Dårarnas försvarstal - postludium

5 Maj 2015

 

Efter min text härförleden “Måndagsturen del 1 – Patologiska bilister” har jag fått emotta några meddelanden, mail och också någon kommentar här på bloggen kring innehållet. Det är i allmänhet roligt och upplyftande och i det här fallet även ytterst intressant.

Det är nämligen så att skribenterna, som för övrigt valt att vara anonyma, tangerar samma tema så därför känner jag mig nödgad att svara.

Åsikten som görs gällande är att vi alla är lika goda kålsupare allihop, bilister såväl som cyklister för att fel begås från båda håll och att man därför inte skall peka finger. “Cyklister gör också fel” Underförstått – därför skall vi vara tysta.

I kommentarsfältet påpekas exempelvis att vi minsann överträdde fartgränsen vid den aktuella händelsen då “vår fart var något över fyrtio och på väg uppåt” som jag skrev. Det är för övrigt korrekt återgivet och naturligtvis en helt befängd jämförelse!

Vederbörande vill således jämställa en cykels förmåga att överskrida gällande hastighetsbestämmelser med ett motorfordons. Det finner jag oerhört underhållande med tanke på att de flesta av oss dödliga får kämpa rätt rejält för att komma upp i de aktuella farterna förutom på väl valda ställen som villaområden, gågator och liknande. Där skulle jag tro att det är svårt att hålla för hög fart av andra orsaker som att det är trångt och fullt med hinder.

För att förenkla så att alla, även notoriska bilister förstår, det är knappast cyklar som kör 20,30,40 km/h för fort på våra vägar, det är förare av motorfordon.

Även om vi nu kunde köra lika vårdslöst på cykel är det som barnen brukar säga “skillnad på olika”. Vi är inte lika goda kålsupare hur gärna ni än vill det. Om jag härsknar till på min cykel och väljer att knuffa till en bil i vredesmod kan det möjligen bli en repa i lacken eller i värsta fall en buckla i plåten. Skadegörelse kan kanske brottsrubriceringen bli. När bilförare kärvänligt väljer att putta till mig eller någon annan i en cykelklunga riskerar de liv och lem på alla inblandade utom sig själva. Det är att jämföra med att en lastbilschaufför skulle härskna till på en bilist och tackla till dem lite så de far av vägen bara för att de blev sura och kände ett omedelbart behov av att tillfredsställa sina drifter.

Så nej, det är inte samma sak hur man än vrider och vänder på det. Det är inte cyklister som kör ihjäl fotgängare på övergångsställen, mejar ner andra cyklister och orsakar livslångt lidande efter att kört på någon. Det händer förmodligen, så om man verkligen letar och vill hitta exempel går det säkert. Men det är inte så verkligheten ser ut.

Två fel gör inte ett rätt. Men det är inte heller så att de tar ut varandra. Den som tror det hoppar i galen tunna.

/ J – klargör!