Vidingehem Triathlon 2015 – ett trevligt lopp och en oväntad förstaplats!
Jag har varit hemma hos mina föräldrar i Småland över helgen och passade på att vara med i Vidingehem Triathlon som arrangerades i Rottne bara ett par mil härifrån. Distanserna var 400 m simning, 20,7 km cykling och 5,3 km löpning. Ungefär som en sprintdistans men med lite kortare simsträcka, vilket passade mig perfekt eftersom jag fortfarande inte lyckats lära mig crawla ordentligt! Både cykel- och löpsträckan var relativt platta vilket också passar mig bra. Arrangörerna verkade ha lyckats bra med marknadsföringen av loppet som arrangerades för första gången i år. Över 100 personer kom till start och det var en härlig blandning av nybörjare som gjorde sitt första triathlonlopp, många glada motionärer och en del mer rutinerade triathleter. I växlingsområdet syntes allt från mountainbikes till riktigt snabba tempocyklar.
Det blev ganska trångt och stökigt på simningen när alla försökte simma kortaste vägen runt de två bojarna som var utplacerade i sjön. Jag försökte ta sikte rakt fram och crawla men det var svårt med alla sparkande fötter och viftande armar som var överallt runtomkring mig. Det är verkligen svårt att navigera i vattnet och hitta flytet i simningen när det är så mycket folk överallt. På något sätt lyckades jag ändå få till en hyfsad simning och kom upp ur vattnet i den första fjärdedelen av fältet.
Snabbt ur våtdräkten, på med strumpor, cykelskor, solglasögon och hjälm. Jag lyfte ner min Ruby från cykelstället och sprang iväg mot “Cykel ut”-skylten. Som vanligt såg jag fram emot cykelmomentet eftersom det är min starkaste gren. Cykelsträckan var en två-varvsbana som mestadels gick på en ganska rak och platt landsvägssträcka. Jag trampade på så fort jag orkade men tyckte att jag saknade det där riktiga trycket i benen. Men jag kunde se på cykeldatorn att jag höll ett ganska bra tempo och jag lyckades köra om en hel del både tjejer och killar.
Det var inte tillåtet med drafting utan det skulle vara minst 10 meters lucka mellan cyklisterna. Detta var en regel som tyvärr efterföljdes ganska dåligt av vissa deltagare, jag såg en hel del som låg på rulle ganska långa sträckor. Jaja, det är väl upp till var och en om man vill köra enligt reglerna eller småfuska för att få en bättre tid. Jag hade såklart kunnat cykla fortare om jag hade hängt på hjulet på någon av de snabba tempocyklarna som körde om mig, men jag hade definitivt inte kunnat känna mig nöjd med min insats då.
När jag kom in mot växlingen såg jag att jag hade en snitthastighet på drygt 36 km/h, vilket tydligen var riktigt bra eftersom det bara hängde 7-8 cyklar i växlingsområdet när jag kom springades med Ruby. Spekaern ropade dessutom att jag var första tjej ut på löpningen. Kul! Då var det bara att försöka hålla undan för de bakomvarande tjejerna under löpningen.
Löpbanan var två varv och började med en seg grusbacke men resten var platt asfalt. Benen kändes ganska okej efter cyklingen men jag visste att det mycket väl kunde komma nån tjej bakifrån som var en snabbare löpare än mig. Det hände dock inte och efter det andra varvet kunde jag springa in under målportalen som första tjej. Väldigt oväntat, jag hade verkligen inte som mål att komma först men det var såklart en rolig bonus!

Grattis Kajsa härligt att du kommer tillbaka nästa år.