Den tredje cykeln i lättvikts-testet är nya Trek Émonda Disc, och av naturliga orsaker får vi inte riktigt samma chocksiffror på vågen som med de fälgbromsade konkurrenterna. MEN, det dräller verkligen inte av skivbromsade racercyklar som väger in under 7 kilo (precis därunder), och på rak arm kan vi faktiskt inte komma på mer än någon enstaka, vilken kostar klart mer än denna Émonda. Dessutom rullar dessa inte på däck som mäter över 29 mm i verklig bredd, för den där känslan av att nästan åka på en flygande matta över dåliga vägar, med full kontroll och en längtan efter att bara köra fortare och fortare.
SA DU 665 GRAM?
Hemligheten bakom den ovanliga kombinationen av låg vikt, skivbromsar och gummibredd är naturligtvis den sanslösa vikten på nya Émonda-ramen, som bara väger 665 gram i skivbromsversion (visserligen om man har den lägre H1-fronten). Trots detta känns det inte som man offrat några andra egenskaper för att uppnå den låga vikten, utan cykeln känns både väldigt rapp och rejäl på samma gång. Den är smidig, intuitiv och rolig att köra, och helhjärtade tramptag belönas med en omedelbar knuff framåt. Om man ska jämföra upplevelsen mot exempelvis Cannondalen så är den aningen mer av en stabil komfortracer, med ett litet plus på komfort, och ett litet minus på rå rapphet. Här är nog de breda däcken och deras kontaktyta en faktor, men gaffelns mindre offset kan nog också vara bidragande till att den känns aningens mer åt det spårstabila hållet, trots en brantare gaffelvinkel (trailmåttet blir alltså ändå lite mindre). En fantastiskt fin känsla är det hur som helst i sadeln, och vi förstår att en av de saker man inte ändrade när man skapade den nya Émondan var just geometrin.
URVERKSLIKNANDE
Detta är första gången vi provar skivbromsversionen av nya Dura-Ace, och vi blev verkligen inte besvikna. Allting fungerar som ett dopingpreparerat schweiziskt urverk, och känslan är om möjligt ännu bättre än den var på gamla Dura-Ace, eftersom det känns lite mer distinkt och tydligt när man växlar än det gjorde förut. Detta gör det lättare att växla rätt även i mer pressade situationer, som medan man spurtar för sitt liv för att gå med klungan över krönet. Shimano har alltså verkligen skapat en väldigt åtråvärd och trevlig produkt, både vad det gäller växlingar och inbromsningar.
När det gäller just bromsarna är det, precis som förväntat, som en annan värld om man jämför med att köra på de fälgbromsade konkurrenterna i detta testet. Och varje klättring följs ju av en utförskörning, så det kanske är de lättviktiga klättrarhojarna som verkligen behöver skivbromsarna, trots att det ännu så länge innebär ett viktstraff? För motsvarande Émonda utan skivbroms väger ändå trots allt hela sju hekto mindre, även om man då måste vikta upp den för att vara helt UCI-legal.
ÄNNU MERA NYTT
Det är mycket som knappt hunnit svalna på denna Émonda-modellen, för också hjulen är en helt färsk produkt. Bontrager Aeolus Pro 3 Disc heter de, och de har samma moderna fälgprofil på 35/28 mm som Bontragers proffs-hjul, men i enklare utförande till lägre pris. De väger dock fortfarande bara runt 1600 gram trots skivbromsnaven, och med tanke på hur bra de känns på vägen är de en klockren produkt, både på denna cykeln och i största allmänhet. Moderna och supersnabba, men inte kompromisslöst high-end så att bara ett fåtal har råd.
Också de övriga komponenterna är från den egna komponenttillverkaren Bontrager, med däck som är lätta och fina trots sin bredd, ädelt och lätt styre i kolfiber, och en sadel som verkligen föll just oss i smaken.
Vad gäller ramen så är den i Treks allra finaste kolfiber, och ramen har så kallad H2-fit, vilket innebär ett högre styrhuvud än den H1-fit som de flesta proffsen använder. Man sitter inte som på en komfortracer, men konkurrenterna är lite mer aggressiva i sittställningen. Däremot sitter man mer utsträckt här trots geometrisiffrorna, eftersom styre och eventuellt också reglage har längre reach.
Sammanfattningsvis är detta en väldigt rolig och fin cykel för den som vill köra fort och fläktigt med komfort och kontroll. Cannondalen andas lite mera race i sadeln, men Émondan har ett riktigt fint trumfkort i skivbromsarnas utsökta funktion och de feta däckens flyt.
PLUS
Skivbromsracer under 7 kilo, med fin komfort och härligt uppträdande, och som ändå inte är extremt dyr.
MINUS
Inte riktigt lika racig som exempelvis Cannondalen.
KÖP OM
Du vill både ha kakan och äta den, i betydelse att du vill ha en cykel som förenar skivbromsar, väldigt låg vikt, kvickt uppträdande, och alla de trevligheter som följer av breda kvalitetsdäck.
De andra två cyklarna i lättviktstestet hittar du här:
TEST AV LÄTTVIKTARE: CANNONDALE SUPERSIX EVO HI-MOD RED ETAP
