Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://www.cyclingplus.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Svenska Cycling Plus
Annons
Annons
Mektips

GUIDE: STÄLLA IN DÄMPARNA

Det är naturligtvis roligt att köpa en fin cykel med högpresterande dämpare, men det gäller också att vi ser till att ställa in dem så att de presterar på toppen av sin förmåga. Det är nämligen ingen konst att göra en trist cykel av en fin sådan med lite galna inställningar, så här kommer en utförlig guide för att få det någorlunda bra.

SAG – HUR MÅNGA PROCENT DÄMPAREN SJUNKER IHOP

Vi börjar med att ställa in kraften i den fjäder som håller dämparna utsträckta, vilket alltså med väldigt stor sannolikhet är lufttrycket i dämparna (om du inte har coil/spiralfjäder). Vi vill ju att den här inställningen ska vara sådan att dämparen befinner sig i en aktiv fas, där den är redo att följa underlagets skiftningar, oavsett om det kommer en rot eller om det kommer en liten grop. Alltså ska vi ha lite sag, och hur mycket beror lite på typ av cykel, om det är fram eller bak, och personliga preferenser. 15-25 procent är spannet vi rekommenderar på en gaffel, och 20-30 är oftast lagom när det gäller bakdämparen. Ofta föredrar exempelvis tävlingscyklister i XC att köra närmare den undre gränsen, och de som gillar stigmys med komfort brukar föredra närmare den övre gränsen.

Vi gillar att ha aningen mindre sag i framgaffeln än i bakdämparen, men det beror lite på vad det är för gaffel och vad den ska användas till. 15-25 procent är spannet vi rör oss inom. När det gäller bakdämparen kan man vanligtvis bara mäta längden på kolven och använda den för att räkna fram sag i procent (till exempel ger 50 mm slaglängd och 12,5 mm sag 25 procent), men det finns undantag. En sådan här re:Aktiv-dämpare har en slaglängd på 38 mm fast kolven sticker ut klart längre.

SAG MED RÄTT KROPPSPOSITION

När man då ska ställa in sag så är det viktigt att göra det utifrån verkliga förutsättningar, alltså med rätt utrustning och med rätt kroppsposition. Är det en XC-hoj betyder det troligtvis sittande i sadeln men med en del vikt på styret, och är det en enduro-hoj betyder det troligtvis att du hellre ska kolla sag i stående attackposition. Om du behöver justera upp eller ner med din gaffelpump så ska du pumpa dämparen upp och ner ett par gånger efteråt, för att balansera den positiva och negativa luftkammaren. Givetvis ska gaffeln vara i helt öppet läge, om den har någon form av justering av kompressionsdämpningen.

NYTTJA SLAGLÄNGDEN – RÄTT FJÄDERKURVA

Samtidigt räcker inte denna inställningen av gaffelns hårdhet, utan vi vill ju också ställa in hårdheten så att vi kan använda i princip hela slaglängden på dämparen, men utan att bottna för mycket, utifrån vår personliga körstil och vikt. Om man är lite lat så kanske man kompromissar med hela lufttrycket så att man får hyfsat lagom mängd sag och ändå kan använda slaglängden på ett ganska bra sätt. Men, om man är lite mer ambitiös så justerar man helt enkelt antalet volymspacers i dämparna så att man kan använda HELA slaglängden med RÄTT sag. För att tala klarspråk:

  1. Har man lagom mycket sag men bottnar dämparen hela tiden – i med volymspacers som gör dämparen hårdare i slutet på slaglängden.
  2. Har man lagom mycket sag men kan inte använda hela slaglängden – ta ur volymspacers om det sitter några där.

På en gaffel är detta mycket simpelt, och det står i manualen till din gaffel hur det går till. Det är ganska enkelt även på en bakdämpare, och är det en Fox behöver du faktiskt inte ens ta loss bakdämparen från cykeln.

Det är numera mycket enkelt att förändra volymen på positiva luftkammaren på både gafflar och bakdämpare, så att man kan optimera hur progressiv/linjär fjäderkurvan blir. Här ser vi volymspacers till en RockShox-gaffel.

SNABBCHECK

När det gäller att kunna använda slaglängden på ett bra sätt så märker man ju om det är bra ute i verkligheten, och vi ändrar inte antalet volymspacers baserat på ett test på en parkeringsplats. Men ett enkelt sätt att snabbkolla att man är någorlunda rätt ute är att rulla framåt och häva sig och trycka med full kraft på gaffeln, eller trycka med full kraft ner i pedalerna om det gäller bakdämparen. Inte hoppa med hjulen i luften, utan bara häva med full kraft. Detta är ett ganska bra mått på ungefär hur mycket kraft man som kan utsätta dämparna för, och då kan det vara lämpligt att man lyckas komprimera gaffeln och en eventuell bakdämpare uppåt 85-90 procent, lite beroende på typ.

 

 

RETURDÄMPNINGEN

FÖRST GAFFELN

Medan de flesta nog har hyfsad koll på det här med lufttryck, och sag, och kan ställa in det på ett bra sätt, så är det lite sämre ställt med returdämpningen enligt vår erfarenhet. Det är synd, för det är väldigt viktigt för att göra gaffeln eller dämparen så följsam som möjligt, med maximalt grepp och komfort.  Om man har för mycket returdämpning så hinner ju inte gaffeln eller dämparen ut igen inför nästa stöt, och resultatet blir att den liksom ”packar” ihop sig vid flera stötar i följd. Om man istället har för lite returdämpning så blir den väldigt studsig, så vi vill helt enkelt ha en perfekt balanserad retur någonstans emellan dessa två mindre njutbara ytterligheter.

Ett smidigt sätt att ställa in returdämpningen på gaffeln som vi lärt oss av våra brittiska kollegor är att först skruva på väldigt mycket returdämpning, så att gaffeln går tillbaka väldigt sakta till full slaglängd efter att man tryckt ihop den. Sedan gör du så här:

  1. Tryck ihop gaffeln lite snabbt genom att trycka ned styret, och släpp styret helt i det nedre läget. Eftersom du nu har massor av returdämpning så reser sig gaffeln väldigt sakta.
  2. Skruva av ett par klick returdämpning, och prova en gång till. Troligtvis vad gaffeln fortfarande ganska seg på väg upp.
  3. Fortsätt med ett klick i taget till dess att gaffeln går tillbaka till utgångsläget så snabbt att däcket precis lämnar marken. Då skruvar du tillbaka ett klick, för vi vill ha den snabbaste returdämpningen där däcket fortfarande behåller kontakten med marken. Klart!

    Nu har vi obefintlig returdämpning, och då hoppar framhjulet när vi släpper upp dämparen. Inte bra! Det brukar vara lagom om däcket precis vill lätta från marken.

Man ska dock komma ihåg att detta är en metod för att hitta en välfungerande returdämpning, och det man undersöker är ju inte hur returdämpningen kommer bete sig på stigen. Det finns en del utrymme för personliga preferenser, men man måste ändå hålla sig inom ett ganska smalt spektrum för att det ska vara okey.

Annons

 

SEDAN BAKDÄMPAREN

För att hitta rätt mängd returdämpning är det enklast att leta upp en lagom hög trottoarkant, eller något liknande som du kan köra ned ifrån. Det är lämpligast om den inte är placerad så att man tvingas köra rakt ut mellan skenande taxibilar, men nöden har naturligtvis heller ingen lag när det gäller något så avgörande som att hitta den optimala returdämpningen. Precis som med gaffeln kommer ju mycket returdämpning göra att bakdämparen segar sig upp efter att ha komprimerats, och lite retur kommer göra att den studsar upp och oscillerar upp och ner ett par gånger innan den lugnar ner sig. Inget av de två är trevliga, så då gör vi så här:

  1. Skruva på maximal returdämpning, och sitt på sadeln medan du kör ner för kanten och tittar på dämparen. Du kommer se dämparen sega sig upp tillbaka till sag-punkten.
  2. Skruva av lite returdämpning och kör igen medan du kollar dämparen. Detta fortsätter vi med ända till dess att dämparen inte bara återgår till utgångsläget (sag-punkten), utan också går upp förbi den nivån, innan den faller tillbaka till detsamma. Då har vi hittat rätt! Inte bara tillbaka till sag, utan upp och precis förbi, för att hamra in budskapet alltså.
Vissa gillar lite snabbare retur och vissa lite långsammare, men det finns ändå ett spektrum som är ”rätt”. Det ska vara minst så snabb retur att dämparen går upp och precis förbi sag-punkten efter kompressionen, när man gör det klassiska testet att köra nedför trottoarkant.

TILLSAMMANS DÅ?

Om man kör heldämpat är det också bra att kolla att dämparna har en returdämpning som funkar tillsammans. Rulla därför fram längs en väg och tryck ihop dämpningen medan du känner efter hur balansen känns mellan dämparna. Helst ska det ju kännas som att cykeln kommer upp som en enhet, och man vill helst inte att det ska kännas som att bakänden kommer upp snabbare än fronten, eftersom det kan leda till en ganska obehaglig känsla på stigen. Då är det i så fall bättre att fronten har lite mer studs i sig än aktern.

 

KOMPRESSIONDÄMPNINGEN

De flesta dämpare har ju någon form av kompressionsdämpning, alltså en inställning av oljeflöde i dämparen som bromsar upp att den trycks ihop. Ibland kan man bara välja mellan olika lägen (open-pedal-lock/open-firm/etc), men om man har en mer avancerad dämpare kan man exempelvis justera lågfartskompressionen (och ibland högfarten) separat. När det gäller kompressionsdämpning så finns det faktiskt inte så mycket som är direkt rätt eller fel, utan det är mycket en fråga om preferenser. Det man kan vinna på att skruva upp lågfartskompressionen eller köra i ”pedal”-läget är att man skapar en slags ”plattform” så att dämparen gungar mindre av tramprörelser och undviker att säcka ihop vid inbromsningar eller när man kör genom berms och liknande. Det man offrar är att dämparen blir lite mindre finkänslig, så man får helt enkelt bestämma sig för vad man prioriterar.

Om man har prylar där man kan finjustera exempelvis lågfartskompressionen så är det inget man gör på en parkeringsplats, utan det är klart enklast att få till det på ett bra sätt om man kör en kort men passande bit stig, om och om och om igen. När det exempelvis gäller att just ställa in lågfartskompressionen brukar vi göra ungefär såhär:

  1. Se till att dämparna är bra inställda i övrigt.
  2. Leta upp en bit stig med rötter och annat stök där dämparna får jobba.
  3. Bara för att känna kan du skruva på maximal lågfartskompression, och kör stigen. Det var nog ingen höjdare.
  4. Skruva till minimal lågfartkompression, och kör stigen igen.
  5. Skruva nu på lite i taget och kör stigen, om och om igen. Fortsätt tills du har så mycket lågfartskompression du kan ha, utan att det känns som att du har gett upp den följsamhet du kräver av dämparen.

INTE HÅRDARE ÄN NÖDVÄNDIGT

Ibland hör man folk prata med stolthet i rösten om att deras gaffel blir ”stenhård” när de låser den, men detta tycker vi personligen är ett väldigt missriktat önskemål av en dämpare. Det man kan ha nytta av vid klättringar är en kompressionsdämpning som gör att gaffeln inte rör sig alls av trampande, men mer ”stenhård” än så är knappast av godo, för det gör bara låsningen mindre användbar, eller till och med oanvändbar om klättringarna inte har väldigt jämnt underlag. Även om vi vill ha den mest trampeffektiva setupen man överhuvudtaget kan tänka sig, så vill vi ju fortfarande att dämparna ska vara så aktiva som möjligt för allt som inte är tramprörelser.

Lycka till med dina inställningar!

 

 

 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons
Read previous post:
5 CYKELMYTER UNDER LUPPEN

Close