolfiberkaraktär som innebär direkt och naken distribution av watt från pedaler ut till kassett och bakhjul. Framgaffeln är utförd efter geometri som tillsammans med de voluminösa däcken stavas stabilitet och ett naturligt lugn – också över väldigt ruffa underlag. Mer än en gång kunde inte PB låta bli att le över hur obesvärat och lent Backroad gled fram över asfalt som skulle renderat en betydligt stötigare och skakigare gång.

Bilden ovan är förresten tagen på Järvafältet vid en av de asfalterade banorna som gav vibbar av betong-autobahns i DDR på åttiotalet… Men det är en annan historia.

Shimano-gruppen då? Växlarna växlade när PB gav order om det via STI-handtagen och bromsade – i takt med att belägg och skivor kördes in – allt mer kraftfullt. Styrkan är imponerande, men nästan lika trevlig är modulationen med en fingertoppskänsla för hur mycket eller lite retardation man vill diska ur sig. Trevligt trevligt.

En anmärkning är att IceTech-skivorna efter längre utförslöpor – då systemet kom upp i temperatur – väsnades en aning. PB kände aldrig att det inverkade på framfarten på något sätt, förutom att skivorna var pratsugna tills de kylde av sig igen. Skavsjungande skivor är väl sådär va Shimano, år toleranserna så små? Skivorna var förresten 160/160 i bägge ände, en vettig och rimlig bestyckning för de allra, allra flesta cyklister, underlag och terränger.

Over and out för nu

Läs mer om Rose Backroad med mekanisk/hydraulisk Ultegra-grupp här…

och resten av Backroad-familjen här 

En kvick uppdatering om den här intressanta cykeln PB har provsmakat ett tag. Rose Backroad heter den, har en ram och gaffel tillverkad av kolfiber och som knyts ihop i bägge ändar av 12- respektive 15-millimeters axlar, är utrustad med Shimano:s senaste Ultegra-grupp med hydrauliska skivbromsar och rullar på Rose:s egna 1650-hjul skodda med Schwalbe:s finfeta Durano-ostar i 28 millimeters bredd.

Rose Backroad

Ram plus gaffel är av tydlig kolfiberkaraktär som innebär direkt och naken distribution av watt från pedaler ut till kassett och bakhjul. Framgaffeln är utförd efter geometri som tillsammans med de voluminösa däcken stavas stabilitet och ett naturligt lugn – också över väldigt ruffa underlag. Mer än en gång kunde inte PB låta bli att le över hur obesvärat och lent Backroad gled fram över asfalt som skulle renderat en betydligt stötigare och skakigare gång.

Bilden ovan är förresten tagen på Järvafältet vid en av de asfalterade banorna som gav vibbar av betong-autobahns i DDR på åttiotalet… Men det är en annan historia.

Shimano-gruppen då? Växlarna växlade när PB gav order om det via STI-handtagen och bromsade – i takt med att belägg och skivor kördes in – allt mer kraftfullt. Styrkan är imponerande, men nästan lika trevlig är modulationen med en fingertoppskänsla för hur mycket eller lite retardation man vill diska ur sig. Trevligt trevligt.

En anmärkning är att IceTech-skivorna efter längre utförslöpor – då systemet kom upp i temperatur – väsnades en aning. PB kände aldrig att det inverkade på framfarten på något sätt, förutom att skivorna var pratsugna tills de kylde av sig igen. Skavsjungande skivor är väl sådär va Shimano, år toleranserna så små? Skivorna var förresten 160/160 i bägge ände, en vettig och rimlig bestyckning för de allra, allra flesta cyklister, underlag och terränger.

Over and out för nu

Läs mer om Rose Backroad med mekanisk/hydraulisk Ultegra-grupp här…

och resten av Backroad-familjen här 

Ett klassiskt fynd bland annonserna Trek Y-Foil - en sällsynt cykel för finsmakare

15 Maj

Ja, vi går rätt på det. Trek Y-Foil tillverkades bara under två år – 1998 och året efter och fyller alltså två decennium i år. Ideén bakom den strömlinjeformade kolfiberramen var förutom att minska luftmotståndet också att fungera dämpande. Den lång ”armen” som fixerar sadeln var tänkt att absorbera vibrationer från vägen.

Och det fungerade bra. Så bra att UCI – det internationella organet som övervakar, sanktionerar och allmänt styr, ställer och oannonserat kontrollerar att sadeln sitter horisontellt på millimetern före ett viktigt tempolopp i Tour de France, gör lite som de vill i cykelsporten.

Så de bannade alla ramar som saknar ett sadelrör inom ramen (höhö) för UCI-tävlingar. Orsak? De gav ett ”unfair advantage”. Softride och Zipp var ett par andra manufakturer som tillverkade trevliga ´beam bikes´.

Jaja. För alla oss som vill ha en fördel framför de med sadelrör, så dök den här trevliga Y-Foilen upp på Blocket:

Storlek? 56 centimeter. En gångbar storlek för de allra flesta i vårat avlånga land. Draperad i dåtidens finaste såsom Shimano DuraAce 7900(?), Rolf VEctor-hjul och en Giro-sadel.

Y? Y not? Läs mer här i annonsen

 

Ja, vi går rätt på det. Trek Y-Foil tillverkades bara under två år – 1998 och året efter och fyller alltså två decennium i år. Ideén bakom den strömlinjeformade kolfiberramen var förutom att minska luftmotståndet också att fungera dämpande. Den lång ”armen” som fixerar sadeln var tänkt att absorbera vibrationer från vägen.

Och det fungerade bra. Så bra att UCI – det internationella organet som övervakar, sanktionerar och allmänt styr, ställer och oannonserat kontrollerar att sadeln sitter horisontellt på millimetern före ett viktigt tempolopp i Tour de France, gör lite som de vill i cykelsporten.

Så de bannade alla ramar som saknar ett sadelrör inom ramen (höhö) för UCI-tävlingar. Orsak? De gav ett ”unfair advantage”. Softride och Zipp var ett par andra manufakturer som tillverkade trevliga ´beam bikes´.

Jaja. För alla oss som vill ha en fördel framför de med sadelrör, så dök den här trevliga Y-Foilen upp på Blocket:

Storlek? 56 centimeter. En gångbar storlek för de allra flesta i vårat avlånga land. Draperad i dåtidens finaste såsom Shimano DuraAce 7900(?), Rolf VEctor-hjul och en Giro-sadel.

Y? Y not? Läs mer här i annonsen

 

Hur uttalar man ”Rapha” egentligen? Och några nya sadlar

14 Maj

”Raffa”. Säger en del. ”Raaafa” några andra. Eller ”Rapa”. Ja faktiskt.

Men hursom.

För alla som vill cykla och meddela att de är konfektions-konnässörer, så har den brittiska klädfirman stått till tjänst sedan 2004. Eller kläder och kläder. De har växt sedan dess och tillverkar numera – eller i kollaboration med exempelvis Giro för hjälmar – en hel del annat än cykelbyxor och cykeltröjor med rand runt vänster ärm.

Som sadlar. Rapha har tappat Selle Italia på know-how och den första salvan soffor heter Classic, ProTeam och ProTeam Cutout. De kommer i två olika bredder och gemensamt är att chassi plus räls är tillverkade i kolfiber på samtliga modeller. Pris? Från 2200 kronor upp mot styvt 4 långsjalar. Hey, en sadel är inget fashion statement, så om den passar just ens ändalykt utan att skava klockspel eller andra ur reproduktivt hänseende delikata detaljer sönder och samman, så är det ett lågt pris att betala i långa längden. PB är själv inne på det 14:e året på en Fi´zi:k Arione…

Options, alternativ och utföranden äro legio, så ett besök på Rapha:s hemsida rekommenderas… 

”Raffa”. Säger en del. ”Raaafa” några andra. Eller ”Rapa”. Ja faktiskt.

Men hursom.

För alla som vill cykla och meddela att de är konfektions-konnässörer, så har den brittiska klädfirman stått till tjänst sedan 2004. Eller kläder och kläder. De har växt sedan dess och tillverkar numera – eller i kollaboration med exempelvis Giro för hjälmar – en hel del annat än cykelbyxor och cykeltröjor med rand runt vänster ärm.

Som sadlar. Rapha har tappat Selle Italia på know-how och den första salvan soffor heter Classic, ProTeam och ProTeam Cutout. De kommer i två olika bredder och gemensamt är att chassi plus räls är tillverkade i kolfiber på samtliga modeller. Pris? Från 2200 kronor upp mot styvt 4 långsjalar. Hey, en sadel är inget fashion statement, så om den passar just ens ändalykt utan att skava klockspel eller andra ur reproduktivt hänseende delikata detaljer sönder och samman, så är det ett lågt pris att betala i långa längden. PB är själv inne på det 14:e året på en Fi´zi:k Arione…

Options, alternativ och utföranden äro legio, så ett besök på Rapha:s hemsida rekommenderas… 

Veckans gravelhoj – 3T Strada Pro Gerard:s genius - nu till ett lägre pris

13 Maj

Gerard Vroomen – mannen, myten, legenden. Karln som ligger bakom innovationer från Cervélo, 3T och Open. En disruptor och konstruktör bakom många paradigmskiften inom cykelbranschen sedan mitten av 90-talet.

3T Strada Pro

Under Eurobike Media Days förra säsongen provade Prylbloggen 3T Strada Team. En högintressant hoj som i en och samma jonne smälte samman många kontemporära koncept: 1X, aero, breda däck och skivbromsar. Strada Team var en ytterst aptitlig anrättning och en måhända en fingervisning om hur morgondagens landsvägscykel kan ta sig ut. Från vissa delar av cykelmedia hördes det mummel om att den kanske var ett steg för långt. Men vi ställer oss på den positiva sidan. Valfrihet är bra och mer valfrihet är bättre. Typ.

Och nu har alltså 3T lanserat en mindre dyr variant av Strada Team kallad Strada Pro. Se nedan:

3T Strada Pro

Förutom att vara lackerad i blått, till skillnad från Strada Team i rött (samma hoj som Juan-Antonio Flecha kör sina recon på under mellaninslagen nu under Giro d´Italia för övrigt), så har den samma finesser som sin storebroder. Alltså, samma aerodynamik, styvhet och styrka men med en aningen tyngre layup (plus 130 gram). Drivlinan är signerad SRAM Force 1 med ett vevparti som är förberett för effektmätare från Quarcq. Hjulen är 3T:s egna Discus C35 Pro. Hjulen tar förövrigt däck upp till 30 millimeter, men Vroomen själv har en intressant utläggning kring hur de har resonerat kring däcksstorlek:

One spec probably requires some explanation: the tire. As you may know the Strada was designed around 28 millimeter tyres. Those wanting the plushest ride may opt for 30mm, those wanting more clearance (if you ride on muddy roads a lot) for 25mm. But 28mm is the sweet spot. Yet our spec shows a 25mm tire. BUT: that is the number on the label, which as we have explained before has little to do with the actual width. These tires fit very wide on this rim, so the 25mm tire actually fits much closer to a 28mm tire than the “28mm” tire would (which fits more like a 31mm tire).

Pris? runt 5000 euro enligt ovanstående spec. Vart kan man få mer info i Sverige? I Stockholm, på CykelCity

Gerard Vroomen – mannen, myten, legenden. Karln som ligger bakom innovationer från Cervélo, 3T och Open. En disruptor och konstruktör bakom många paradigmskiften inom cykelbranschen sedan mitten av 90-talet.

3T Strada Pro

Under Eurobike Media Days förra säsongen provade Prylbloggen 3T Strada Team. En högintressant hoj som i en och samma jonne smälte samman många kontemporära koncept: 1X, aero, breda däck och skivbromsar. Strada Team var en ytterst aptitlig anrättning och en måhända en fingervisning om hur morgondagens landsvägscykel kan ta sig ut. Från vissa delar av cykelmedia hördes det mummel om att den kanske var ett steg för långt. Men vi ställer oss på den positiva sidan. Valfrihet är bra och mer valfrihet är bättre. Typ.

Och nu har alltså 3T lanserat en mindre dyr variant av Strada Team kallad Strada Pro. Se nedan:

3T Strada Pro

Förutom att vara lackerad i blått, till skillnad från Strada Team i rött (samma hoj som Juan-Antonio Flecha kör sina recon på under mellaninslagen nu under Giro d´Italia för övrigt), så har den samma finesser som sin storebroder. Alltså, samma aerodynamik, styvhet och styrka men med en aningen tyngre layup (plus 130 gram). Drivlinan är signerad SRAM Force 1 med ett vevparti som är förberett för effektmätare från Quarcq. Hjulen är 3T:s egna Discus C35 Pro. Hjulen tar förövrigt däck upp till 30 millimeter, men Vroomen själv har en intressant utläggning kring hur de har resonerat kring däcksstorlek:

One spec probably requires some explanation: the tire. As you may know the Strada was designed around 28 millimeter tyres. Those wanting the plushest ride may opt for 30mm, those wanting more clearance (if you ride on muddy roads a lot) for 25mm. But 28mm is the sweet spot. Yet our spec shows a 25mm tire. BUT: that is the number on the label, which as we have explained before has little to do with the actual width. These tires fit very wide on this rim, so the 25mm tire actually fits much closer to a 28mm tire than the “28mm” tire would (which fits more like a 31mm tire).

Pris? runt 5000 euro enligt ovanstående spec. Vart kan man få mer info i Sverige? I Stockholm, på CykelCity

Kan någon köpa den här hojen? Italiensk, titan och celeste

12 Maj

Ja, kan någon därute göra det? För PB har ännu en gång irrat runt på den digitala andrahandsmarknaden med känselspröten utfällda, fantasin triggad och kreativiteten apterad. Det gäller att vara switched on när man ser ett objekt, analysera läget och sedan lägga ett tre-dimensionellt Tetris. ”Detta är utgångsläget. Om jag skaffar denna hojen så kan jag byta ut den där delen mot komponenten X som jag har i källaren och prylen Y mot den dära, så vips har jag en grym cykel”.

Typ så studsar tankarna som en flipperkula genom hjärnans cykelvåta vindlingar. N + 1? N – 1? Pah!

Och nu har det hänt igen. Denna titandröm från anno dazumal fick synapserna att triggas igång. De säger att 26 is dead, men vi som tror hävdar bestämt att #26aintdead. Och den här ljuvliga italienaren – som måhända såg dagens ljus på Bianchi:s raceshop Reparto Corse – skulle utgöra ett utmärkt nukleus för en prima singlespeed. Och alla delarna var topnotch när det begav sig: XTR allt, Mavic:s CrossMax-hjul med Ceramic-bromsbeläggning. Och den där lacken som på ett par kilometer signalerar vilken sorts hoj som är i antågande. Lite som Audi:s DRL men i cykelvärlden. Men utan den nypräktiga självgodheten. Alltså en utmärkt hoj att förvärva till sitt stall. Men kontrollera hojpan noggrant med due diligence.

PS. När PB synar fotot noggrannare får vi för oss att det kan vara amerikanska Litespeed som ligger bakom ramen. Jaså? Ja, nederröret – 6/4-titan? – ser vikt och svetsat ut i bakkant. Som sagt, kan någon köpa hojen och rapportera tillbaka DS.

Ja, kan någon därute göra det? För PB har ännu en gång irrat runt på den digitala andrahandsmarknaden med känselspröten utfällda, fantasin triggad och kreativiteten apterad. Det gäller att vara switched on när man ser ett objekt, analysera läget och sedan lägga ett tre-dimensionellt Tetris. ”Detta är utgångsläget. Om jag skaffar denna hojen så kan jag byta ut den där delen mot komponenten X som jag har i källaren och prylen Y mot den dära, så vips har jag en grym cykel”.

Typ så studsar tankarna som en flipperkula genom hjärnans cykelvåta vindlingar. N + 1? N – 1? Pah!

Och nu har det hänt igen. Denna titandröm från anno dazumal fick synapserna att triggas igång. De säger att 26 is dead, men vi som tror hävdar bestämt att #26aintdead. Och den här ljuvliga italienaren – som måhända såg dagens ljus på Bianchi:s raceshop Reparto Corse – skulle utgöra ett utmärkt nukleus för en prima singlespeed. Och alla delarna var topnotch när det begav sig: XTR allt, Mavic:s CrossMax-hjul med Ceramic-bromsbeläggning. Och den där lacken som på ett par kilometer signalerar vilken sorts hoj som är i antågande. Lite som Audi:s DRL men i cykelvärlden. Men utan den nypräktiga självgodheten. Alltså en utmärkt hoj att förvärva till sitt stall. Men kontrollera hojpan noggrant med due diligence.

PS. När PB synar fotot noggrannare får vi för oss att det kan vara amerikanska Litespeed som ligger bakom ramen. Jaså? Ja, nederröret – 6/4-titan? – ser vikt och svetsat ut i bakkant. Som sagt, kan någon köpa hojen och rapportera tillbaka DS.

Cannondale – motocrosstillverkaren Dessvärre en riktig stinker

11 Maj

Det här var ju intressant. Trots att hojarna som diskuteras har en explosionsmotor. Men hav överseende, för karln ifråga som radar upp de värsta MX-hojarna han testat för den legendariska motocross-blaskan MotoCrossAction, är Jody Weisel. Samme karl som tillsammans med ett mötley crew med Zap Espinoza i uppställningen drog igång den lika legendariska MTB-tidningen MountainBikeAction.

Vidare. En av dirtbikesen heter Cannondale MX400. Ja faktiskt. Samma firma som tillverkar trampcyklar var en gång aktiva inom motocross. Några svenska firmor var också inblandade i MX400:as gestation. Dämpartillverkaren Öhlins var en. En annan ingenjörsfirman Folan Engine som låg bakom den innovativa bränsleinsprutade motorn med elstart.

Annons för Cannondale:s motocross-hojar när det begav sig i början av 2000-talet…

Dessvärre fanns ingen manuell kick, så när hojen stallade ut under pågående race – och elstarten inte elstartade jonnen – så återstod bara en neslig pushbike-session tillbaka till depån. Och det var bara en av showstopper-buggarna som satte P för MX400 och nästan konkurserade hela firman ned i botten.

Läs vad Jody tycker om Cannondale:s motocross här och vilka andra 2- och 4-takts stånkor han gillade lite mindre än minst… Däribland en BMW. 

En annan text om hojen som de kallar ”form over function”. Aj. 

Det här var ju intressant. Trots att hojarna som diskuteras har en explosionsmotor. Men hav överseende, för karln ifråga som radar upp de värsta MX-hojarna han testat för den legendariska motocross-blaskan MotoCrossAction, är Jody Weisel. Samme karl som tillsammans med ett mötley crew med Zap Espinoza i uppställningen drog igång den lika legendariska MTB-tidningen MountainBikeAction.

Vidare. En av dirtbikesen heter Cannondale MX400. Ja faktiskt. Samma firma som tillverkar trampcyklar var en gång aktiva inom motocross. Några svenska firmor var också inblandade i MX400:as gestation. Dämpartillverkaren Öhlins var en. En annan ingenjörsfirman Folan Engine som låg bakom den innovativa bränsleinsprutade motorn med elstart.

Annons för Cannondale:s motocross-hojar när det begav sig i början av 2000-talet…

Dessvärre fanns ingen manuell kick, så när hojen stallade ut under pågående race – och elstarten inte elstartade jonnen – så återstod bara en neslig pushbike-session tillbaka till depån. Och det var bara en av showstopper-buggarna som satte P för MX400 och nästan konkurserade hela firman ned i botten.

Läs vad Jody tycker om Cannondale:s motocross här och vilka andra 2- och 4-takts stånkor han gillade lite mindre än minst… Däribland en BMW. 

En annan text om hojen som de kallar ”form over function”. Aj. 

Ny variant av Paul´s styrstam Longer, harder, wider - typ

10 Maj

Paul. En USA-baserad boutique-tillverkare av massa godsaker till våra tvåhjulade raringar. Däribland styrstammar. Pauls modell kallas Boxcar och är en kantig, knubbig och alldeles bedårande klump metall. Förra året började de tillverka en riktigt kort variant av Boxcar-styrstammen. Blott 35 millimeter lång och estetiskt en modern neoretro-blinkning, särskilt i polerad aluminium.

Men nu har vinden vänt. Långt är längre än öh… kort. Så, Paul drog igång CNC-maskinen igen och i andra änden ploppade det ut en Boxcar. En 110 millimeter lång Boxcar:

En fullkomligt gorgeös liten spegelpolerad tingest. De hårda fakta äro som lyder:

Svart, silver, guld. Eller som ovan – totalt, j-vla mega-polerad. Som PB skulle beställa sin. Framfräst ur ett stycke aluminium, modell 2024 i Chico, Kalifornien. Paul säger att det kostar mycket mer att maskinera tjugi-tjugoett jämfört med 6061, men att det i slutändan ger en styrstam som ska vara märkbart styvare än de flesta konkurrenters stammar. Thomson et al? Vikt? 203 gram. Styren med diameter 31.8 är kompatibla och detta dras fast dikt an mot styrstammen med Torx-bultar av dimension T25. En numera vanlig storlek i cykelbranschen.

Frågan är om Boxcar fungerar – utseendemässigt… – i längre ”räcer-utförande”. Estetiken blir lite som första generationens Porsche Panamera: ”Om vi tar vår tvådörrars-911 i CAD-programmet och bara draaar ut den lite så får vi en helt ny fyrdörrars-911! Glüklichkeit! När är det lunch förresten??”. Amen ni fattar.

Läs mer på Pauls hemsida

Paul. En USA-baserad boutique-tillverkare av massa godsaker till våra tvåhjulade raringar. Däribland styrstammar. Pauls modell kallas Boxcar och är en kantig, knubbig och alldeles bedårande klump metall. Förra året började de tillverka en riktigt kort variant av Boxcar-styrstammen. Blott 35 millimeter lång och estetiskt en modern neoretro-blinkning, särskilt i polerad aluminium.

Men nu har vinden vänt. Långt är längre än öh… kort. Så, Paul drog igång CNC-maskinen igen och i andra änden ploppade det ut en Boxcar. En 110 millimeter lång Boxcar:

En fullkomligt gorgeös liten spegelpolerad tingest. De hårda fakta äro som lyder:

Svart, silver, guld. Eller som ovan – totalt, j-vla mega-polerad. Som PB skulle beställa sin. Framfräst ur ett stycke aluminium, modell 2024 i Chico, Kalifornien. Paul säger att det kostar mycket mer att maskinera tjugi-tjugoett jämfört med 6061, men att det i slutändan ger en styrstam som ska vara märkbart styvare än de flesta konkurrenters stammar. Thomson et al? Vikt? 203 gram. Styren med diameter 31.8 är kompatibla och detta dras fast dikt an mot styrstammen med Torx-bultar av dimension T25. En numera vanlig storlek i cykelbranschen.

Frågan är om Boxcar fungerar – utseendemässigt… – i längre ”räcer-utförande”. Estetiken blir lite som första generationens Porsche Panamera: ”Om vi tar vår tvådörrars-911 i CAD-programmet och bara draaar ut den lite så får vi en helt ny fyrdörrars-911! Glüklichkeit! När är det lunch förresten??”. Amen ni fattar.

Läs mer på Pauls hemsida

Bäckstedt Sr och Jr på Strada-vift 3T:s aerokomfortracer är verktyget

9 Maj

Magnus Bäckstedt är ett av de riktigt stora namnen inom den svenska cykelsporten – med seger på den skakiga vårklassikern Paris-Roubaix som måhända hans främsta seger i sin palmares.

Dessa dagar är han pensionerad men fortfarande aktiv inom cykel. 3T – Tecno Tubo Torino med Gerard Vroomen – är firman han samarbetar med och 3T Strada hojen som han och hans dotter Elynor använder i videoklippet nedan:

Både Magnus och Gerard väldigt trevliga människor som PB stötte på under Eurobike Media Days 2017:

Paris-Roubaixvinnaren Magnus Bäckstedt och tvärtänkaren Gerard Vroomen under Eurobike Media Days 2017

Läs mer om 3T här 

Magnus Bäckstedt är ett av de riktigt stora namnen inom den svenska cykelsporten – med seger på den skakiga vårklassikern Paris-Roubaix som måhända hans främsta seger i sin palmares.

Dessa dagar är han pensionerad men fortfarande aktiv inom cykel. 3T – Tecno Tubo Torino med Gerard Vroomen – är firman han samarbetar med och 3T Strada hojen som han och hans dotter Elynor använder i videoklippet nedan:

Både Magnus och Gerard väldigt trevliga människor som PB stötte på under Eurobike Media Days 2017:

Paris-Roubaixvinnaren Magnus Bäckstedt och tvärtänkaren Gerard Vroomen under Eurobike Media Days 2017

Läs mer om 3T här