Öh, du…den där tatueringen,
är den vanlig eller?!
Hördes en röst bakifrån så sträv och barsk att jag ryckte till och snurrade runt. Tur att den gamla kampsportsgarden inte åkte upp. Platsen var omklädningsrummet på mitt gym härförleden. Efter att ha vänt mig om granskade jag ägaren till den burdusa rösten. Den visade sig tillhöra en herre som förvisso var nästan huvudet kortare än mig men säkert dubbelt så bred. En flitigare gäst i gymmet än jag själv uppenbarligen. Han inte bara lät barsk han såg så ut också.
Nja, den är nog tämligen unik genmälde jag något avvaktande.
Då sprack det kantiga ansiktet upp i brett leende och han fortsatte: DÅ var det dig jag försökte jaga ikapp förra sommaren vid Evedal! Jag såg dig på avstånd och gav mig fan på att cykla ikapp dig men jag hade inte en chans. Men jag kommer ihåg den där tatueringen.
Jag log tillbaka och medgav att jag ofta cyklar så fort jag förmår. Efteråt konstaterade jag att det har sina för- och nackdelar med unika tatueringar.
De är svåra att svära sig fri ifrån och signalement blir därför tydliga.
/ J – igenkänd
#cykligare #knivesandbikes #evaldssonpt
