Samhörighet och sen uppstart i Staffanstorp CK – från 15 till 30 aktiva barn och unga

I Staffanstorp CK har antalet aktiva ungdomar mer än fördubblats de senaste sex åren, mycket tack vare att de kör en uppstart då många är på väg att ställa in cykeln för säsongen. Klubben jobbar också mycket med gruppdynamik. En regnig dag ska stämningen i gruppen locka, om det känns motigt att cykla i ruskväder. Svenska Cycling Plus har pratat med klubbens ordförande Tomas Richter.

För sex år sedan hade ni tio ungdomar på era träningar, idag uppåt 30, hur kommer det sig?
De sista sex åren har vi haft minst ett tillfälle per säsong, en träning fyra till sex veckor i rad, där barn och unga är välkomna till våra träningar på vilken cykel de vill. När vi börjar våra träningar i maj är det mitt i skolterminen och vi har sett att det inte dyker upp så många nya då även om vi jobbat offensivt för det. Istället kör vi sex tisdagar i rad i samband med att skolan börjar, för att möta konkurrensen från andra sporter. Föräldrarna kanske undrar vad barnen vill göra, fortsätta på den aktivitet de gjorde innan sommarlovet eller börja med något nytt. Då är vi där som ett tydligt alternativ. I år hade vi tio nya tioåringar, där två stycken inte var syskon till äldre cyklister i klubben. Det låter kanske inte så mycket, men i landsvägsporten står barnen inte på kö för att börja träna.

Delar ni in grupper efter ålder eller kapacitet?
Vi grupperar dem efter ålder till största delen, i de äldre åldrarna spelar utvecklingen också in. Varje åldersgrupp har olika antal träningstillfällen. Den yngsta gruppen tränar en gång och 15- 16-åringarna fyra gånger.
Tvekar man att gå till träningen på grund av dåligt väder ska kompisarna och träffen kunna dra lika mycket som cykelintresset.

Hur lägger ni upp träningspassen för de olika åldrarna?
I de yngsta grupperna övar vi mycket på att ligga på rulle, känna sig trygg i att köra nära andra cyklister. Och få dem att förstå att man sparar energi genom att undvika vind. Ibland kör vi lagtempo med utbrytning och då vill vi visa på nyttan med att jaga tillsammans. I övrigt kör alla grupper samma typ av träningar, men inte alltid på samma plats eller dag, det beror på vad respektive tränare tänkt för dagen. Det varierar mellan lagtempo, partempo, backintervaller eller distans/fikarundor. Det är viktigt att variera, för det får inte kännas enformigt.

Även om man är i samma ålder kan kapaciteten skilja, hur hanterar ni det?
När vi transporterar oss från samlingspunkten till platsen vi ska köra på ska farten vara sådan att alla i gruppen kan hantera den. Det blir ändå jobbigare för vissa. Då justerar vi så de inte kör lika långt eller hårt på varvbanan, utan transportsträckan blir en större del av träningen.

Att få ledare är inte alltid lätt för ideella klubbar, hur ser det ut för er?
Vi utbildar de föräldrar till våra aktiva som tycker det är kul att engagera sig att bli ledare och tränare. De flesta har cyklat innan eller börjar med barnen. Vi har haft utbildningar i klubben och med andra föreningar i Skåne, samt åkt på Sisus och SCFs utbildningar inom barn- och ungdomsidrott.
Helst vill vi ha två ledare per grupp, men är det bara två på träningen den dagen kan det räcka med en vuxen.

Att hitta bilfria vägar är nästan omöjligt, vad är dina tips för att träningen ska bli så säker det går?
Så gott det går väljer vi vägar med lite trafik, speciellt för de yngsta grupperna. Vi har ett industriområde som är under utbyggnad där trafiken är sparsam, men det blir trist att köra där varje gång. Vi letar hela tiden bra ställen, små backar nära samhället fungerar för de yngsta liksom vissa cykelbanor där det inte är så många pendlare. Små vägar med lite trafik är bra att träna på, men nackdelen är att de bilar som kommer har mindre plats att köra om på.
För sexåringar har vi haft cykelskolor på inhägnade parkeringar. Men det blir väldigt begränsat, ingen tycket det är kul att köra slalombanor mer än ett par gånger. Näst efter utmaningen att få cyklister till träningen är att få träningarna varierade.

Har ni någon juniorsatsning?
Nej, den stora grupp av ungdomar som vi började jobba med är 15-16 år idag. De blir juniorer nästa år men det kommer inte bli något lag, det finns knappt något juniorlag i Sverige och jag är inte säker på att det är en bra väg att gå. Visst är det en bra chans få utvecklas tillsammans och för enskilda cyklister från små klubbar kan det vara bra att flytta. Men risken är att det blir som med cykelgymnasium, det är nog bra för dem som går där, men det blir ett race mot att bli antagen. Kommer man inte med blir utslagningen tydlig med stor risk att cyklisterna som inte nådde dit gör något annat.
Svenska cykelförbundet har en devis om att så många som möjligt ska med så länge som möjligt och det tror jag är riktigt.

I Skåne har ni ett regionallag, vad är det?
Cyklisterna kör för sina klubbar under säsongen, men under ett eller fler tillfällen under säsongen kan åkarna kvala in till regionallaget. Då åker man iväg på tävlingar som man inte skulle kört annars och utvecklas där igenom. I år har killaget kört en tävling i Norge och tjejerna i Aassen. Det tror jag är en bättre väg att gå än rena juniorlag.

Vad har Staffanstorps CK för mål i framtiden?
Som klubb känns det viktigt att ha återväxt i yngre åldrarna, en pågående föryngring. Jag har sett många klubbar som får fram en generation cyklister som följs åt, under resans gång slutar någon varje år och få blir kvar som seniorer. Bakom en sådan grupp blir det lätt ett vakuum, man har missat i rekryteringen av olika anledningar.

 

Tips att ha i bakhuvudet som barn- ungdomstränare

Barn gillar att utvecklas. Träning för barn kan många gånger bedrivas som lek, men den ska inte vara ostrukturerad. Barnen behöver känna att de blir bättre och bättre.

Åren före puberteten är en guldålder för att lära sig rätt rörelseteknik eftersom nervsystemet fortfarande växer.

Yngre cyklister har sämre styrka och balans i nervprocessen än vuxna. Vilket gör att barns nervceller lätt blir trötta vid monoton belastning och de blir uttråkade. Ett naturligt rörelsemönster är några sekunder med hög aktivitet följt av vila.

Tävling för barn är inget farligt men tänk på att alla har nytta av att lära sig vinna och förlora. Försök få till så att tävlingen passar en typ av personer ena gången och en annan typ den andra gången.

Allsidig träning är bra för alla människor och framförallt upp till 20- års åldern. Under ungdomsåren formas brosk och membran till ben. Skelett behöver utsättas för belastning för att bli starkare och man vill ha ett starkt skelett i hela kroppen och inte bara i de delar som används i den specifika idrotten.

 

SCFs plan för barn och ungdomar

“En gång cyklist- alltid cyklist” är Svenska Cykelförbundets övergripande mål med den åtta år långa strategiplanen som tagits fram i syfte att utveckla bland annat barn och ungdomsidrotten. Planen sträcker sig fram till 2024 och ett av målen är att barn som vill börja idrotta naturligt ska söka sig till cykelsporten.

 

 

Text: Angelica Edvardsson Edin