Cyklingen ökar i Sverige. Det visar statistik från många kommuner och Garmins Sifo-undersökning. Framför allt är det unga vuxna som ser cykling som sin träningsform och som uppger att de vill cykelpendla mer i framtiden.
CYKLANDET ÖKADE 2017–2018
GÖTEBORG + 12 PROCENT
MALMÖ + 6 PROCENT
STOCKHOLM + 55 PROCENT
Källa: Kommunernas egen statistik.
Bilen mot cykeln
När Dennis Klaars bil gick sönder i vintras började han cykla till de 13 kilometerna från hemmet i centrala Mölndal till jobbet i Lindome en bit söder om Mölndal. Cykelbana finns det hela vägen däremellan, men kollektivtrafiken är dålig.
– Det skulle bli dyrt att laga bilen. Nu är den på väg till skroten och jag har börjat cykla. Dessutom sparar jag tid eftersom jag inte behöver träna något extra. När jag kommer hem kan jag sätta mig i soffan, säger han. Dennis Klaar är 28 år och jobbar som brandman.
– Cyklingen gör att jag blir lugnare när jag ska lägga mig för att jag har tagit ut mig. Jag har fått lättare att sova, säger han.
Sparar tid, pengar och miljö
En annan som gillar cykling är 28-åriga Karin Bengtsson från Göteborg, som laddar för att cykla mer igen när hennes skadade knä har läkt.
– Jag blir piggare när jag kommer fram till jobbet. Man vaknar till av att cykla, säger Karin Berntsson. Hon är också 28 år och jobbar som sjuksköterska på akutmottagningen. Förra sommaren började hon cykla de 15 kilometrarna mellan hemmet i Hjällbo i norra Göteborg och sjukhuset i Kungälv några gånger. När hennes nuvarande rehabilitering är klar ska hon byta bilen och bussen mot cykeln.
– Det är inte så smidigt att åka kollektivt den sträckan. Särskilt inte med mina arbetstider. Det går fortare att cykla, samtidigt som jag sparar både pengar och miljön. Sedan mår jag bättre av att cykla, säger hon.
Garmins Sifo-undersökning visar att tolv procent av de motionerande svenskarna använder cykelpendling som sin motionsform. I åldersgruppen 18 till 29 år är andelen 16 procent. Till detta kommer sex procent som anger att de tränings- eller tävlingscyklar. Det är två procentenheter fler än i Garmins Sifo-undersökning 2018.
Både Dennis Klaar och Karin Berntsson tränings- och tävlingscyklar och har cyklat Vätternrundan.
– Det är kul att cykla runt och prata med andra i klungan, säger han.
Fler cyklar i storstäderna
Kommunstatistik visar att cyklandet har ökat i Sveriges tre största städer mellan 2017 och 2018. Ökningen i Stockholm är hela 55 procent . I Göteborg är ökningen tolv procent och i Malmö sex procent. Cyklandet ökar också i flera svenska kommuner såsom Jönköping, Sundsvall och Nacka.
– Att cykla är ett sätt för mig att släppa jobbet på vägen hem. Man kan grubbla en liten stund, men sedan blir jag så trött av cyklingen att jag inte orkar grubbla mer, säger Karin Berntsson.
Unga vill cykelpendla mer
Sifo-undersökningen visar att det finns ett intresse av att cykla mer i framtiden. 16 procent av de motionerande svenskarna svarar att de om fem år vill cykelpendla mer än idag. Bland de svarande i åldersgruppen mellan 18 och 29 år är andelen 24 procent och i åldersgruppen mellan 30 och 49 år är andelen 22 procent. Däremot är det färre äldre som i framtiden vill cykelpendla mer än idag.
– Bland de som jag umgås med tänker fler och fler på miljön. Man ser cykling som en möjlig träning. Det känns som om allt fler cyklar till och från jobbet, säger Karin Berntsson.
– Man tycker att det är bekvämt med bilen, men kommer man väl igång med att cykelpendla så känner man att det inte är så jobbigt. Man behöver ju inte trycka på det mesta som man har utan kan cykla i ett behagligt tempo, säger Dennis Klaar.
Försäljningen av elcyklar ökar
Att använda en elcykel är ett sätt att cykla utan att ta ut sig helt. Försäljningsstatistiken från branschorganisationen Cykelbranschen visar att antalet elcyklar som sålts under hösten 2018 och vintern 2019 är 20 procent högre än året innan. Detta trots att elcykelpremien tog slut i början av hösten 2018. Branschens tolkning av det är att elcykelpremien gjorde att fler fick upp ögonen för att skaffa sig en elcykel.
Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Garmin. Undersökningen är baserad på webbintervjuer utförda 8–19 mars 2019. 1 100 personer har intervjuats i Sverige och utgör ett statistiskt underlag av personer som tränar regelbundet, minst en gång i veckan.
