Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://www.cyclingplus.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Cycling Plus

Malin Wollin

Ibland vet dumheten inga gränser. Dessvärre säljer den läsare och trycks/skrivs gärna i den skvallerpress som kvällstidningar blivit. Först kunde jag inte avgöra om jag skulle välja att kommentera idiotierna eller ej. Vissa saker bör tigas ihjäl helt enkelt. Men till slut fann jag mig nödgad att säga något annars spricker jag.

Det är den här “krönikan” det handlar om. I den luftar Malin sina åsikter om cyklister och motionärer i allmänhet och manliga cyklister i synnerhet.

Formuleringen som väckt mest uppseende är:

“Det är så många cyklister och löpare på vägarna att jag får hamster­hjärta. Och hälften av gångerna kan jag inte bestämma mig för om jag ska hålla ut eller försöka pricka dem med min kofångare.”

Tja, och det faktum att hon konstaterar att vi troligen inte har något sexliv. Nej förlåt, hon låter i texten “en vän” göra det.

Nivån är ytterst låg med andra ord. Men förlåt, det skall ju vara roligt, underhållning ni vet. Glömde det. Men när reaktionerna strömmar in svarar hon så här.

Annons

Många gör sig sen  roliga i kommentarsfälten över att man som cyklist blir upprörd och de använder den nedvärderande forumuleringen “kränkt”.

Jag är fan i mig inte kränkt. Jag är topp tunnor jävla rosenrasande över allt förbannat hån och hetsande mot cyklister. Nu får det vara nog!

Hur skulle folk reagera om jag använde så usel ironi att nästan samtliga läsare inte uppfattar den? Om jag bytte ut “pricka dem” mot “våldtäkt” och “cyklister och löpare mot “kvinnor”. Är det också roligt och ok bara jag hävdar att det är skrivet som en ironisk kommentar om samtiden?

Malin Wollin är en obetänksam liten människa som borde tänka efter innan hon skriver.

/ J -cyklist, bilist, medmänniska

John Wikström
Bloggen som lämnar spår såväl i skogen som på vägen och möjligen i själen. Jag är en entusiastisk cykelmotionär med smak för det mesta inom cykel. Humlan som inte kan cykla men gör det ändå. Huvudsakligen trampas stig och nöts asfalt i Småland. Detta kryddas med motionslopp med jämna mellanrum samt någon enstaka tävling. Även pendlings- och transportcykling bedrivs frekvent och det händer också att jag engagerar mig i trafikfrågor. Sen bjuds understundom på texter om övrig träning samt funderingar kring livet, universum och allting. Välkommen!
Annons