En blogg om långa cykelturer, cyklar och äventyr

Daniel
Johansson

Abstinens

15 Feb

Träningen just nu består mest av längdskidor. Vid ett svagt ögonblick anmälde jag mig till Öppet spår som dessutom är Försvarsmaktsmästerskap i långlopp. Kan inte säga att jag åkt tillräckligt med skidor i år men hoppas på att några sista panikpass skall vara tillräckligt för att åtminstone minska lidandet. Jag räknar kallt med bra väder och snabba spår på måndagen. Hur eller hur så blir det en bra dag på jobbet, inte alla som har förmånen att åka 9 mil skidor på arbetstid och dessutom få resa och boende betalt.

Cykelbehovet stillas i huvudsak vid datorn i ytterligare någon vecka. Jag filar lite på kommande projekt och längtar efter våren. Vill man öka cykelsuget ytterligare kan jag varmt rekommendera PathLessPedaled och deras youtubekanal som innehåller mängder med godsaker. Deras intervjuer med olika cykelprofiler är riktigt godis. Kolla t.ex. på filmen med Matt från Crust Bikes, jag får åtminstone lust att köpa cykel av honom istället för av någon av de stora drakarna.

 

 

Träningen just nu består mest av längdskidor. Vid ett svagt ögonblick anmälde jag mig till Öppet spår som dessutom är Försvarsmaktsmästerskap i långlopp. Kan inte säga att jag åkt tillräckligt med skidor i år men hoppas på att några sista panikpass skall vara tillräckligt för att åtminstone minska lidandet. Jag räknar kallt med bra väder och snabba spår på måndagen. Hur eller hur så blir det en bra dag på jobbet, inte alla som har förmånen att åka 9 mil skidor på arbetstid och dessutom få resa och boende betalt.

Cykelbehovet stillas i huvudsak vid datorn i ytterligare någon vecka. Jag filar lite på kommande projekt och längtar efter våren. Vill man öka cykelsuget ytterligare kan jag varmt rekommendera PathLessPedaled och deras youtubekanal som innehåller mängder med godsaker. Deras intervjuer med olika cykelprofiler är riktigt godis. Kolla t.ex. på filmen med Matt från Crust Bikes, jag får åtminstone lust att köpa cykel av honom istället för av någon av de stora drakarna.

 

 

Frisk och lite nytt

9 Feb

Äntligen frisk igen från förkylningen. Den höll emot i en dryg vecka med irriterad hals och fyllda bihålor men nu känner jag mig pigg nog att träna igen. I går körde vi regional syd mästerskap på längdskidor. 12 km på varvbana med dåligt fäste och för lite skidträning gjorde kaos med mina ljumskar tills idag och med resten av kroppen redan i går. Rejält jobbigt och bara att konstatera att det är nog läge att klämma in några pass till på skidor innan öppet spår och Försvarsmaktsvasan om drygt 2 veckor. Roligt var det i alla fall och trött blev jag.

I övrigt cyklar jag mest inomhus just nu. Lite bekväm och dessutom tycker jag att det blir ju riktigt bra träning på Zwift eller Sufferfest. Körde ett kort race efter jobbet idag, blev lite överraskad när det bara stod 9,5 km i infofältet när starten gick. Fullt ös från start, t.o.m. hårdare än normalt men jag lyckades gå med första klungan i den relativt platta inledningen och hänga med till backarna började i Richmond då jag fick ta mitt eget tempo och bita ihop så gott det gick. Riktigt kul och som vanligt riktigt bra racing. Zwift och min Tacx Neo har verkligen gjort underverk med min vinterträning och det är inte omöjligt att jag försöker köra lite även när det blir mer cykelvänligt ute.

Utöver det här så pågår självklart förberedelserna både inför French Divide och höghjulingsprojektet.

IMG_1878 IMG_1879

Salsan har fått tempopinnar och idag landade ett paket med ett framlyse från brittiska Exposure med en Mk12 Race i brevlådan. Jag kommer sannolikt inte att köra med dynamo till sommaren utan satsade på ett batterilyse som jag både tror och hoppas kommer fungera utmärkt i kombination med minst en rejäl powerbank. Lampan klarar upp till 36 timmar på lägsta effekt vilket jag tror räcker till grusväg och 12 timmar på mellanläget som borde duga i skogen.

IMG_1920 IMG_1921

Jag får återkomma när jag testat. Jag kommer använda Exposures Joystick lampa på hjälmen som tidigare, en lampa jag är grymt nöjd med.

Höghjulingen är beställd och förhoppningsvis har P-O monterat den tills i April så jag hinner träna ordentligt.

Jag har några andra spännande grejer på gång men det får jag återkomma till så småningom.

#levförfan

Äntligen frisk igen från förkylningen. Den höll emot i en dryg vecka med irriterad hals och fyllda bihålor men nu känner jag mig pigg nog att träna igen. I går körde vi regional syd mästerskap på längdskidor. 12 km på varvbana med dåligt fäste och för lite skidträning gjorde kaos med mina ljumskar tills idag och med resten av kroppen redan i går. Rejält jobbigt och bara att konstatera att det är nog läge att klämma in några pass till på skidor innan öppet spår och Försvarsmaktsvasan om drygt 2 veckor. Roligt var det i alla fall och trött blev jag.

I övrigt cyklar jag mest inomhus just nu. Lite bekväm och dessutom tycker jag att det blir ju riktigt bra träning på Zwift eller Sufferfest. Körde ett kort race efter jobbet idag, blev lite överraskad när det bara stod 9,5 km i infofältet när starten gick. Fullt ös från start, t.o.m. hårdare än normalt men jag lyckades gå med första klungan i den relativt platta inledningen och hänga med till backarna började i Richmond då jag fick ta mitt eget tempo och bita ihop så gott det gick. Riktigt kul och som vanligt riktigt bra racing. Zwift och min Tacx Neo har verkligen gjort underverk med min vinterträning och det är inte omöjligt att jag försöker köra lite även när det blir mer cykelvänligt ute.

Utöver det här så pågår självklart förberedelserna både inför French Divide och höghjulingsprojektet.

IMG_1878 IMG_1879

Salsan har fått tempopinnar och idag landade ett paket med ett framlyse från brittiska Exposure med en Mk12 Race i brevlådan. Jag kommer sannolikt inte att köra med dynamo till sommaren utan satsade på ett batterilyse som jag både tror och hoppas kommer fungera utmärkt i kombination med minst en rejäl powerbank. Lampan klarar upp till 36 timmar på lägsta effekt vilket jag tror räcker till grusväg och 12 timmar på mellanläget som borde duga i skogen.

IMG_1920 IMG_1921

Jag får återkomma när jag testat. Jag kommer använda Exposures Joystick lampa på hjälmen som tidigare, en lampa jag är grymt nöjd med.

Höghjulingen är beställd och förhoppningsvis har P-O monterat den tills i April så jag hinner träna ordentligt.

Jag har några andra spännande grejer på gång men det får jag återkomma till så småningom.

#levförfan

Man cold

31 Jan

Då var det dags för årets första rejäla förkylning. Resten av familjen har varit sjuka och jag trodde nästan att jag skulle klara mig men icke. Febrig och förkyld blir det till att ta några dagars ofrivillig vila. Jag får passa på att fila lite på annat än just träningen de här dagarna istället.

Alldeles nyss vart jag intervjuad via telefon av en Belgiskt trendspaningsbyrå. De gjorde en undersökning på ultralöpare och ultracyklister i huvudsak syftande till textilutveckling och att försöka förstå hela grejen. Första gången under mina 42 år som jag fick känna mig trendig:) Det var en kul intervju under dryga timmen och jag har blivit lovad att få ta del av rapporten. Får se när den dyker upp och vad utfallet blir, kul att få vara med åtminstone och roligt vad några inlägg i sociala medier kan resultera i.

Nu i dagarna släpptes Speedvagens katalog för 2018. Har ni inte dreglat över deras cyklar och lackeringar tidigare kan jag varmt rekommendera att ni klickar er vidare här. Glöm inte haklappen bara och lås in kreditkortet. Hade jag bara haft lite mer pengar…

2018-speedvagen-road-guidebook-cover

Tjipp

Då var det dags för årets första rejäla förkylning. Resten av familjen har varit sjuka och jag trodde nästan att jag skulle klara mig men icke. Febrig och förkyld blir det till att ta några dagars ofrivillig vila. Jag får passa på att fila lite på annat än just träningen de här dagarna istället.

Alldeles nyss vart jag intervjuad via telefon av en Belgiskt trendspaningsbyrå. De gjorde en undersökning på ultralöpare och ultracyklister i huvudsak syftande till textilutveckling och att försöka förstå hela grejen. Första gången under mina 42 år som jag fick känna mig trendig:) Det var en kul intervju under dryga timmen och jag har blivit lovad att få ta del av rapporten. Får se när den dyker upp och vad utfallet blir, kul att få vara med åtminstone och roligt vad några inlägg i sociala medier kan resultera i.

Nu i dagarna släpptes Speedvagens katalog för 2018. Har ni inte dreglat över deras cyklar och lackeringar tidigare kan jag varmt rekommendera att ni klickar er vidare här. Glöm inte haklappen bara och lås in kreditkortet. Hade jag bara haft lite mer pengar…

2018-speedvagen-road-guidebook-cover

Tjipp

Väskor på G till Salsan

24 Jan

Före jul kontaktade jag Rockgeist Bikepack i USA om väskor till min nya Salsa Cutthroat. De tyckte att ett samarbete lät spännande och nu är arbetet med nya väskor inlett. Rockgeist är en liten firma som tillverkar customväskor för bikepacking. De har några färdiga väskor som är ready-to-order så som t.ex. feed-bags och top-tube-bags men paradnumret är att tillverka på beställning efter kundens specifika önskemål.

Ramväskorna görs enligt en metod som de kallar Photo-Fit. Beställaren tejpar fast en tumstock eller ett måttband på överröret och fotograferar sedan cykeln och överröret. Bilderna tillsammans med tygval och övriga val bifogas beställningen och sedan sys din väska efter måtten på din ram. Med denna metod kan du enkelt beställa en ramväska som passar just din ram perfekt. Alternativa lösningar finns hos några andra tillverkare där man istället får skicka en pappersmall med traditionell post men det här känns smidigare. Valmöjligheterna är många, t.ex. kan man välja om väskan skall fästas med flaskställsbultarna i stället för med kardborre, antal dragkedjor, inre avdelare m.m. Det finns gott om tygval och inom bara någon vecka kommer det finnas fler tyger att välja på. Jag kommer invänta dem innan jag beställer. Det hela ser mycket lovande ut och jag hoppas det blir grymt bra till slut.

Picture 1 Picture 2

Utöver ramväskan blir det en sadelväska som är ganska liten. Rockgeist gör sina sadelväskor 7,5 liter vilket är mycket mindre än den jag kört med tidigare från Apidura. Fördelen lär ju vara att den svajar mindre, något jag tror blir riktigt bra i terrängen. Packvolymen minskar ju men jag tror att med den stora ramväskan så har jag tillräckligt med utrymme.

Top-tube bagen kommer beställas så att den kan fästas med bultarna på ramen. Blir ju ett renare utseende och troligtvis kommer väskan sitta bättre.

Ska bli spännande att se vad det blir för nya färger och sedan är det väl bara att bestämma sig.

DSC00059 DSC00060 DSC00061

Jag har monterat flaskställ på gaffelbenen och under diagonalröret. De på gaffeln tänkte jag använda till vattenflaskor och till den under diagonalröret blir det en verktygsflaska fylld med det som behövs. Planen är att köra en större vätskebehållare (2-3 liter) i ramväskan också för att få med mig tillräckligt med vätska.  Jag kunde inte låta bli att köpa King Cage i titan. På min TREK 920 har jag kört med King Cage i stål och varit sjukt nöjd med dem. Flaskorna sitter perfekt och dessutom är de ju grymt snygga.

Nu ska bara snön och isen försvinna så jag kan börja använda cykeln också…

Före jul kontaktade jag Rockgeist Bikepack i USA om väskor till min nya Salsa Cutthroat. De tyckte att ett samarbete lät spännande och nu är arbetet med nya väskor inlett. Rockgeist är en liten firma som tillverkar customväskor för bikepacking. De har några färdiga väskor som är ready-to-order så som t.ex. feed-bags och top-tube-bags men paradnumret är att tillverka på beställning efter kundens specifika önskemål.

Ramväskorna görs enligt en metod som de kallar Photo-Fit. Beställaren tejpar fast en tumstock eller ett måttband på överröret och fotograferar sedan cykeln och överröret. Bilderna tillsammans med tygval och övriga val bifogas beställningen och sedan sys din väska efter måtten på din ram. Med denna metod kan du enkelt beställa en ramväska som passar just din ram perfekt. Alternativa lösningar finns hos några andra tillverkare där man istället får skicka en pappersmall med traditionell post men det här känns smidigare. Valmöjligheterna är många, t.ex. kan man välja om väskan skall fästas med flaskställsbultarna i stället för med kardborre, antal dragkedjor, inre avdelare m.m. Det finns gott om tygval och inom bara någon vecka kommer det finnas fler tyger att välja på. Jag kommer invänta dem innan jag beställer. Det hela ser mycket lovande ut och jag hoppas det blir grymt bra till slut.

Picture 1 Picture 2

Utöver ramväskan blir det en sadelväska som är ganska liten. Rockgeist gör sina sadelväskor 7,5 liter vilket är mycket mindre än den jag kört med tidigare från Apidura. Fördelen lär ju vara att den svajar mindre, något jag tror blir riktigt bra i terrängen. Packvolymen minskar ju men jag tror att med den stora ramväskan så har jag tillräckligt med utrymme.

Top-tube bagen kommer beställas så att den kan fästas med bultarna på ramen. Blir ju ett renare utseende och troligtvis kommer väskan sitta bättre.

Ska bli spännande att se vad det blir för nya färger och sedan är det väl bara att bestämma sig.

DSC00059 DSC00060 DSC00061

Jag har monterat flaskställ på gaffelbenen och under diagonalröret. De på gaffeln tänkte jag använda till vattenflaskor och till den under diagonalröret blir det en verktygsflaska fylld med det som behövs. Planen är att köra en större vätskebehållare (2-3 liter) i ramväskan också för att få med mig tillräckligt med vätska.  Jag kunde inte låta bli att köpa King Cage i titan. På min TREK 920 har jag kört med King Cage i stål och varit sjukt nöjd med dem. Flaskorna sitter perfekt och dessutom är de ju grymt snygga.

Nu ska bara snön och isen försvinna så jag kan börja använda cykeln också…

Planer 2018 Del 2 Runt Vättern på höghjuling

19 Jan

Efter besöket på Standard Highwheels i Tomelilla och första provturen på en höghjuling har jag haft tankarna på en passande utmaning. Det var ju en så häftig känsla att sitta där högt upp och glida fram. Planerna fanns på Vätternrundan och P-O, eldsjälen bakom de Svenska höghjulingarna tänkte också att det skulle vara häftigt med en höghjuling på Vätternrundan. Tyvärr fick vi inte tillåtelse att vara med då cykeln inte uppfyller kraven på säkerhet som Vätternrundan ställer. Ett beslut som vi självklart accepterar. Jag ville dock inte se det som att deras besked skulle vara slutet för min utmaning. Det får helt enkelt bli ett varv runt Vättern i egen regi, utan en massa folk och energidepåer. En utmaning mer i min smak helt enkelt. Energidepåerna med sportdryck, saltgurka, bananer och bullar får bytas ut mot välfyllda bensinmackar och kanske något restaurangbesök.

IMG_2443

Planen just nu är att cykla höghjuling runt Vättern dagen innan Vätternrundan med ambition att gå i mål i Motala innan första startgrupp rullar iväg på fredagskvällen den 15 juni klockan 19.30. När jag tänker starta är inte bestämt ännu då jag behöver cykla lite mer innan jag kan lägga upp en tidsplan. Jag har ingen riktig uppfattning än hur snabbt det är rimligt att cykla.

Det här kommer bli en riktig utmaning. Folk har ju cyklat långt på höghjulingar tidigare men jag har inte hittat någon info om att någon cyklat runt Vättern. Den största utmaningen blir nog backarna även om de som väl är inte är så många. Uppför finns ju bara en växel och utför saknas ju frihjul och effektiva bromsar. Sedan blir sittställningen väldigt statisk då det inte går att ställa sig upp och trampa utan man sitter där man sitter.

Förhoppningsvis kan jag ha en Standard Highwheels Tourer när våren kommer så att jag kan träna ordentligt. Det här kommer bli hur kul som helst!

Efter besöket på Standard Highwheels i Tomelilla och första provturen på en höghjuling har jag haft tankarna på en passande utmaning. Det var ju en så häftig känsla att sitta där högt upp och glida fram. Planerna fanns på Vätternrundan och P-O, eldsjälen bakom de Svenska höghjulingarna tänkte också att det skulle vara häftigt med en höghjuling på Vätternrundan. Tyvärr fick vi inte tillåtelse att vara med då cykeln inte uppfyller kraven på säkerhet som Vätternrundan ställer. Ett beslut som vi självklart accepterar. Jag ville dock inte se det som att deras besked skulle vara slutet för min utmaning. Det får helt enkelt bli ett varv runt Vättern i egen regi, utan en massa folk och energidepåer. En utmaning mer i min smak helt enkelt. Energidepåerna med sportdryck, saltgurka, bananer och bullar får bytas ut mot välfyllda bensinmackar och kanske något restaurangbesök.

IMG_2443

Planen just nu är att cykla höghjuling runt Vättern dagen innan Vätternrundan med ambition att gå i mål i Motala innan första startgrupp rullar iväg på fredagskvällen den 15 juni klockan 19.30. När jag tänker starta är inte bestämt ännu då jag behöver cykla lite mer innan jag kan lägga upp en tidsplan. Jag har ingen riktig uppfattning än hur snabbt det är rimligt att cykla.

Det här kommer bli en riktig utmaning. Folk har ju cyklat långt på höghjulingar tidigare men jag har inte hittat någon info om att någon cyklat runt Vättern. Den största utmaningen blir nog backarna även om de som väl är inte är så många. Uppför finns ju bara en växel och utför saknas ju frihjul och effektiva bromsar. Sedan blir sittställningen väldigt statisk då det inte går att ställa sig upp och trampa utan man sitter där man sitter.

Förhoppningsvis kan jag ha en Standard Highwheels Tourer när våren kommer så att jag kan träna ordentligt. Det här kommer bli hur kul som helst!

Planer 2018 del 1 French Divide

11 Jan

2018 års stora cykelmål är French Divide. Ett ca. 2200km långt osupportat race genom Frankrike på i huvudsak småvägar, stigar och vandringsleder. Loppet startar i nordöstra hörnet av Frankrike och målgång sker i sydvästra hörnet. Rutten för 2018 är inte publicerad ännu men det blir nog svårt att undvika en hel massa klättring i Pyrenéerna mot slutet. Så här såg det ut 2017.

parcours2017

Till skillnad från TCR så körs French Divide på en obligatorisk rutt. Detta är en nödvändighet vid race där man vill att deltagarna cyklar stig och småvägar. Med valmöjlighet skulle nog de flesta bara bomba på större, snabbare vägar. Det ska faktiskt bli skönt att slippa en hel massa förberedelsetid med ruttplanering och att slippa alla dessa val. Istället kan jag lägga tid på att studera rutten och planera för var det finns mat, vätska m.m. Jag tror att det kan vara sträckor där det är ganska långt mellan affärer till skillnad från TCR där man cyklar på väg och aldrig har långt till nästa bensinmack. Jag ser fram emot att vara mer i naturen och slippa stor del av trafiken som man exponeras för på landsvägslopp, det här borde bli en helt annan upplevelse.

Det är 150 startande och alla platser är slutsålda. Starten går 4 eller 5 Augusti då man får välja starttid beroende på hur många dagar man räknar med att vara ute. Jag kommer starta i soluppgången söndagen den 5 Augusti. Än så länge har jag svårt att beräkna hur lång tid det kommer att ta då rutten inte finns tillgänglig än. En gissning skulle kunna vara att det går att cykla 20 mil om dagen, men det har ju helt att göra med hur stökig terräng det är och om det är långa partier där det är svårt att cykla. Förhoppningsvis kan det vara möjligt att cykla på strax över 10 dygn men det återstår att se. Jag kommer inte sätta upp något placeringsmål då jag inte vet vad övriga cyklister kommer prestera utan jag kommer fokusera på min egen prestation. Målet kommer vara att göra ett riktigt bra race, minimera misstagen och vara effektiv. Troligtvis kommer jag komplettera med en kilometermålsättning/dag men det får jag återkomma till.

Utrustningsmässigt så kommer jag köra på min nya Salsa Cutthroat.

IMG_1667 IMG_1677

Underbar detalj från monteringen på Öster Cykel. #levförfan
Underbar detalj från monteringen på Öster Cykel. #levförfan

En cykel framtagen för Tour Divide och som gjord för den här typen av race. En 29-tums MTB med bockstyre, extra mycket plats för ramväska och gott om fästen för flaskställ. Min ram i storlek medium har fästen för hela sex flaskställ. Två på diagonalröret, ett på sadelröret, ett på undersidan av diagonalröret och två på framgaffeln. Jag kommer köra med en ramväska så tre av dem kommer jag inte kunna använda. Det på undersidan räknar jag med att ha för en verktygsflaska men de två på gaffeln blir det flaskor i. I ramväskan räknar jag med att ha en stor (minst 2,5 liter) vätskepåse med slang. Väskor kommer jag få uppsydda av amerikanska Rockgeist som gör customväskor enligt dina önskemål. Ramväskan sys efter just din rams mått med detaljer enligt just dina behov.  Man får välja tyg, antal dragkedjor och mängder med andra options. Utöver ramväskan blir det en liten topprörsväska, sadelväska och två feed-bags. Sadelväskan är bara hälften så stor som den jag haft tidigare från Apidura men jag tror att jag kommer klara mig då ramväskan blir mycket rymligare. Förhoppningsvis så kommer sadelväskan att svaja minimalt då den är så pass liten. I övrigt så kommer cykeln utrustas med tempopinnar, gps-fäste, mindre framklinga och förhoppningsvis navdynamo med belysning och möjlighet att ladda.

Vad gäller övriga prylar så tror jag att jag har det mesta jag behöver. Kanske en lättare bivybag, ett par nya cykelskor och lite nya cykelkläder men i övrigt så löser det sig nog med det som finns i källaren. Kan ju vara bra att köra med väl inkörda grejer som jag vet fungerar.

Jag kommer återkomma till cykeln när jag har kört lite på den och i takt med att den förvandlas till den äventyrsmaskin den är. Än så långe står den ocyklad i källaren. Jag har inga dubbdäck till den och inga planer på att skaffa heller.

Självklart har jag fler målsättningar med 2018 men de får jag återkomma till i kommande inlägg.

 

2018 års stora cykelmål är French Divide. Ett ca. 2200km långt osupportat race genom Frankrike på i huvudsak småvägar, stigar och vandringsleder. Loppet startar i nordöstra hörnet av Frankrike och målgång sker i sydvästra hörnet. Rutten för 2018 är inte publicerad ännu men det blir nog svårt att undvika en hel massa klättring i Pyrenéerna mot slutet. Så här såg det ut 2017.

parcours2017

Till skillnad från TCR så körs French Divide på en obligatorisk rutt. Detta är en nödvändighet vid race där man vill att deltagarna cyklar stig och småvägar. Med valmöjlighet skulle nog de flesta bara bomba på större, snabbare vägar. Det ska faktiskt bli skönt att slippa en hel massa förberedelsetid med ruttplanering och att slippa alla dessa val. Istället kan jag lägga tid på att studera rutten och planera för var det finns mat, vätska m.m. Jag tror att det kan vara sträckor där det är ganska långt mellan affärer till skillnad från TCR där man cyklar på väg och aldrig har långt till nästa bensinmack. Jag ser fram emot att vara mer i naturen och slippa stor del av trafiken som man exponeras för på landsvägslopp, det här borde bli en helt annan upplevelse.

Det är 150 startande och alla platser är slutsålda. Starten går 4 eller 5 Augusti då man får välja starttid beroende på hur många dagar man räknar med att vara ute. Jag kommer starta i soluppgången söndagen den 5 Augusti. Än så länge har jag svårt att beräkna hur lång tid det kommer att ta då rutten inte finns tillgänglig än. En gissning skulle kunna vara att det går att cykla 20 mil om dagen, men det har ju helt att göra med hur stökig terräng det är och om det är långa partier där det är svårt att cykla. Förhoppningsvis kan det vara möjligt att cykla på strax över 10 dygn men det återstår att se. Jag kommer inte sätta upp något placeringsmål då jag inte vet vad övriga cyklister kommer prestera utan jag kommer fokusera på min egen prestation. Målet kommer vara att göra ett riktigt bra race, minimera misstagen och vara effektiv. Troligtvis kommer jag komplettera med en kilometermålsättning/dag men det får jag återkomma till.

Utrustningsmässigt så kommer jag köra på min nya Salsa Cutthroat.

IMG_1667 IMG_1677

Underbar detalj från monteringen på Öster Cykel. #levförfan
Underbar detalj från monteringen på Öster Cykel. #levförfan

En cykel framtagen för Tour Divide och som gjord för den här typen av race. En 29-tums MTB med bockstyre, extra mycket plats för ramväska och gott om fästen för flaskställ. Min ram i storlek medium har fästen för hela sex flaskställ. Två på diagonalröret, ett på sadelröret, ett på undersidan av diagonalröret och två på framgaffeln. Jag kommer köra med en ramväska så tre av dem kommer jag inte kunna använda. Det på undersidan räknar jag med att ha för en verktygsflaska men de två på gaffeln blir det flaskor i. I ramväskan räknar jag med att ha en stor (minst 2,5 liter) vätskepåse med slang. Väskor kommer jag få uppsydda av amerikanska Rockgeist som gör customväskor enligt dina önskemål. Ramväskan sys efter just din rams mått med detaljer enligt just dina behov.  Man får välja tyg, antal dragkedjor och mängder med andra options. Utöver ramväskan blir det en liten topprörsväska, sadelväska och två feed-bags. Sadelväskan är bara hälften så stor som den jag haft tidigare från Apidura men jag tror att jag kommer klara mig då ramväskan blir mycket rymligare. Förhoppningsvis så kommer sadelväskan att svaja minimalt då den är så pass liten. I övrigt så kommer cykeln utrustas med tempopinnar, gps-fäste, mindre framklinga och förhoppningsvis navdynamo med belysning och möjlighet att ladda.

Vad gäller övriga prylar så tror jag att jag har det mesta jag behöver. Kanske en lättare bivybag, ett par nya cykelskor och lite nya cykelkläder men i övrigt så löser det sig nog med det som finns i källaren. Kan ju vara bra att köra med väl inkörda grejer som jag vet fungerar.

Jag kommer återkomma till cykeln när jag har kört lite på den och i takt med att den förvandlas till den äventyrsmaskin den är. Än så långe står den ocyklad i källaren. Jag har inga dubbdäck till den och inga planer på att skaffa heller.

Självklart har jag fler målsättningar med 2018 men de får jag återkomma till i kommande inlägg.

 

Mitt cykelår 2017.

1 Jan

Dags för en kort tillbakablick på 2017 innan det är bäst att sätta full fart in i kommande 2018 och nya äventyr. Det har cyklats en del, kanske inte riktigt lika mycket som 2016 men jag har kört lite mer inne och med lite mer kvalitet. Här är några av höjdpunkterna.

  • Superrandonneur: Fick ihop en komplett serie med 200, 300, 400 och 600km även detta år. Vi har blivit några fler på La Lepre Stancas breveter och jag hoppas att det fortsätter i den riktningen och att fler upptäcker hur trevligt det kan vara med långdistanscykling och bensinmackar.

IMG_9726

  • Östersjöturen: Drog på cykelsemester med min TREK 920 i påskas tillsammans med Patch och Philip. Berlin, Polen och längs Tyska Östersjökusten via Rügen och Danmark tillbaka till Sverige. Kallt, och bitvis snöigt men en riktigt fin tur i gott sällskap. Lite för långa dagsetapper men man lär sig hela tiden.

IMG_8828

IMG_9084

  • TCRno5: Årets höjdpunkt och ännu en gång en helt magisk upplevelse. Lyckades trots en hel del strul framförallt i inledningen av loppet kriga mig till en 21:a plats efter de 400 milen genom Europa.

IMG_1138

  • Rapha 12 Hills: En tradition man inte vill missa. I år körde jag med Anton och vi hade en riktigt bra dag i backarna runt Jönköping.

IMG_1180

  • Everesting: 2017 blev året då jag gjorde slag i saken. Först utomhus i Lövhultsbacken med 160 gånger upp och ner och som avslutning på året inomhus på Zwift. Ute kan jag tänka mig att göra det igen men i källaren räcker det nog med en gång.

IMG_9473

IMG_1737

  • Höghjuling: Tog mig till Tomelilla och lärde mig cykla på nytt hos Standard High Wheels. Så grymt roligt och förhoppningsvis kan det bli lite mer värdigt cyklande i framtiden.

IMG_2443

  • CX: Hade lite planer på att köra mer Cyclocross under hösten men det blev inte riktigt så mycket som jag tänkt. Körde Motala och Malmö samt några gånger på Wåffelcrossen.

IMG_1522

  • Abloc WinterChallenge: Tredje gången i rad och ännu ett varv runt den där sjön. Ett kalasarrangemang med extra allt, precis som vanligt.

IMG_1766

  • Festive500: Med WinterChallenge den 28:e krävs inte så mycket mer cykling för att man ska få lägga ännu ett tygmärke till samlingarna.

LRG_DSC00009

2017 blev dessutom året då jag blev med företag. Det känns jättekul och spännande. Har kört några föreläsningar i slutet av året och jag ser fram emot fler under 2018.

Lite mer tankar om 2018 får komma i ett senare inlägg.

God fortsättning på er allihop och hoppas ni får en bra start på det nya året!!

 

Dags för en kort tillbakablick på 2017 innan det är bäst att sätta full fart in i kommande 2018 och nya äventyr. Det har cyklats en del, kanske inte riktigt lika mycket som 2016 men jag har kört lite mer inne och med lite mer kvalitet. Här är några av höjdpunkterna.

  • Superrandonneur: Fick ihop en komplett serie med 200, 300, 400 och 600km även detta år. Vi har blivit några fler på La Lepre Stancas breveter och jag hoppas att det fortsätter i den riktningen och att fler upptäcker hur trevligt det kan vara med långdistanscykling och bensinmackar.

IMG_9726

  • Östersjöturen: Drog på cykelsemester med min TREK 920 i påskas tillsammans med Patch och Philip. Berlin, Polen och längs Tyska Östersjökusten via Rügen och Danmark tillbaka till Sverige. Kallt, och bitvis snöigt men en riktigt fin tur i gott sällskap. Lite för långa dagsetapper men man lär sig hela tiden.

IMG_8828

IMG_9084

  • TCRno5: Årets höjdpunkt och ännu en gång en helt magisk upplevelse. Lyckades trots en hel del strul framförallt i inledningen av loppet kriga mig till en 21:a plats efter de 400 milen genom Europa.

IMG_1138

  • Rapha 12 Hills: En tradition man inte vill missa. I år körde jag med Anton och vi hade en riktigt bra dag i backarna runt Jönköping.

IMG_1180

  • Everesting: 2017 blev året då jag gjorde slag i saken. Först utomhus i Lövhultsbacken med 160 gånger upp och ner och som avslutning på året inomhus på Zwift. Ute kan jag tänka mig att göra det igen men i källaren räcker det nog med en gång.

IMG_9473

IMG_1737

  • Höghjuling: Tog mig till Tomelilla och lärde mig cykla på nytt hos Standard High Wheels. Så grymt roligt och förhoppningsvis kan det bli lite mer värdigt cyklande i framtiden.

IMG_2443

  • CX: Hade lite planer på att köra mer Cyclocross under hösten men det blev inte riktigt så mycket som jag tänkt. Körde Motala och Malmö samt några gånger på Wåffelcrossen.

IMG_1522

  • Abloc WinterChallenge: Tredje gången i rad och ännu ett varv runt den där sjön. Ett kalasarrangemang med extra allt, precis som vanligt.

IMG_1766

  • Festive500: Med WinterChallenge den 28:e krävs inte så mycket mer cykling för att man ska få lägga ännu ett tygmärke till samlingarna.

LRG_DSC00009

2017 blev dessutom året då jag blev med företag. Det känns jättekul och spännande. Har kört några föreläsningar i slutet av året och jag ser fram emot fler under 2018.

Lite mer tankar om 2018 får komma i ett senare inlägg.

God fortsättning på er allihop och hoppas ni får en bra start på det nya året!!

 

Abloc Winter Challenge 2017

29 Dec 2017

Lite lätt randobakis idag efter gårdagens cykeltur på 365 km med dubbdäck. Tredje upplagan av Abloc Winter Challenge och ännu ett varv runt den där sjön som man gärna cyklar runt om man är cyklist i Sverige.

Eventet började med genomgång i onsdags kväll på Vox Hotell i Jönköping. Eftersom jag i år körde som ledare så blev det dubbla genomgångar. Först en för oss funktionärer och därefter vid 20.00 med cyklisterna. Spänningen och förväntningarna inför den krävande utmaningen att cykla runt Vättern på vintern med dubbdäck var påtaglig när Erik från arrangören Abloc höll genomgången. Hur fort skulle det cyklas i klungorna? Vilka kläder skulle man ha på sig? Finns det sportdryck i depåerna?

Jag åkte hem till Nässjö, fixade det sista med utrustningen, laddade in rutten i min GPS och försökte sova några timmar innan klockan ringde 01.45. Tror jag sov en liten stund i alla fall, käkade lite frukost, klädde på mig cykelkläderna och cyklade hemifrån runt 02.30. Jag hade regnställ på mig då det kom några droppar regn och jag ville inte vara blöt redan innan starten. 05.00 skulle vi i snygga gruppen starta från Hovrättstorget och jag kom dit ungefär 04.30 efter att ha cyklat de 45 kilometrarna till Jönköping. Ingo från Gårdsrosteriet bjöd som vanligt på kaffe och jag fick äntligen träffa Per som följde mig och hejade uppskattat via sociala medier under TCR i somras. Kul att ses i verkligheten även om vi inte hann prata speciellt mycket. Per var med under en stor del av dagen och fotograferade. Strax innan start fick jag ett svar från RandoJanne på mitt instagraminlägg. Janne skulle varit med oss och cyklat men fick nu istället vara med oss i tanken. Jannes underbara attityd kommer alltid att vara med mig när det blir lite extra kämpigt på cykeln. Erik hälsade till alla från Janne och sedan gick starten.

IMG_1754 IMG_1755

Vi rullade lugnt ut ur Jönköping och jag och Calle låg i täten för att hålla ner tempot. När vi väl började snurra i klungan så blev tempot omedelbart högre och bitvis gick det lite väl fort med vinden i ryggen och ambitiösa cyklister. Lite tidigare än väntat nådde vi första depån för ett kort 5-minuters stopp. Vidare i mörkret, fortfarande med bra fart via Hjo där solen började gå upp. Inte för att vi såg någon sol men det blev lite ljusare. Det var varmare än väntat och bitvis runt 5 plusgrader. Jag var lite för varmt klädd och det var tur att det inte gick alltför fort i klungan. Vi nådde Karlsborg och våffelkalaset precis innan snabbgruppen kom ikapp oss. De startade 0530 och hade haft bra fart. I Karlsborg stannade vi 45 minuter så alla hann byta kläder, äta ordentligt och gå på toaletten. Jag tog av mig regnkläderna, drog shortsen över cykelbyxorna men i övrigt fortsatte jag med samma kläder, vilka jag behöll hela dagen.

IMG_1758

Efter Karlsborg svängde vi av den normala Vätternrundanvägen vid Granvik och cyklade genom vackra Tiveden på små och minimalt trafikerade vägar.

IMG_1763

Farten hölls tillbaka något nu när det blev mer kuperat. Nästa korta stopp hade vi efter Askersund där vi fyllde flaskor och fickor för den tuffaste biten ner till maten i Vadstena. Vägen gick via Zinkgruvan på fortsatt små vägar och ett kortare parti med grusväg. I täten på gruppen hade vi en varningsbil och i kön en husbil för att kunna hantera både mekaniska haverier och trötta kroppar. Klungan stannade inte när någon fick punktering utan istället löstes det med att cyklisten stannade, lagade i husbilen eller i vägkanten och därefter körde husbilen ifatt och släppte av cyklisten igen. Jag fick självklart punka och fick förmånen att mysa lite i husbilen innan vi kom fram till Motala. Servicen från bilarna var utmärkt hela tiden och om någon behövde lite energi var de inte sena på att langa cola eller kexchoklad.

IMG_1766 IMG_1769 IMG_1776 IMG_1779

I Vadstena stannade vi på Starrby herrgård och käkade varm mat. Enligt tradition var det köttgryta med potatismos. Helt underbart med riktig mat med 10 mil kvar. Vi stannade 45 minuter även denna gång och fyllda av energi gick de avslutande milen i mörkret riktigt bra.

IMG_1781 IMG_1785 IMG_1787

Alla i klungan kämpade på och hjälptes åt på bästa sätt. Ett snabbt stopp i Gränna och snart rullade vi in i Jönköping, otroligt glada över att vara framme och tacksamma för att det gått utan större missöden.

IMG_1789

På Hovrättstorget väntade medaljutdelning och några närmast sörjande innan vi rullade bort till Vox för mat och prisutdelning.

IMG_1800

Stort tack till Abloc för ett utmärkt arrangemang och stort tack till alla i snygga gruppen för en riktigt fin cykeldag.

Lite lätt randobakis idag efter gårdagens cykeltur på 365 km med dubbdäck. Tredje upplagan av Abloc Winter Challenge och ännu ett varv runt den där sjön som man gärna cyklar runt om man är cyklist i Sverige.

Eventet började med genomgång i onsdags kväll på Vox Hotell i Jönköping. Eftersom jag i år körde som ledare så blev det dubbla genomgångar. Först en för oss funktionärer och därefter vid 20.00 med cyklisterna. Spänningen och förväntningarna inför den krävande utmaningen att cykla runt Vättern på vintern med dubbdäck var påtaglig när Erik från arrangören Abloc höll genomgången. Hur fort skulle det cyklas i klungorna? Vilka kläder skulle man ha på sig? Finns det sportdryck i depåerna?

Jag åkte hem till Nässjö, fixade det sista med utrustningen, laddade in rutten i min GPS och försökte sova några timmar innan klockan ringde 01.45. Tror jag sov en liten stund i alla fall, käkade lite frukost, klädde på mig cykelkläderna och cyklade hemifrån runt 02.30. Jag hade regnställ på mig då det kom några droppar regn och jag ville inte vara blöt redan innan starten. 05.00 skulle vi i snygga gruppen starta från Hovrättstorget och jag kom dit ungefär 04.30 efter att ha cyklat de 45 kilometrarna till Jönköping. Ingo från Gårdsrosteriet bjöd som vanligt på kaffe och jag fick äntligen träffa Per som följde mig och hejade uppskattat via sociala medier under TCR i somras. Kul att ses i verkligheten även om vi inte hann prata speciellt mycket. Per var med under en stor del av dagen och fotograferade. Strax innan start fick jag ett svar från RandoJanne på mitt instagraminlägg. Janne skulle varit med oss och cyklat men fick nu istället vara med oss i tanken. Jannes underbara attityd kommer alltid att vara med mig när det blir lite extra kämpigt på cykeln. Erik hälsade till alla från Janne och sedan gick starten.

IMG_1754 IMG_1755

Vi rullade lugnt ut ur Jönköping och jag och Calle låg i täten för att hålla ner tempot. När vi väl började snurra i klungan så blev tempot omedelbart högre och bitvis gick det lite väl fort med vinden i ryggen och ambitiösa cyklister. Lite tidigare än väntat nådde vi första depån för ett kort 5-minuters stopp. Vidare i mörkret, fortfarande med bra fart via Hjo där solen började gå upp. Inte för att vi såg någon sol men det blev lite ljusare. Det var varmare än väntat och bitvis runt 5 plusgrader. Jag var lite för varmt klädd och det var tur att det inte gick alltför fort i klungan. Vi nådde Karlsborg och våffelkalaset precis innan snabbgruppen kom ikapp oss. De startade 0530 och hade haft bra fart. I Karlsborg stannade vi 45 minuter så alla hann byta kläder, äta ordentligt och gå på toaletten. Jag tog av mig regnkläderna, drog shortsen över cykelbyxorna men i övrigt fortsatte jag med samma kläder, vilka jag behöll hela dagen.

IMG_1758

Efter Karlsborg svängde vi av den normala Vätternrundanvägen vid Granvik och cyklade genom vackra Tiveden på små och minimalt trafikerade vägar.

IMG_1763

Farten hölls tillbaka något nu när det blev mer kuperat. Nästa korta stopp hade vi efter Askersund där vi fyllde flaskor och fickor för den tuffaste biten ner till maten i Vadstena. Vägen gick via Zinkgruvan på fortsatt små vägar och ett kortare parti med grusväg. I täten på gruppen hade vi en varningsbil och i kön en husbil för att kunna hantera både mekaniska haverier och trötta kroppar. Klungan stannade inte när någon fick punktering utan istället löstes det med att cyklisten stannade, lagade i husbilen eller i vägkanten och därefter körde husbilen ifatt och släppte av cyklisten igen. Jag fick självklart punka och fick förmånen att mysa lite i husbilen innan vi kom fram till Motala. Servicen från bilarna var utmärkt hela tiden och om någon behövde lite energi var de inte sena på att langa cola eller kexchoklad.

IMG_1766 IMG_1769 IMG_1776 IMG_1779

I Vadstena stannade vi på Starrby herrgård och käkade varm mat. Enligt tradition var det köttgryta med potatismos. Helt underbart med riktig mat med 10 mil kvar. Vi stannade 45 minuter även denna gång och fyllda av energi gick de avslutande milen i mörkret riktigt bra.

IMG_1781 IMG_1785 IMG_1787

Alla i klungan kämpade på och hjälptes åt på bästa sätt. Ett snabbt stopp i Gränna och snart rullade vi in i Jönköping, otroligt glada över att vara framme och tacksamma för att det gått utan större missöden.

IMG_1789

På Hovrättstorget väntade medaljutdelning och några närmast sörjande innan vi rullade bort till Vox för mat och prisutdelning.

IMG_1800

Stort tack till Abloc för ett utmärkt arrangemang och stort tack till alla i snygga gruppen för en riktigt fin cykeldag.

Virtual Everesting En lång dag på trainern

20 Dec 2017

Jag har svårt att låta bli att ta mig an utmaningar. Körde ju everesting i somras (160ggr) upp- och nerför Lövhultsbacken utanför Nässjö för att få ihop minst 8848 höjdmeter. Sedan en tid tillbaka finns det en motsvarighet som man kan köra på sin trainer och då kallas för Virtual Everesting. För att kunna köra denna utmaning krävs att man kört en ”riktig” everesting utomhus samt att man har en av avancerad smarttrainer med Zwift. Detta krävs för att det skall bli så verklighetstroget som möjligt och att det skall kännas som att man klättrar. Trainern ska ställas in på 100% svårighet så att 10% motlut känns som 10%. Dessutom skall man ställa in vad man väger så att det blir tillräckligt jobbigt. När det är klart är det bara att starta fläkten och plocka fram energi för en heldag.

IMG_1737

Jag körde igår. Hade bestämt mig för att köra i låtsasvärlden Watopia och uppför backen som kallas Epic KOM med förlängning upp till Radio Tower. Det skulle behövas 14 ggr då man får några höjdmeter även under nerförskörningen. Till skillnad från Everesting utomhus är det inte lika strikt med att man kör i samma backe utan man skulle kunna variera sig. Skulle jag kört igen hade jag nog tagit baksidan av Epic KOM då den är lite brantare och kortare samt saknar några platta partier. Kaffe, vatten, mackor, bananer, fryspizza till lunch, pasta till middag och en påse godis borde göra susen.

Jag startade 0630 med lite lätt rull från starten till boten av backen. Jag höll ganska jämn fart hela tiden och det tog mellan 38 och 42 minuter på Epic KOM varje gång. Inga rekordtider direkt men det skulle ju trampas hela dagen. Förlängningen upp till Radio Tower är rejält brant, håller mellan 13-16% och kräver verkligen att man tar i lite extra för att komma upp. Utförskörningen gav välbehövlig vila och på den avslutande delen efter det platta kullerstenspartiet i byn kunde jag kliva av cykeln och låta den rulla själv.

IMG_1721

Perfekt att kunna fylla vatten, gå på toa m.m. utan att behöva stanna. Tänk om man kunde göra så i verkligheten. Varje repetition tog lite drygt 1 timme och även med effektiva stopp skulle det bli en lång dag i källaren. Redan under andra klättringen åkte min iPad fram och jag betade av flera avsnitt av 12 Monkeys innan jag började tröttna. Pizzalunch och byte till SVT Play och Kvarteret Skatan. Snart var det eftermiddag och familjen kom hem, nu började det bli lite segt och ganska tråkigt. Käkade pasta med familjen innan jag återvände till gruvan för kvällsskiftet.

IMG_1733

Det såg ut som att jag skulle kunna bli klar strax före 23 om jag höll uppe tempot och effektiviteten. Kollade igenom årets bästa cykelfilmer enligt bikepacking.com och rätt var det var så dök min gode vän engelsmannen Jack Peterson upp bredvid mig.

IMG_1726

IMG_1728
Jacks avatar i orange kläder.

Jack och jag träffades första gången under TCR 2015 och därefter på Irland under TAW2016. Jack är en riktigt passionerad och väldigt duktig ultracyklist. Förra året slog han världsrekordet i flest rundor på 100 miles under ett år. Vi snackade och han följde med en hel klättring innan han vek av. Nu återstod bara en repetition. Strax före 23 var jag på toppen och det fattades några höjdmeter. Ville stå vid toppmonumentet med 8848 på mätaren så fick köra några små ryck upp och ner för att lyckas. Det krävdes dock 8849 för att låsa upp belöningen i Zwift. Tog nån skärmdump, klev av, hämtade en kall öl i kylen och kunde belåten efter 16 timmars cyklande bocka av ännu en utmaning från min bucketlist. Hittills är det 23 godkända på listan så förhoppningsvis blir jag nummer 24.

IMG_1734

Snart är det dags för Abloc WinterChallenge och Rapha Festive 500, ska bli skönt att cykla ute igen…

Jag har svårt att låta bli att ta mig an utmaningar. Körde ju everesting i somras (160ggr) upp- och nerför Lövhultsbacken utanför Nässjö för att få ihop minst 8848 höjdmeter. Sedan en tid tillbaka finns det en motsvarighet som man kan köra på sin trainer och då kallas för Virtual Everesting. För att kunna köra denna utmaning krävs att man kört en ”riktig” everesting utomhus samt att man har en av avancerad smarttrainer med Zwift. Detta krävs för att det skall bli så verklighetstroget som möjligt och att det skall kännas som att man klättrar. Trainern ska ställas in på 100% svårighet så att 10% motlut känns som 10%. Dessutom skall man ställa in vad man väger så att det blir tillräckligt jobbigt. När det är klart är det bara att starta fläkten och plocka fram energi för en heldag.

IMG_1737

Jag körde igår. Hade bestämt mig för att köra i låtsasvärlden Watopia och uppför backen som kallas Epic KOM med förlängning upp till Radio Tower. Det skulle behövas 14 ggr då man får några höjdmeter även under nerförskörningen. Till skillnad från Everesting utomhus är det inte lika strikt med att man kör i samma backe utan man skulle kunna variera sig. Skulle jag kört igen hade jag nog tagit baksidan av Epic KOM då den är lite brantare och kortare samt saknar några platta partier. Kaffe, vatten, mackor, bananer, fryspizza till lunch, pasta till middag och en påse godis borde göra susen.

Jag startade 0630 med lite lätt rull från starten till boten av backen. Jag höll ganska jämn fart hela tiden och det tog mellan 38 och 42 minuter på Epic KOM varje gång. Inga rekordtider direkt men det skulle ju trampas hela dagen. Förlängningen upp till Radio Tower är rejält brant, håller mellan 13-16% och kräver verkligen att man tar i lite extra för att komma upp. Utförskörningen gav välbehövlig vila och på den avslutande delen efter det platta kullerstenspartiet i byn kunde jag kliva av cykeln och låta den rulla själv.

IMG_1721

Perfekt att kunna fylla vatten, gå på toa m.m. utan att behöva stanna. Tänk om man kunde göra så i verkligheten. Varje repetition tog lite drygt 1 timme och även med effektiva stopp skulle det bli en lång dag i källaren. Redan under andra klättringen åkte min iPad fram och jag betade av flera avsnitt av 12 Monkeys innan jag började tröttna. Pizzalunch och byte till SVT Play och Kvarteret Skatan. Snart var det eftermiddag och familjen kom hem, nu började det bli lite segt och ganska tråkigt. Käkade pasta med familjen innan jag återvände till gruvan för kvällsskiftet.

IMG_1733

Det såg ut som att jag skulle kunna bli klar strax före 23 om jag höll uppe tempot och effektiviteten. Kollade igenom årets bästa cykelfilmer enligt bikepacking.com och rätt var det var så dök min gode vän engelsmannen Jack Peterson upp bredvid mig.

IMG_1726

IMG_1728
Jacks avatar i orange kläder.

Jack och jag träffades första gången under TCR 2015 och därefter på Irland under TAW2016. Jack är en riktigt passionerad och väldigt duktig ultracyklist. Förra året slog han världsrekordet i flest rundor på 100 miles under ett år. Vi snackade och han följde med en hel klättring innan han vek av. Nu återstod bara en repetition. Strax före 23 var jag på toppen och det fattades några höjdmeter. Ville stå vid toppmonumentet med 8848 på mätaren så fick köra några små ryck upp och ner för att lyckas. Det krävdes dock 8849 för att låsa upp belöningen i Zwift. Tog nån skärmdump, klev av, hämtade en kall öl i kylen och kunde belåten efter 16 timmars cyklande bocka av ännu en utmaning från min bucketlist. Hittills är det 23 godkända på listan så förhoppningsvis blir jag nummer 24.

IMG_1734

Snart är det dags för Abloc WinterChallenge och Rapha Festive 500, ska bli skönt att cykla ute igen…

En sagolik cykeldag

18 Dec 2017

Igår blev det till sist av. Ola hade pratat om ett genrep inför Abloc Winterchallenge med vackra vägar och mat hemma hos mor i Skog. Dagen var spikad i kalendrarna och det bjöds på prima vinterväder. Snö på träden och på marken, uppehåll, några minusgrader, det kunde knappast bli bättre. Vi var 9 cyklister som lämnade Jönköping och rullade på östra sidan av Vättern, via Landsjön, Ingeryd och Gränna.

IMG_1689 IMG_1693 IMG_1699 IMG_1696

Efter drygt 7 mil var vi framme i Skog och möttes av vad som för de flesta vintercyklister knappast kan ses som något annat än en dröm. Två eldar med renskinnsklädda bänkar runt. Rykande varm gryta på älg, vildsvin och kanin, nybakat bröd, dricka och en varm filt över axlarna.

IMG_1702 IMG_1703

Efter maten blev det kaffe med bulle och kokostoppar. Magiskt. Att sitta ute och äta i några minus överträffar att gå in på exempelvis ett café. Man slipper klä av sig allt, blir inte svettig och det är bra mycket lättare att komma igång igen efter pausen. Jag var lite blöt om fötterna och passade på att byta strumpor innan maten. Vi satt enbar stund och mös vid eldarna innan vi trampade vidare mot Jönköping igen. Temperaturen sjönk några grader och solen hann gå ner innan vi var åter med runt 15 mil i benen. Det här blir en cykeldag jag kommer minnas länge.

IMG_1707 IMG_1711

Det blev ett bra genrep inför Winterchallenge som är om drygt en vecka. Jag hade lite problem med fötterna men i övrigt känns det bra. Klädmässigt så vet jag vad som funkar för min del och blir det inte för många minusgrader den 28:e så löser det sig nog.

I morgon tisdag har jag planerat att ta mig an utmaningen Virtual Everesting. Det går ut på att man på en smart-trainer med Zwift ska köra minst 8848 höjdmeter på ett träningspass. Precis som en everesting utomhus alltså. I morgon är det Watopia i Zwiftkalendern och min plan är att köra i backen Epic Kom och fortsätta upp till Radio Tower. Det blir en bitvis rejält brant backe på totalt drygt 600 höjdmeter. Man måste köra på 100% Trainer difficulty så det går inte att göra backen mindre jobbig. Sisådär 14 gånger uppför backen skall räcka och det lär ju ta större delen av morgondagen. Jag ska försöka hålla er som är nyfikna uppdaterade om vad som händer i källaren imorgon via min instagram som ni hittar ute till höger och min nya Facebooksida.

Igår blev det till sist av. Ola hade pratat om ett genrep inför Abloc Winterchallenge med vackra vägar och mat hemma hos mor i Skog. Dagen var spikad i kalendrarna och det bjöds på prima vinterväder. Snö på träden och på marken, uppehåll, några minusgrader, det kunde knappast bli bättre. Vi var 9 cyklister som lämnade Jönköping och rullade på östra sidan av Vättern, via Landsjön, Ingeryd och Gränna.

IMG_1689 IMG_1693 IMG_1699 IMG_1696

Efter drygt 7 mil var vi framme i Skog och möttes av vad som för de flesta vintercyklister knappast kan ses som något annat än en dröm. Två eldar med renskinnsklädda bänkar runt. Rykande varm gryta på älg, vildsvin och kanin, nybakat bröd, dricka och en varm filt över axlarna.

IMG_1702 IMG_1703

Efter maten blev det kaffe med bulle och kokostoppar. Magiskt. Att sitta ute och äta i några minus överträffar att gå in på exempelvis ett café. Man slipper klä av sig allt, blir inte svettig och det är bra mycket lättare att komma igång igen efter pausen. Jag var lite blöt om fötterna och passade på att byta strumpor innan maten. Vi satt enbar stund och mös vid eldarna innan vi trampade vidare mot Jönköping igen. Temperaturen sjönk några grader och solen hann gå ner innan vi var åter med runt 15 mil i benen. Det här blir en cykeldag jag kommer minnas länge.

IMG_1707 IMG_1711

Det blev ett bra genrep inför Winterchallenge som är om drygt en vecka. Jag hade lite problem med fötterna men i övrigt känns det bra. Klädmässigt så vet jag vad som funkar för min del och blir det inte för många minusgrader den 28:e så löser det sig nog.

I morgon tisdag har jag planerat att ta mig an utmaningen Virtual Everesting. Det går ut på att man på en smart-trainer med Zwift ska köra minst 8848 höjdmeter på ett träningspass. Precis som en everesting utomhus alltså. I morgon är det Watopia i Zwiftkalendern och min plan är att köra i backen Epic Kom och fortsätta upp till Radio Tower. Det blir en bitvis rejält brant backe på totalt drygt 600 höjdmeter. Man måste köra på 100% Trainer difficulty så det går inte att göra backen mindre jobbig. Sisådär 14 gånger uppför backen skall räcka och det lär ju ta större delen av morgondagen. Jag ska försöka hålla er som är nyfikna uppdaterade om vad som händer i källaren imorgon via min instagram som ni hittar ute till höger och min nya Facebooksida.