– Eller det vete tusan. Jag är ju ändå någon form av cyklist. Stallet blir därför aldrig komplett. Just nu saknas exempelvis en tempocykel, en singlespeed, en hardtail MTB 29″, med flera. Men de står mer på någon slags vag framtida önskelista.
Nu har jag alla hästar i hagen däremot…eller njae, det kan diskuteras det också vilket de som känner mig kan intyga. Huruvida alla bestick är i lådan är en öppen fråga. Knivarna finns där. Det står klart!
Men däremot har jag, hör och häpna, fått hem min Cube igen. Med ny ram och allt. Skall bli intressant att se hur länge den håller den här gången. Jag skall vårda den ömt och köra mycket är tanken. Därefter skall den skrotas och jag och Cube skall aldrig aldrig mer ha någon relation.
Förutom ramen är hela drivlinan ny inklusive klingbultar. Även växelvajrar och höljen är bytta, däcken fräscha och jag ämnar byta styret inklusive nya grepp som jag har liggande i cykelboden. Därutöver är sadeln i princip ny då den bara gått ett tiotal turer. Som ni hör är det inte mycket på cykeln som är original. Det är väl mest dämpare och växel/bromsprylar. Men det är inte helt sant då skivorna faktiskt är bytta och bromsbackarna nya. Så nu borde den hålla ett tag.
Även om det uttalandet får mig att tänka på en diskolåt, Amii Stewards version av “Knock on Wood”.
Cykeln är förvillande lik den gamla. Inte bara har de lyckats gräva fram en ram som mäter tjugo tum och tillverkad för 26″ hjul ur gömmorna utan även fått tag i rätt lack. Den är fortfarande lika mattsvart som en rutten persika inuti en lovvikavante!
Jag är nu troligen innhavare av världens nyaste antikvitet. En heldämpad tjugosexa!
/ J – testpilot
