För att få lite mer effekt av det lilla jag cyklar för tillfället så planerades i förrgår en för mig något ovanlig aktivitet – en timma intervaller av något slag. Så blev det.
Efter 13 olycksaliga varv på min enkilometersslinga tröttnade jag på utsikten. Den tedde sig något enformig. Körde runt runt med en spurt per varv. Kändes bra och solen sken och vinden rev.
Bestämde mig då för att köra en långspurt på min enmilsbana runt Fyllerydsskogen. Det gick bra tills jag kom halvvägs. Då blev jag ytterst påtagligt medveten om att Växjö med omnejd numera har tropiskt väder. Det var dags för det dagliga åskvädret. Och det blev ett kraftigt sådant. Jag racade med Tor.
Jäklar vad det regnade! Och efter en stund övergick nederbörden till hagel. Vilket gör tämligen ont när man får det på bara armar och ben när man cyklar. Dock blir det ett mycket intressant ljud när det klingar högt i ramen när isbitarna träffar överröret. Ytterligare ett argument att köpa kålplast?
För mig blev det ett argument att cykla hem. Särskilt som jag hade ett inbokat möte att passa sisådär 40 min senare.
Mötet gick bra och jag hann t o m duscha innan.
Det är med viss spänning jag ser fram emot eftermiddagens cykling då jag befarar en upprepning.
Nu skall jag snart iväg till “BikeBrothers” och prova ut en “ledarväst” som skall bäras när det vankas måndagsturer framöver. Lammhultcyklisterna har ett litet projekt med ledare i varje fartgrupp som körs på måndagar. Allt för att öka säkerheten och välkomna och göra det tydligare för dem som inte deltagit förr. Välkomna!
/ J – helt enkelt
