Svenska Cycling Plus
Annons
Annons
MTB

CK Master sänkte tröskeln

Text och foto: Angelica Edvardsson

 

Varje torsdag och lördag under ­sommarhalvåret snurrar det mellan 50 och 70 barn och ungdomar i skogarna kring Skatås i Göteborg, klädda i CK ­Masters blå-röda klubbtröjor. Genom att ändra ­syftet med ­träningarna och sänka ­tröskeln för barnens föräldrar har ­föreningens barn- och ­ungdomsgrupper vuxit för varje år. Idag har man Göteborgs största ­ungdomsverksamhet i cykelsammanhang.

 

CMMaster01
Ju fler deltagare CK Master fått på sina träningar, desto fler grupper kan de ha på sina träningar. Vilket i sin tur lockar fler medlemmar.

Vi börjar med en uppförsbacke idag, så blir vi varma”, säger Anders Leire, en av dagens ledare i grupp blå. Ett ­15-tal barn mellan 10 och 13 år väntar otåligt på att han ska sluta prata, sedan blir det en teknisk rundbana som dagens första övning. Övriga grupper har redan gett sig iväg på sina äventyr.

”Vi försöker se till att alla som är med hittar en grupp som passar deras fysiska och tekniska förmåga. I takt med att vi växer kan vi kosta på oss fler vuxna/ledare i varje grupp och på så sätt dela upp oss ytterligare, vilket ökar chansen att varje barn hittar en grupp med jämna kompisar. Och då blir det roligare att cykla”, säger Erik Svenske, ordförande i CK Master och en av tränarna i blåa gruppen.

Föreningen har ungefär 160 medlemmar under 20 år. Erik säger att det är en kombination av klubbens inställning och yttre omständigheter som gör att deras ungdomsverksamhet vuxit de senaste åren. De yttre omständigheterna består dels i att cykelsporten ökat i popularitet, dels i att andra klubbar i Göteborgsområdet haft problem med att rekrytera och behålla ledare och ungdomar.

Gällande inställningen har klubben tonat ner sin ­tävlingsinriktade profil. ”Förut var riktlinjen väldigt tydlig att CK Master är en tävlande klubb och träningen var mer inriktad på att få fram cyklister som presterar bra på tävling, säger Erik Svenske.

Målet finns fortfarande men är inte lika dominerande.

”För ett par år sedan skiftades fokuset omedvetet. ­Cyklingen generellt fick ett uppsving, vilket gjorde att fler barn med föräldrar utan någon tävlings- och cykelbakgrund kom till oss. Det blev ett lättsammare upplägg efter det. Man ska inte vara rädd att fråga saker som är självklara för en inbiten cyklist”, säger Erik.

 

CKMAster02
Träningsupplägget anpassas efter åkarnas kapacitet och teknik, men också efter vilken veckodag det är. På lördagar när det inte varit någon skola blir det ofta en längre runda.

Andra har haft problem
Blå gruppen är framme vid varvbanan. Anders Leire frågar vad man ska tänka på idag, när rötterna och stenarna är våta av regn. Det är dock inget problem för barnen, vilka lätt tar sig igenom den första stigen, till och med bättre än några av de föräldrar som finns med som stödledare.

”Vi välkomnar vuxna att vara med, men tipsar dem att välja en grupp som passar deras tekniska nivå. Oftast är det grupp blå, även om de gärna vill hänga med den äldsta gruppen”, säger Erik.

Om det är den avspända atmosfären, eller att cykel är mer populärt, som gjort att många aktiva väljer CK Master är svårt att säga enligt Erik. Men han har sett att andra klubbar i Göteborg haft problem med att ­rekrytera och behålla ledare och ungdomar.

”Vi har ett brett utbud och prioriterar att få bra kontakt med föräldrarna. Vi är beroende av att de känner sig ­välkomna och vågar ställa frågor, för det kan vara svårt som nybörjare att komma in i en liten klubb som mest består av hårt satsande cyklister”, säger Erik.

Föräldrarnas ekonomi spelar roll
Föräldrarnas betydelse för barnens idrottande återfinns ­också i forskningen. I artikeln ”I föräldrarnas spår för framtida segrar” av Susanne Linner, visar enkätstudier att de flesta landslagsidrottare har föräldrar som är aktiva inom idrott eller föreningsliv på något sätt. Och i artikeln ­”Motion är en klassfråga” på idrottsforskning.se sammanfattar Johan Pihlblad forskningen inom området socioekonomi och ­föreningsidrott. Ett exempel som tas upp är skillnaden mellan bostadsområdena Rosengård och Limham/Bunkeflo i Malmö. Medelinkomsten är 200 000 kronor lägre i det förstnämnda området, och cirka 12 procent av flickorna i ­högstadiet föreningsidrottade jämfört med 60 procent av dem i ­Limhamn/Bunkeflo. Forskare har också sett att ­föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll för en aktiv livsstil hos barnen. Exempelvis föreningsidrottar 17 procent av flickor med ­lågutbildade föräldrar (ingen eftergymnasial utbildning) i Stockholms södra förorter, mot 80 procent av pojkarna i Luleå med högutbildade föräldrar. Kostnaden för medlemskap och utrustning kan också vara ett ­hinder, och det finns risk att det blir ett moment 22 – ju fler ­deltagare på träningar och ju fler ledare, desto mer pengar kan en förening få i LOK-stöd, vilket gör att föreningar i områden med lägre socioekonomisk status och få utövare får mindre pengar till att utveckla verksamheten.

Unga rör sig för lite
För att vara fysiskt aktiv behöver man inte vara med i en förening. Men ny forskning visar att barn och unga som är medlemmar i idrottsföreningar rör sig mer i vardagen i stort, de sitter mindre framför skärmar, och de har lättare att komma upp i de rekommenderade 60 minuterna av medelhård till hård fysisk aktivitet om dagen, jämfört med icke föreningsidrottande unga. Forskningsprojektet heter Riksmaten Ungdom, och det utförs av Livsmedelsverket under 2016 och 2017. Man mäter aktiviteten hos 3000 ung­domar i årskurs fem, åtta och åk två på gymnasiet, genom rörelse­mätare som fästs i ett bälte kring midjan. Enkätfrågor om exempelvis matvanor, fritidsaktiviteter och transport­sätt till skolan, samlas också in.

Hittills, med resultat från 1700 barn, så visar studien att bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av tjejerna nådde den rekommenderade aktivitetsnivån.

Fler unga i föreningsidrott kan vara en lösning på de negativa siffrorna. Dock så minskar antalet föreningsaktiva barn enligt Riksidrottsförbundets statistik från 2015, då de kunde se att unga idrottsutövande i föreningsform minskat med 12 procent mellan 2004 och 2013.

”Det är svårt att säga om våra nya medlemmar kommer från en annan idrott eller om de är helt nya i föreningslivet. Men generellt sett så har de äldre som börjat cykla hållit på med någon annan idrott innan, och de yngre har ofta testat olika sporter innan de fastnade för cykel”, säger Erik.

 

CKMaster03

Viktigt med tävling
Efter två timmar är den blåa gruppen återsamlad på den regntyngda gräs­mattan i Skatås. Grupp gul och röd skymtas i skogen. De har kört tävlings­lik träning med intervaller för att komma i form till årets SM i Värnamo. Att de äldre och yngre tränar samtidigt får positiva effekter enligt Erik.

”De äldre inspirerar de yngre, de ser att det finns snabba åkare i andra grupper. Något att sträva efter att nå”, säger Erik Svenske.

Även om tävlingsinriktningen tonats ner hos CK Master är det ändå viktigt att få ut barn och unga på tävlingar.

Annons

”Vi vill gärna få iväg så många som möjligt på tävlingarna för att de ska få uppleva den delen av cyklingen också. Men det viktigaste med tävlingarna är inte att få bra placeringar, utan att träffa andra klubbar, testa nya banor, högre fart och att umgås med och heja på sina kompisar”, säger Erik.

För att  de nya i sporten ska våga tävla sänker de tröskeln.

”Vi brukar ha en till två tävlingar varje år där vi går ut extra med att vi finns på plats och hjälper till från det att man hämtar ut nummerlappen till man står på startlinjen”, säger Erik.

I dagsläget gör klubben inga ­övriga  aktiviteter för att rekrytera nya ­medlemmar, för det har inte behövts.

”Just nu rullar det av sig själv. Cykel är mer populärt även hos dem som är medelålders, vilket gör att deras barn introduceras för cyklingen. Sedan följer barnens kompisar med och cyklar”, säger Erik.

 

”Vi har ett brett utbud och prioriterar att få bra ­kontakt med föräldrarna. Vi är beroende av att de känner sig välkomna och vågar ställa frågor.”

 

Svårt att behålla juniorer
Dock har CK Master, som många andra föreningar, svårt att behålla de aktiva när de kommer upp i junior­åldern. Många flyttar till ett idrotts­gymnasium eller slutar.

”Vi har några juniorer kvar i klubben på hemmaplan. Men det är tunt, och 15-16-åringarna behöver några att inspireras av”, säger Erik.

Enligt statistiken sjunker antalet föreningsaktiva ­ungdomar drastiskt i just gymnasieåldern. 82 procent av landets tjejer och 80 procent av killarna i årskurs fem deltar i organiserad träning, jämfört med 40 och 46 procent i tvåan på gymnasiet.

För att inspirera de äldre ungdomarna att fortsätta satsa på cykel inleddes en satsning i vintras, med Göteborgs Cykelförbund och klubbarna i regionen. Där har Team Tre Bergs Richard Larsén tränat med cyklisterna och haft föreläsningar.

”Vill man inte tävla försöker vi få personen att stanna kvar i klubben ändå, kanske som ledare eller tränare”, säger Erik.

Saknar bra övningar
Något Erik saknar är ett bibliotek med övningar att välja på för ledarna. Nu lär sig ledarna av varandra, men han vill att det ska vara enkelt för en ny tränare att lägga upp en träning.

Träningen ser dock lite olika ut ­beroende på grupp, där de gula och röda med 11- 16 åringar är de som tävlar mest på helgerna.

”Ibland tycker vissa av våra äldre ungdomar att träning­arna borde vara hårdare, men att bara träna med klubben 1-2 gånger i veckan räcker ändå inte för en äldre tonåring med höga ambitioner. Klubbträningarnas fokus blir då mer på att lära sig träna effektivt under eget initiativ och att träffa sina klubbkompisar”, säger Erik.

På lördagar finns ytterligare en grupp på plats, den gröna med nybörjare. Även de som inte har en cykel är välkomna, för CK Master har köpt in några lånecyklar som mest används av de yngsta barnen.

”Det är lättare att få barn att testa på cykel om de inte behöver köpa en. Vill man sedan inte fortsätta, ja då har man inte lagt ut pengar i onödan”, säger Erik.

 

Rekommendationer fysisk aktivitet

Ålder 6-17 år: 60 minuter per dag. Varför det behövs exakt 60 minuter är svårt att förklara. Det går inte  att säga en exakt dos för optimal hälsoeffekt, då en utveckling hos barn lika gärna kan bero på att barnet växer. Men forskare ser att fysiskt aktiva barn och unga har bättre kondition och bättre hjärt- och kärlhälsa än de som är mindre aktiva.
18 år och uppåt: 180 minuter per vecka. Barn behöver mer fysisk aktivitet än vuxna, bland annat för att utveckla sin motorik.

Med fysisk aktivitet menas: Kroppsrörelse som ökar energiförbränningen mot den man har i viloläge.
Aerob fysisk aktivitet: Rekommendationerna ovan syftar till till fysisk aktivitet som förbättrar konditionen. Det får man genom aktiviteter som höjer pulsen över arbetspuls.

 


 


 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.