Om ett par dagar är det dags för årets tredje Grand Tour, när Vueltan drar igång nere i Spanien. I Team Sunweb heter sportdirektören Aike Visbeek, som 2007 lämnade Holland för att bosätta sig i Sverige. För ett tag sedan fick vi en pratstund med Aike, som 2017 var med och ledde sitt lag till en enastående seger i Giro d’Italia.
Aike Visbeeks pappa var ingen cyklist, men han var cykelintresserad och han drev en cykelaffär i utkanten av Amsterdam där familjen bodde. Det föll sig därför ganska naturligt att han i början av 1980-talet gick in som sponsor för den lokala cykelklubben. För Aike blev hans pappas engagemang i klubben startskottet för en livslång kärlek till cykelsporten. ”Jag var redan som ung besatt av cykling, och som femåring tittade jag jättemycket på cykel”, säger han. I samma stund han fyllde sju år, och därmed uppnådde åldersgränsen för organiserad träning, gick han själv med i cykelklubben. Ett år senare fick han börja tävla, vilket han naturligtvis gjorde. Och han gjorde det framgångsrikt. Knappt hade hans första tävlingssäsong hunnit starta förrän han fick kliva högst upp på prispallen. ”Jag har fortfarande kvar den pokalen, och inskriptionen visar den 28 april 1985”, säger Aike.
Cyklade varje ledig stund
Trots de tidiga framgångarna vill han inte säga att han var en regelrätt ungdomstalang. ”Däremot var jag redan från första stund väldigt beslutsam och fokuserad på att lyckas”, säger han, och fortsätter: ”Jag cyklade så fort jag fick chansen, på varje ledig stund. Jag tror att det var det som gjorde att jag tidigt utvecklade ett taktiskt sinne för cyklingen, och att jag varefter fick en bra spurt”.
Hans livs första seger följdes upp av många fler under årens lopp, och som andraårselit fick han kontrakt med ett holländskt utvecklingslag. Men just som vägen mot ett liv som cykelproffs tycktes utstakad vände lyckan. Strax efter kontrakterandet drabbades Aike av en knäskada som gjorde att han aldrig kom att nå sin fulla potential som cyklist. ”Knäskadan ville inte ge med sig utan kom tillbaka gång efter gång. Jag tränade hårt för att komma tillbaka, men varje gång jag trodde att jag skulle lyckas sa knät ifrån och jag fick börja om”, säger han, och fortsätter: ”Jag ville verkligen visa hur bra jag var, men gnistan jag alltid hade känt för att cykla blev svagare och svagare”, säger han.
Satsning på studierna
Till slut slocknade gnistan helt och hållet, och som 24-åring valde han att lägga av. Istället satsade han på studierna i general management där ledarskap och verksamhetsutveckling var viktiga beståndsdelar. Det dröjde dock inte länge förrän han fick ett erbjudande om att bli sportdirektör i en större holländsk klubb. Han tackade ja och vips hade han slagit in på den bana som trots allt skulle komma att ta honom till cykelsportens finrum, om än på andra vägar än vad först var tänkt.
Sportdirektör i Cykelcity
Vägen till cykeltoppen var dock inte spikrak, och efter att ha träffat sin blivande sambo under en utekväll på Stureplan gick flyttlasset år 2007 från Amsterdam till Sverige. ”När jag flyttade till Sverige hade jag egentligen tänkt lägga cyklingen på hyllan, men så blev jag kontaktad av Dennis Nyström som frågade om jag ville vara med i Team Cyclesport. Jag svarade ja på uppstuds, och plötsligt var jag sportdirektör igen”, säger Aike. Han fann sig snabbt i den nya rollen, och kunde konstatera att det inte fanns någon monumental skillnad mellan cyklingen i Sverige och cyklingen i Holland. ”Mentaliteten är ungefär den samma i båda länderna så någon stor omställning krävdes inte”, säger han.
Efter en tid med Cyclesport blev han kontaktad av Anders Persson från Cykelcity som frågade om han ville bli sportdirektör för Team Cykelcity. Frågan besvarades med ett ja och tiden i Cykelcity, från 2008 till 2012, kom att bli både rolig och framgångsrik för hans del. ”Vi hade som målsättning att dels vara Sveriges bästa cykellag, dels kunna hjälpa svenska cyklister ut i världen”, säger Aike. I efterhand kan han konstatera att laget lyckades med båda föresatserna. ”Vi var ett lag som höll hög klass även internationellt, och vi var kända ute i Europa. Så jag vill tro att jag och de övriga som var involverade i laget gjorde ett bra jobb”, säger han.
Vad var det som gjorde Cykelcity så framgångsrikt under de år som laget var aktivt?
”Det är många delar som ska funka i ett lag, och jag skulle säga att vi hade den helhet som krävs för att lyckas. Vi hade en grupp cyklister som var motiverade, och tillsammans med Johan Ottoson och Anders Persson var vi en stark ledarstab som lyckades utveckla laget. Dessutom gav ägarna cyklisterna bra material, och fina möjligheter till utlandsvistelser”, säger Aike, och fortsätter ”Sen tog vi in Mattias Reck i ledarstaben, och han bidrog med sitt stora kunnande kring träning medan jag kunde bidra med kunskapen om hur man tävlar på internationell nivå”. En annan framgångsfaktor var Aikes breda kontaktnät i Europa. ”Det gjorde att vi kunde föra fram varje cyklist till ett internationellt lag som passade just honom”, säger han, och nämner de svenska stjärncyklisterna Jonas Ahlstrand och Tobias Ludvigsson som exempel: ”Vi lyckades fint med dem trots att vi hade en väldigt liten budget i laget”.
Nya utmaningar väntade
Efter säsongen 2012 drog sig huvudsponsorn Cykelcity ur laget. Trots det valde Aike att fortsätta satsningen, nu under namnet People 4 you. ”När jag fick möjligheten att fortsätta ytterligare ett år gjorde jag det. Det kändes viktigt eftersom vi hade arbetat upp en bra organisation där flera av våra cyklister var på god väg att bli proffs”, säger han. Under den säsongen började han även jobba för Team Argos-Shimano, som numera heter Sunweb. När säsongen var över kände han att han var redo för nya utmaningar. ”Jag hade en familj att försörja, och det var dags att fokusera på min egen professionella karriär”, säger han.
Så när han fick möjligheten att leda Team Argos-Shimano genom Tour de France tvekade han inte ett ögonblick. Det visade sig vara ett riktigt beslut eftersom laget under hans ledning presterade riktigt bra cykling. ”Bland annat tog Marcel Kittel fyra etappsegrar”, säger han. Därefter har han ansvarat för ytterligare två tourer, och vid den senaste säkrade laget så väl tio etappsegrar som den gröna poängtröjan och den rödprickiga bergatröjan.
Långsiktig planering
Han har genom åren varit laget trogen och titulerar sig i dag sportdirektör vilket innebär att han har huvudansvaret för att laget ska lyckas på tävlingarna. För att gå i land med det uppdraget är planering och struktur två oerhört viktiga komponenter. De första förberedelserna inför en säsong görs nästan ett år innan säsongen faktiskt inleds. ”I maj brukar vi förhandla med cyklisterna om kontrakt för nästkommande säsong. I samband med det gör vi en allmän översyn av truppen, och bestämmer hur vi vill att den ska se ut. Kanske behöver vi då knyta till oss någon eller några cyklister för att maximera våra chanser att vinna tävlingar”, säger han.
Den taktiska planeringen inför en säsong sker sedan under vintern. ”Då sätter jag och lagets andra coacher upp en plan för den kommande säsongen. Vi bestämmer vilka tävlingar laget ska köra, och utifrån det gör vi sedan en bedömning av när våra cyklister måste vara i form för att lyckas”, säger han, och fortsätter: ”En helårsplan är bra på det sättet att både cyklister och coacher är medvetna om vilka tävlingar de ska köra under året, och vi kan därmed förse varje enskild cyklist med en individuell träningsplan”. Det innebär till exempel att en cyklist som inte kommer att köra något tempolopp under ett visst år, inte heller behöver träna tempo. Det handlar i mångt och mycket om att sätta lagets bästa i främsta rummet. ”I vårt lag är samarbetsviljan mycket viktig, och cyklisterna måste våga släppa kontrollen över sin egen träning och sin egen planering. Det ansvaret måste de överlåta åt våra experter i den stödapparat vi har kring kost, träning, material med mera”, säger han.
Fokus på individuella behov
Utöver rollen som sportdirektör är Aike även personlig coach åt sju av lagets cyklister, och dem har han en fördjupad relation med. ”Alla våra cyklister har en egen coach som hjälper dem med det de behöver”, säger han. Hur det stödet ser ut skiljer sig väldigt mycket åt. ”I Wilco Keldermans fall försöker vi till exempel förbättra hans tempocykling. Det gör vi genom att lägga upp en personlig träningsplan där fokus ligger på tempo, och så hjälper vi honom med detaljerna i jakten på den optimala sittställningen”, säger han, och fortsätter: ”Har vi däremot en erfaren cyklist med familj på hemmaplan kan vi istället lägga kraften på att hjälpa honom med hans reseschema så att han blir borta så lite som möjligt. Vi hjälper helt enkelt cyklisterna med en helhetslösning kring det de behöver”.
Många dagar på resande fot
Dock bör väl sägas att livet som cykelproffs inte lämpar sig för den som är allt för hemmakär, även om man får hjälp med en familjevänlig planering. Inte heller en sportdirektör i ett proffslag bör ha svårt att vara på resande fot. Aike, som bor med sin familj i Häggeby mellan Stockholm och Enköping, har ungefär 160 resdagar per år. Ett tiotal av dessa dagar tillbringar han på lagets huvudkontor i östra Holland. Övriga 150 dagar spenderas på träningar, tävlingar eller i möten med lagets cyklister runt om i Europa och i världen.
Men i dagens uppkopplade samhälle är naturligtvis inte fysiska möten ett krav, och han sköter en stor del av jobbet hemifrån Häggeby. ”Alla cyklar har en wattmätare som efter varje träningspass skickar in data till oss i ledarstaben. Cyklisterna fyller även i en loggfil efter varje pass så vi kan se hur de har upplevt passet och om något särskilt hänt. Vi behöver till exempel få veta att en avbruten intervall berodde på att bommarna gick ner vid en tågövergång”, säger han. Allt data följs sedan noggrant upp via videomöten med cyklisterna.
Totalt handlar det om en imponerande mängd träningsdata som ska inventeras och analyseras då laget består av 23 cyklister som varje vecka tar sig igenom en respektingivande träningsmängd. ”Våra cyklister brukar träna i block vilket innebär att de tränar tre dagar i följd, vilar en, tränar tre och så vidare. En bra träningsvecka brukar kunna bestå av 20-30 timmars träning”, säger han.
Naturlig talang och mental styrka
Att kunna tillgodogöra sig den stora träningsmängden är en förutsättning för att lyckas som proffscyklist menar Aike. Men det krävs mer än så. ”Du måste naturligtvis ha talang för cykling om du ska lyckas bli proffs, och du måste ha de fysiska förutsättningarna för att kunna cykla fort. Sen behöver du vara mentalt stark. Cykling är en tuff sport där du ibland tävlar tre veckor i sträck, och då måste du kunna hantera tröttheten det innebär”, säger han, och fortsätter: ”För att bli riktigt bra behöver du dessutom känna din kropp väldigt väl, så att du vet när du kan öka träningsmängden utan att kroppen tar stryk”.
Svårt att hinna med den egna träningen
För Aikes egen del är tålighet mot en hög träningsmängd inget han behöver fokusera särskilt mycket på i nuläget. Han har nämligen svårt att nå upp till önskat antal träningstimmar. Faktum är att det är svårt för honom att hinna träna någonting alls, trots att han lever ett liv i symbios med cykelsporten. ”Under de lediga stunder jag får när jag är hemma i Sverige prioriterar jag mina barn. Och när jag är ute på tävlingar brukar arbetsdagarna börja tidigt på morgonen för att sedan hålla på till midnatt, så då är det svårt att hinna träna”, säger han. Han tillstår dock att när det är vilodagar under etapploppen kan det bli aktuellt med en fikarunda tillsammans med cyklisterna, och då och då kan han kämpa sig upp ur sängen vid 5-tiden på morgonen för ett pass.
Till den kommande vintern hoppas han dock på bättring. ”Jag ska köpa en vintercykel så att jag kan träna lite under vinterhalvåret hemma i Sverige”, säger han. Och den träningen lär han behöva om han ska klara sitt mål sedan flera år tillbaka. ”Jag har en dröm om att köra Vätterundan. Jag var anmäld för två er sedan, men då blev jag sjuk så jag har fortfarande den utmaningen kvar”, säger han.
Framgångsrik säsong
När han kan genomföra Vätternrundan, och hur han kommer att lyckas, återstår att se. Klart är i alla fall att om han ska trumfa de framgångar som hans lag säkrade i fjol kommer han att få trampa snabbt. För när man tittar i resultatlistor från 2017 återfinns laget högt upp. Förutom en seger vid lag-VM lyckades teamet knipa förstaplatsen i BinckBank Tour och fjärdeplatsen i Vuelta a España.
Men fjolårets höjdpunkt måste nog ändå ha varit Giro d’Italia där laget vann två etappsegrar, och där holländaren Tom Dumoulin till slut stod som slutsegrare. ”Att vi lyckades vinna är en fantastisk upplevelse för laget, men också för alla holländare. Det är 37 år sedan Holland vann en grand tour, så detta var verkligen något extra. Som en dröm jag knappt vågat drömma. Vi gick in i tävlingen med ambitionen att vinna, men om sanningen ska fram hade vi inte blivit besvikna om vi hade blivit tvåa eller trea”, säger Aike, som var den som hade huvudansvaret för Team Sunweb under tävlingen. ”Redan i slutet av vintern hade vi en plan för hur vägen fram till girot skulle se ut, och hur vi sedan skulle genomföra tävlingen. Den framförhållningen gjorde att vi kunde ge Tom bästa möjliga upplägg så att han kom till girot i sitt bästa slag och med gott självförtroende”, säger han.
I de förberedelser han nämner lämnades inget åt slumpen, och varje meter av banan var granskad. ”Redan i mars hade jag rekat alla viktiga etapper. När jag hittade passager som vi bedömde som extra besvärliga, till exempel farliga nedförskörningar, filmade jag dessa för att kunna visa cyklisterna hur det såg ut. Det kan låta noggrant i överkant, men när vi lägger upp en detaljerad plan för varje etapp så behöver vi veta var de måste vara försiktiga och var det kan vara lämpligt att lägga in ett ryck”, säger han.
Goda förberedelser är nyckeln till framgång
Den detaljerade informationen fick cyklisterna ta del av kvällen innan varje etapp. ”Vi är ett lag som arbetar väldigt strukturerat, och under de större etapploppen har vi möten varje kväll så att alla cyklister är med på den taktik vi valt inför nästkommande dag”, säger han, och fortsätter: ”Sen går det ju naturligtvis inte att planera för allt. Då och då händer det ju tyvärr att någon av våra cyklister kraschar eller att något annat inträffar. Men genom att vara minutiöst förberedda kan vi parera när det oväntade händer”.
I den händelse det behövs en parering är det Aike, i de fall han är ansvarig för laget, som ger order om det. ”Under en tävling är min plats i följebilen bakom klungan, och om det händer något under ett lopp som ger oss en möjlighet att agera på ett visst sätt ger jag direktiv om det via radion. Men man ska vara medveten om att möjligheterna till coachning under ett lopp är ganska begränsade, det är inte som ett tv-spel där man styr varje skeende. Det räcker att vi i bilarna kommer någon minut efter klungan så räcker inte radion fram”, säger han.
Trevliga tävlingar i Kanada
De senaste två åren har varit hektiska för Aikes del där han har haft huvudansvaret för både Tour de France och Giro d’Italia. ”Under de stora tourerna är det ju fantastiskt roligt att leda laget, det är en så komplex uppgift. Först och främst handlar det ju om att få laget att cykla bra, men det gäller också att få logistiken av allt material mellan etapperna att fungera. Sen har vi media och sponsorer som naturligtvis måste ha tillgång till laget, men där måste vi styra så att det inte blir på bekostnad av cyklisternas återhämtning”, säger han. Totalt innebär varje stor tour fyra veckors intensivt arbete.
Och förutom de tre stora tourerna kör laget också en mängd andra tävlingar. Vissa av dessa ligger Aike lite extra varmt om hjärtat. ”Jag brukar göra Tour of California varje år, det tycker jag är en riktigt fin tävling, och så gillar jag Amstel gold race i Holland”, säger han. Även två tävlingar som avgörs i kanadensiska Quebec respektive Montreal i början av september varje år tycker han är trevliga. ”Det är bra arrangemang, utmanande banor och så väldigt mycket folk som är ute längs banorna för att heja”, säger han.
Planeringen inför Vueltan är i full gång
2018 är dock ett förhållandevis lugnt år för Aikes del. Ansvaret för Tour de France och Giro d’Italia ligger på andra axlar. Hans stora uppgift blir istället Vuelta a España där laget ska försvara, eller ännu hellre förbättra, fjolårets fjärdeplats. ”Jag har redan nu börjat titta på vissa etapper så att jag ska vara så väl förberedd som möjligt för att ta mig an den tävlingen”, säger han.
Fakta: Aike Visbeek
Ålder: 41 år.
Familj: Fru och fyra barn. Två döttrar, 15 och 6 år, och två söner, 17 och 3 år.
Yrke: Sportdirektör i Team Sunweb.
Bor: Häggeby, mellan Stockholm och Enköping.
Intressen: Han fäller gärna träd i skogen, för att sedan hugga upp ved som han kan elda med under vintern. Utöver det gillar han resor, cykling, sport i allmänhet och historia.
