Det är förunderligt vad lite service av en cykel kan förhöja cykelglädjen. Pendlarcykeln var i stort behov av omsorg vilket resulterade i ny drivlina. Skinande ren kassett, fräsch storklinga och ny kedja. Nu växlar hon fint igen och spinner som en katt. Inte den där grusigt slitna känslan för varje tramptag. På slutet var det så illa att det kändes som glapp i vevpartiet på grund av en illa sliten kedja.
På köpet blev det gamla skrället snabbare. Den tidigare 48-klingan fick ge plats åt en 50-taggare och bak sitter det åter en landsvägskassett. Eftersom jag hade en enklare Mtb-kassett liggande när jag behövde byta sist så prövade jag den kombinationen ett tag. Dessutom var jag tvungen att testa obstinat som jag är eftersom det påstods att Tiagrabakväxeln inte kunde svälja det aktuella antalet kuggar vilket jag inte trodde på efter en okulärbesiktning. Jag hade rätt.
Synd att lacken totalt krackelerat och att cykeln därmed ser konstant skitig ut hur man än fejar, putsar och gnor. Det får väl bli en ny cykel vad det lider men jag har ändå hunnit fästa mig vid Crescenten efter alla mil tillsammans.
Det här skrev jag några timmar innan praktvurpan på racern var ett faktum. Den lacken börjar nu dessvärre se lika jävlig ut efter alla smällar.
/ J – i underhållstagen
#cykligare #knivesandbikes
