Colting ute och seglar

26 Okt 2014

Nu har Jonas Colting hissat segel igen. Han är mannen som ofta är ute och seglar i sitt korståg för LCHF. Ibland undrar man om anhängare för den falangen lider av fler bokstavskombinationer än så. De har i alla fall inga skrupler när det gäller att klumpa ihop känslomässiga argument, sakfrågor och rena stolligheter till precis den raffinerade och processade massa de propagerar emot.

Anledningen till min starka reaktion är det här blogginlägget från Colting som delats bland annat på sociala medier.

De enda punkterna jag vill ge honom rätt på är de rent statistiska med delvis ökade ohälsotal i vårt land och det faktum att processad mat och för mycket raffinerat socker är ohälsosamt för kroppen. Men sen är hans glidningar i argumentationen minst sagt märkliga, en smula obehagliga och inte så lite propagandistiska i syfte att tala för sin sak.

Särskilt illa blir det när han leker psykolog och börjar klumpa ihop psykiska sjukdomar med fysisk ohälsa och övervikt på ett enkelt vis. Jag har alltid varit stark motståndare till enkla lösningar på komplexa problem. De ger en bitter eftersmak. Finns det verkligen inga andra faktorer än ändrad kosthållning som förändrats i samhället under det tidsspannet du nämner Colting? Jag kan komma på några stycken.

Men redan från början i texten blir tonen märklig. Han presenterar ett vi och dom. Den polariserade dikotomi han presenterar existerar bara som en konstruktion i hans eget huvud. Det finns fler uppfattningar än så och det borde han veta om. Världen består inte av individer som är för eller emot LCHF inte ens i dietvärlden. De flesta bryr sig faktiskt inte om hans idéer alls men tvingas kommentera dem eftersom dess företrädare ofta är mycket högljudda i debatten. Han använder ordet “extremt” men det mest extrema med LCHF är många av dess anhängare. Det lätt nyreligiösa anslaget skrämmer mig.

Jag orkar inte bemöda mig med att bemöta alla argument som presenteras. Det känns allt för tidsödande men det kan konstateras att inte enbart LCHF har framgångar när det gäller övervikt och blodfetter som han nämner. I en artikel i JAMA (Journal of the American Medical Association) presenteras en rapport  från en studie där 48 olika dieter jämförts och resultatet blir att det är mycket litet skillnad dem emellan om de bara följs. Så på just den punkten spelar det mindre roll hur man väljer att äta. Sen finns det förstås fler hälsoaspekter kopplat till mat än endast viktminskning.

Hela inlägget bygger på kraftigt raljerande över begreppet “vanlig mat” som han menar hänvisas till “förnumstigt”. Där har han helt enkelt fel och använder medvetet eller omedvetet ett mycket fult debattknep. Han blandar ihop uttryck alternativt missbrukar språket grovt. Observera att är stor skillnad på “vanlig mat” och “den vanligaste maten”. Hans egen hemsnickrade definition blir någon form av statistisk hänvisning till vad är vanligast förekommande på våra matbord.

Men ingen anhängare av “vanlig” mat mig själv inkluderad skulle  använda oss av den statistiska “vanlighet” han hänvisar till och som han i sin text menar att vi “uppmanas att förhålla oss till”.

Med begreppet menas i all enkelhet från grunden lagad mat av varierat slag. Det är det vi skall förhålla oss till och inte någon förvanskat avart. Sen att det har blivit så är en annan fråga men det är knappast den mathållningen med halvfabrikat, sötade mejeriprodukter och pulvermos som Colting nämner som dietister ber oss förhålla oss till. Det är ren lögn.

Sen säger han: “Ironiskt nog fanns inte heller de folkhälsoproblem som idag är alltmer vanligt förekommande. Diabetes-2, barnfetma och psykisk ohälsa har i stort varit okända företeelser fram till för alldeles nyligen. Nu är de vanliga.” 

Där är han endera mycket dåligt påläst eller väljer att ljuga. Det är helt enkelt inte sant det heller. Psykisk ohälsa har funnits länge även om den historiskt gömts bakom olika namn som t ex nervsvag/klen, tappat förstånd och inte minst alkoholism. Sen har samhällets alltmer långtgående specialisering drivit utvecklingen dithän att det inte är lika högt i tak längre. Alla passar inte in i det moderna och de måste ha en stämpel.

Folkhälsa handlar mycket riktigt som Colting påpekar inte om att springa mer. Där är vi överens. Det som i stora bitar försvunnit från de flestas liv är vardagsmotionen. Utan att gå in på detaljer så är det fler saker som förändrats i vårt samhälle de senaste 40 åren än kosthållningen kan påpekas för den som inte uppmärksammat det.

Den skärm du och jag sitter framför nu har betydligt större inverkan  på vår generella hälsa än vad socker någonsin haft hävdar jag bestämt! 

Den vanliga maten är inte alls extrem och onaturlig som Colting avslutningsvis hävdar. Det är hans argumentation som är extrem.

/ J – stark anhängare av “riktig” mat