Det perfekta däcktrycket är en flytande sanning som inte stannar upp längre än nödvändigt på en och samma plats, utan gärna hittar en ny hemvist så fort någon av alla yttre och inre förutsättningar förändrar sig det minsta. Ni ska vi prata lite om hur det hänger ihop…
Rullar man på ett marmorgolv med ett helt slätt däck och bara ska köra precis rakt fram, då är det hela mycket enkelt. Det högsta trycket som däcket tål är då det bästa, eftersom man inte behöver fundera över greppet, och all deformation av däcket slukar energi vilket vi vill undvika. Men, i alla situationer som vi kan stöta på ute i verkligheten är det mycket mer komplicerat än så, och ofta är det till och med för komplicerat för att det ska finnas någon sanning att enas kring.
RULLMOTSTÅND – MITT EMELLAN VÄRMEFÖRLUSTER OCH ATT FARTEN SMITER ÅT FEL HÅLL
Om vi tar det här med rullmotstånd, som troligen blir den mest intressanta faktorn för dem som exempelvis kör Cykelvasan, då har vi i grund och botten två motverkande faktorer. Å ena sidan slukar deformation av däcket energi mer desto mer däcket deformeras. Har man slang i gör också deformationen av däcket att det blir friktion mellan slang och däck, som även det omvandlar ens fart till värme och gör att man måste omsätta mer blåbärssoppa i muskelarbete. Men, från andra hållet kommer ett fenomen med helt motsatt agenda, där ett hårdare pumpat däck kommer sluka mer energi. Detta eftersom ett hårdare pumpat däck inte kommer kunna deformeras kring ojämnheter i underlaget, utan istället lyfta hela cykeln och cyklisten uppåt och därmed omvandla fart framåt till rörelse uppåt. Inta bra med andra ord. Desto ojämnare underlaget är desto större är den här effekten. Det perfekta trycket för att få lågt rullmotstånd beror med andra ord på underlaget, farten, hur mycket energi däcket slukar vid deformation, hur mycket cyklisten väger, och liknande saker. I den enda vetenskapliga studien av detta som vi hittat ökade rullmotståndet på ett MTB-däck hela vägen från 1,5 bar upp till 4 bar när man var på asfalt, medan det minskade hela vägen från 4 tillbaka till 1,5 när man var på grus och på ängsmark. I en särskild punkt kommer rullmotståndet vara optimalt, där vinsterna från hur mycket man minskar studsandet upp och ner blir maximala i förhållande till kostnaderna av däckets deformation. Ett dåligt däck med slang slukar mycket energi när det deformeras, så då får det inte samma sweetspot som ett följsamt däck som slukar mindre energi när det anpassar sig till underlaget.
GREPP VS GENOMSLAG OCH ORMANDE
Men, i väldigt många fall är vi inte bara ute efter att hitta det lägsta rullmotståndet, utan det allra viktigaste är hur däcket presterar när det gäller att köra fort och säkert genom terrängen. Greppet är kanske den viktigaste faktorn för att det ska kännas bra, och när det just gäller däckstryck och grepp vet vi att desto lägre trycket blir desto bättre blir greppet. Åtminstone ner till den punkt där vi rullar på fälgen, för där blir ju inte längre däcket följsamt som är just det vi vill uppnå med det låga trycket. Men desto lägre trycket blir desto bättre blir däcket på att anpassa sig och hålla jämnt tryck mot underlaget, och kontaktytan blir större vilket i sig ger ett bättre grepp på alla ojämna och kanske till och med lösa underlag. Så ville vi bara maximera greppet skulle vi alltså köra så lågt tryck som det bara var möjligt, vilket man också gör inom exempelvis cykelcross där det inte är så viktigt med ett stabilt däck i kurvtagningar, och genomslagen inte blir lika brutala. För, det är just dessa två saker som måste vägas emot det maximerade greppet! Beroende på hur underlaget och terrängen är blir olika saker olika problematiska, men kör man i en stenig och rotig skog blir genomslagen ett stort problem, medan den som kör i grävda leder kan få problem med att däcket inte känns stabilt och förutsägbart i kurvorna om trycket är för lågt. Det finns såklart saker som kan minska dessa sakerna, framförallt till exempel bredare fälgar för den som kör i grävda leder, och däck med större luftkammare för den som kör där det är stenigt och rotigt. Båda sakerna kommer minska problemen från lågt däckstryck i respektive situation, och göra att sweetspoten hamnar lite mer mot maximalt grepp.
TILLSAMMANS DÅ?
Ja, nu har vi ett gång med olika saker att ta ställning till i vår eviga jakt på det perfekta trycket. Ska man vara ärlig påverkar körstil och exakta komponenter för mycket för att vi ska kunna göra något annat än lämna över till läsaren att leta vidare på egen hand, men vi kan i alla fall säga att letandet kommer gå väldigt mycket bättre med en exakt och pålitlig metod för att mäta trycket. Biltemas fotpump med inbyggd manometer kan inte ge en noggrannhet på den nivån som vi vill ha för att hitta psi-nirvana. En digital manometer är ingen dum investering. Och är tillräckligt angelägen om din cykels prestanda för att fundera över sådant här ska du definitivt börja med att konvertera till slanglöst om du inte redan gjort det. Om det inte övertygar dig att du slipper de flesta punkteringar, så kanske lägre rullmotstånd kan göra det. I ett av få experiment vi sett var skillnaden för en cykel ungefär 10 watt vid ”normala” tryck och förutsättningar, men det är nog ingen siffra som man ska ta som universalsanning.
Lycka till i jakten på det perfekta trycket! En evig jakt som är full av tvetydigheter, vanföreställningar och tvivelaktiga sinnesintryck, men som kan vara en av nycklarna till att låsa upp både din och din cykels fulla potential.
