Mest race, mest finesser – Pris: 14 548 kr

 

För ett tag sedan testade vi tre stycken pendlarcrossar, och med en vinter som aldrig vill släppa taget är de fortfarande högaktuella trots att den riktiga crossäsongen är över. Vi har en Rose, en Nichiki och sedan en Ridley, men först ut av de tre är nya Pro Cross 105 MB från webbaserade Rose. Den skulle vi utan tvekan kunna tänka oss att köpa bara för den härliga lacken, som omedelbart för tankarna till Eddy Merckx och tiden i de legendariska ­Molteni-färgerna. 

När vi sedan lägger det ytliga åt sidan hittar vi en modern cross med breda anspråk, som är redo för allt mellan att tubeless-­konvertera däcken och gasa i på crossbanan, till att skruva på lowriders på gaffeln och ge sig ut på lite touring. Ett ordentligt fäste för stöd (!) illustrerar också att den är redo för en slaskfylld pendlingsvardag som ligger väldigt långt ifrån själva tävlingsbanan.

 

FÖRTROENDEINGIVANDE RAM
Detta är en ny cykel, och om man jämför med den cykeln som Pro Cross ersätter känns ramen mycket mer påkostad och ­avancerad. Svetsfogarna mellan de hydro­formade rören är bearbetade så att man med ögat omöjligt kan skilja det från kolfiber kring styr­huvudet, och den har både Roses läckra interna vajerdragning, flatmount-broms­infästning, samt fetare rörprofiler där man vill ha hög styvhet än konkurrenterna. Denna ram ­kompletteras sedan av en gaffel helt i kolfiber, som har genomgående axel och mängder med finesser för att montera sådant som en pendlare kan önska. Gissningsvis har dessa två delar av ­cykeln ett ganska stort ansvar för att cykeln som helhet har en förhållandevis ­imponerande vikt på 9,4 kilo, vilket är en bra siffra för en cykel under 15 tusen, även när det handlar om ­direktförsäljning via nätet.

 

I LERAN DÅ?
När vi sedan tog ut det orangea spjutet i ­leran så blev vi heller inte besvikna. De första kurvorna längs en slingrande högfartsstig höll vi på att hamna i diket eftersom cykeln hade ganska mycket inneboende stabilitet i sitt uppförande, och inte svängde lika snabbt och självklart som vi var vana vid. Troligen beror det mycket på en flack front, men det här vande vi oss vid. Då uppskattade vi också spårstabiliteten och den relativt långa hjulbasen ganska mycket, speciellt när vi försökte hålla framhjulet på rätt spår genom de blöta sanddrivorna i den lokala cross-gropen. Ett bra uppträdande för en tävlingscross helt enkelt, speciellt på moderna banor där det kan vara rejält tekniskt utmanande emellanåt. Om man kör mycket asfalt föredrar vi uppträdandet hos exempel­vis Nishikin, som känns mer landsvägslik och har ett lägre ­vevlager, men i terrängen tycker vi Rosen sköter sig ­förträffligt och inger förtroende.

 

”Redo för allt mellan att ­tubeless-konvertera däcken och gasa på crossbanan, till att ­skruva på lowriders på gaffeln och ge sig ut på lite touring.”

 

Detta är en styv och hyfsat rapp cykel, men det känns som att man nog offrat lite av komforten i fronten när man satt på en gaffel med pakethållarfäste. Den känns i alla fall förhållandevis hård där fram, även om det är däcken som ska stå för det mesta av komforten när man kör cross. Detta var dock inget vi tänkte på där bak.

 

REJÄLA DON
Komponenterna förväntar vi oss ska vara av yppersta klass i förhållande till priset med Roses försäljningsmodell, och det är verkligen inget fel på dem. Cykeln väger trots allt nästan ett kilo mindre än den dyrare Nishikin, som exempel. Den har också en komplett 105-grupp med ett par dubbel­verkande mekaniska bromsar från Rever, ­väldigt bra och trevliga däck i Schwalbe X-One, samt ett par pålitliga och tubeless-­kompatibla hjul från kvalitetstillverkaren Mavic. Ändå skulle vi personligen gjort vissa ändringar om vi skulle köpa cykeln, där en sak faktiskt är just hjulen. De är nämligen tyngre än hjulen på Nishikin, och vikten för bara hjulen ligger en bit över två kilo. Som vi förstår det är de i första hand ­byggda för stigcykling, och även om de nog kommer hålla för det mesta så känns det synd att så pass mycket av vikten man bär runt på är ­roterande massa. Det är dock väldigt bra att de är de enda som känns riktigt ­­­­förtroendeingivande när det gäller ­­tubelesskompatibiliteten.

När det gäller Rever-bromsarna känns de ganska likvärdiga med de TRP Spyre som sitter på de två konkurrenterna, vilket betyder att de funkar riktigt fint för att vara mekaniska bromsar. Om vi i första hand skulle tävla på cykeln skulle vi nog ändå överväga att hosta upp en extra tusenlapp och få Pro Cross med hydrauliska 1×11 SRAM Apex istället, och sedan passa på att byta ut hjulen mot lättviktare när vi ändå var igång. Då skulle det gå undan på riktigt.

 

PLUS
Ram och gaffel känns högpresterande och moderna, och cykeln inger förtroende i terrängen. Dessutom är färgen fantastisk!

MINUS
Man får köpa via nätet, och hjulen känns lite överbyggda för ­ändamålet.

KÖP OM
Du kan tänka dig att köpa online, och vill ha en modern cross som går att tävla på för ganska lite pengar.