Lite i smyg sådär har jag rullat igång försäsongens första däcktest. Det handlar om två varianter av kraftigare standarddäck.
Vintertider är punkteringstider. Inte minst här i Växjö där det sandas friskt med nålvasst stensplitter. Sen kan väl tilläggas att det både är billigare och miljövänligare än tumlat grus för all del. Och alternativet – helt osandat är inte heller lyckat. Så det är nog något man får leva med.
Ett faktum som jag tog ställning till genom att inför vintern skaffa mig ett par tämligen rejäla 32 mm Continental Contact med extra kevlarförstärkning i slitbanan och vars garanti lovade både nytt däck och slang vid punktering. Den garantin har redan utnyttjats två gånger och nu har jag tappat bort kvittot. Tre punkteringar så här långt den här vintern har gjort mig en smula purken. I sammanhanget kan det tilläggas att det är fler än under flera tusen träningsmil på racern de sista åren.
Så till slut tröttnar man och i det här fallet sammanföll det med en möjlighet att testa några däck åt Bike Bros.
Det rör sig om för mig två helt nya bekantskaper. Panaracer har jag kört på i arla urtid då “Smoke” och “Dart” var däckskombinationen som gällde för den som ville vara hip i skogen. De finns för övrigt i nyutgåva för dem som är intresserade. Sen dess kan jag inte erinra mig att jag kört på däck därifrån. Bakom Panaracer som varumärke står Panasonickoncernen kan väl tilläggas.
CST är däremot ett märke jag inte känner till alls. Men några snabba sökningar på nätet ger vid handen att de är en av världens största tillverkare av diverse däck till allt från gräsklippare till bilar. Men som cykeldäckstillverkare vet jag inte hur länge de funnits på marknaden.
Däcken kommer främst att användas till transport och pendling då de sitter på min brukscykel. Men de kommer även att få gå några träningsrundor vad det lider.
Eftersom det är vinter kommer underlaget variera. Allt från bar asfalt via ishalka och snö till modd och slask. Med tanke på vart jag befinner mig rent geografiskt kommer det sistnämnda troligen vara tämligen frekvent förekommande. Mest körs det förstås asfalt men även en del grusväg och enklare stig kommer att trakteras. Sen blir det förstås mängder av grusad asfalt och det är väl främst det som skall utvärderas.
Under den här testperioden kommer jag att undersöka parametrar som:
1. Hållbarhet och slitstyrka vilket inkluderar såväl slitbanans gummi som hur länge reflexerna fungerar, eventuella sprickor i sidoväggarna och naturligtvis punkteringar.
2. Fäste och rull. När det gäller pendlingscyklar är det viktigt hur däcken känns på olika underlag. De får inte vara allt för tungrullade eftersom det förstås tar för mycket kraft samtidigt som det är viktigt att de erbjuder ett bra grepp på såväl asfalt som is, snö och modd. Här är det särskilt viktigt att gummiblandningen inte hårdnar i kyla och blir plastigt hal. Det gör däck värdelösa på vintern men är inte ovanligt i billigare däck.
3. Känsla. Den är bedömningspunkten är mer subjektiv men en nog så viktig parameter även på pendlarcykeln som är en av mina huvudsakliga transportmedel och på vilken jag därmed tillbringar en hel del tid på. Hur däcket känns med avseende på kurvtagning, inbromsningar, accelerationer och hur lätt det rullar på torr asfalt är några saker jag kommer att undersöka.
Båda däcken är för övrigt försedda med reflexrand på sidan. En detalj jag uppskattar även om min erfarenhet av dessa är att en mix av sandblandat vatten och vägsalt kombinerat med gummiklet från klossarna har en tendens att slita ned och dölja den reflekterande ytan rätt fort. Återstår att se hur de klarar sig på de här däcken.
Rullande rapporter kommer!
/ J – Volvo
#cykligare #knivesandbikes
Mer information hittar du på CSTs hemsida här och från Panaracer här.
