Min cykelträning nu på vintern består vanligtvis av 5-6 mil pendling till och från jobbet per dag. Detta försöker jag göra tre dagar i veckan. Oftast blir det ett ganska behagligt tempo men åtminstone en dag i veckan försöker jag köra någon form av intervaller på hemvägen. Utöver detta blir det förhoppningsvis ett distanspass på helgen. Som komplement blir det något löppass, något styrkepass och lite yoga varje vecka. Pendlingscyklingen är helt avgörande för att jag ska hinna få till så många mil i veckan som jag önskar och tror att jag behöver till de långa loppen.
Idag skulle det cyklas distans. Minst 100km var planen och vädret var riktigt bra. 2-3 grader varmt, lite vind och inte alltför blöta vägar. Jag cyklar ofta med musik eller någon pod i öronen när jag tränar på hemmaplan. På mindre trafikerade vägar har jag inte ont av att höra trafiken lite sämre. Det känns inte som att det spelar någon roll om jag hör bilarna som kommer bakifrån, jag kan inte göra mycket mer än att hålla mig intill kanten, cykla hyfsat rakt och hoppas att de håller ut ordentligt. Idag var en sån dag när alla höll ut ordentligt, vilket är extra trevligt när man är ute och rullar. Jag varvade p3 dokumentär med country och vinkade glatt på kyrkobesökare, jägare, lantbrukare, enduroförare m.fl. som var ute i det fina vädret.
Efter drygt 6 mil passerade jag Eksjö och slank in på Lilla Thimons kafé för att fylla på vatten och ta en fika. Till kaffet beställde jag en semmelsmoothie. En hetvägg körd i mixer och serverad i temugg. Till kaffe käkar jag bra mycket hellre en vanlig semla på nästa runda men steget till den ultimata gelen är inte så lång. Tänk om någon av alla tillverkare av energiprodukter kunde tillverka en gel med smak av semla. Lite lagom fickljummen skulle det vara ljuvligt och åtminstone jag skulle kunna tänka mig att fylla cykeltröjans fickor med gel.
Jag fick ihop mina 10 mil och lättlurad som jag är så känns det bra att ha fått ännu en digital trofé på Strava.
