Svenska Cycling Plus
Annons
Annons
Cykligare

Så gör man inte

Jag såg på en FB-grupp att någon föreslog det oerhörda. Att köra en runda baklänges. Nu vill jag bara påpeka att så gör man inte! Alla vet att  rundor har en riktning oavsett vem som kom på den och vilken dignitet den har. Det finns ett RÄTT håll och ett FEL håll. Oftast är högervarv rätt eller åtminstone är det så i mitt fall. Om det är för att jag är högerhänt, högerbent eller bara snedvriden den vet jag inte. Brukar intala mig själv att det är för att det blir mindre vänstersvängar på det viset men jag misstänker att svaret är mindre pragmatiskt än så.

Innan avfärd
Innan avfärd

Men jag kände mig upprorisk igår. Redan på förmiddagen hade jag uppvisat tendenser till det på jobbet genom att redan innan klockan elva svepa en stor stark te med namnet “Afternoon Tea“. Det är en äkta rebell det, särskilt som jag gjorde det i smyg.

Jag beslöt mig för att köra rundan baklänges trots katastrofpotentialen. Rullade ned till torget och startade över Söder, ut mot Sundet och Bergunda. Passerade en annan cyklist på vägen, hejade och försvann. Såg honom bakom mig i någon halvmil sen tomt. Motvindsbörjan men huvudet var redo för det så det bekom mig inte. Jag kröp omväxlande ihop i bocken och i tempobågen vilket rygg och nacke talar om för mig idag att man inte gör ostraffat hur länge som helst.

Vi möts i Väghult
Vi möts i Väghult

Överlag gick det bra. Försökte få en bra kadens, en känsla av rytm och lätt “tillslag” som jag brukar kalla det för mig själv. Känslan när foten mest följer med runt och inte riktigt tar i fast man gör det ändå. Växlade till att köra bitar på tyngsta växel med låg kadens. Då känner man vilka muskler som arbetar samtidigt som man inte kan pressa för hårt eftersom mjölksyran alltid lurar runt hörnet. Vi kan kalla det trampövningar. Etyder för cykel.

Annons
Baklänges - det här är ingen slakmota utan en utförslöpa
Baklänges – det här är ingen slakmota utan en utförslöpa

På slutet blev jag trött. Utmanade mig då genom att krypa ihop lite extra och dra av någon kilometer tempofart vilket för mig är runt fyrtio. Då blev jag ännu tröttare och började längta hem istället. En del av mig insåg nämligen att jag varit borta länge, mycket länge.

Rundan varade sjuttiofem kilometer och två år. 

/ J – återvändaren

John Wikström
Bloggen som lämnar spår såväl i skogen som på vägen och möjligen i själen. Jag är en entusiastisk cykelmotionär med smak för det mesta inom cykel. Humlan som inte kan cykla men gör det ändå. Huvudsakligen trampas stig och nöts asfalt i Småland. Detta kryddas med motionslopp med jämna mellanrum samt någon enstaka tävling. Även pendlings- och transportcykling bedrivs frekvent och det händer också att jag engagerar mig i trafikfrågor. Sen bjuds understundom på texter om övrig träning samt funderingar kring livet, universum och allting. Välkommen!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.