Jag är framme vid “Monsterpass” nummer tre. De passen som får det epitetet handlar om långa flerdelade träningspass i gymmet. För dagen, förlåt gårdagen blev det tre delar.
Vanligtvis börjar uppvärmningen med att jag går alternativt cyklar till gymmet vilket är beläget två och en halv kilometer från hemmet. Men den här gången fanns andra ärenden att uträtta så bilen, hemska tanke, fick stå för transporten. Annars skär det i mig att åka bil till ett ställe där det skall tränas. Ni hör själva hur det låter. Så gör man bara inte! Jag har inte många principer men det skulle kunna vara en.
Del 1
Sen börjas det. Uppvärmning förstås och inga konstigheter där. En kvart till tjugo minuter på Crosstrainer på medeltyngd och medelfart. Det vill säga nog för att komma igång och svettas samt bli lite varm i ben och framförallt lår. Jag tänkte nämligen ge mig på något lyft som första övning. När jag blir lättare kommer jag troligen attackera löpbandet istället. Nu är jag lite rädd om mina knän, senor, ligament och annat som kan gå sönder när man är stor.
Därefter vidtar själva styrketräningen. Igår blev det lång tid. En timme och fyrtiofem minuter närmare bestämt. På den tiden hanns 16 övningar avverkas. Fokus på axlar och armar. Sen lägger jag alltid till några mag/ryggövningar för att komplettera dagens program eftersom jag behöver stärka bålen. För att orka så länge med någon reda samt för att få högre tempo körs benövningar mellan eller parallellt med de andra. Sedan “PT-Daniel” kom in i mitt träningsliv har jag generellt minskat på antal repetitioner samt förlängt vilan mellan seten för att uppnå bättre effekt.
Eftersom jag körde nära mitt max på i princip alla moment var jag bra trött mot slutet som ni kan förstå. Det är nu inga vikter att skryta om, exakt vilka återkommer jag till senare. Men det är så mycket jag förmår utan att gå sönder någonstans.
Del 2
Efter styrka kan det köras kondition brukar jag tänka och så även den här dagen. Benen var dock lite mosiga efter en kombination av insida och utsida lår, benspark samt lårcurl. Även vadpress och marklyft hade tagit sin tribut.
För dagen gjordes ett försök att bättra på min “kaloritimma”. En form som i all enkelhet innebär att jag ställer in en maskin, Crosstrainer/Löpband på tid och matar in min vikt och ålder och godtar slutresultatet efter vad mätaren säger. Det gäller förstås bara för den aktuella maskinen och går inte alltid att översätta till andra. Till exempel Crosstrainern på Actic är riktiga glädjemätare som föreslår dubbelt så många kalorier per tidsenhet. Så innan jag kör väljer jag maskiner som visar någon form av rimligt värde.
Jag körde åter mina “Powerpyramids”. Jag brukar hitta på namn på mina övningar för att jag gillar det. “PP” innebär att jag utgår från maskinens motståndsskala som i det här fallet går från 1-20 samt har variabel steglängd. Uppvärmning på motstånd “12” i fem minuter följt av ytterligare fem på “15”. Sen börjar det…bära “uppför”. Jag ökar motståndet med “1” för varje minut som går upp till max där jag kör två minuter vid vändningen, enligt: 19,20,20,19. Det ger en “intervall” på fyra minuter mycket tungt motstånd. Pulsen på den sista “toppen” var strax över 180.
Det följs av att jag trappar ned till 15 på samma vis med en minut på varje motstånd. Där tar jag en tvåminutersvila enligt: 16,15,15,16. En knorr är att jag ökar och minskar kadensen med olika mellanrum för att få lite mer variation samt att jag den här gången ökade steglängden på väg “ned” för att få en annan känsla.
Som vanligt var jag helt dyngsur efter genomförd aktivitet och våta kläder är ett otyg. Därför har jag med mig ombyte under de här långa sejourerna. Men försöket föll väl ut så det blev nytt årsbästa! Det lyder: 1209 cal
Del 3
Vanligtvis brukar jag känna mig mer än nöjd vid det här laget. Så genomblöt att det bokstavligen går att vrida ett par deciliter ur kläderna och helt slut. Det gick för all del den här dagen också. Men igår ville jag avrunda det hela lite. När man ändå är där liksom. Varpå det blev en halvtimme på spinningcykel med. Dock utan cykelskor och i relativt mjuka träningsskor så det var väl inte helt optimalt.
Körde tämligen lätt men satsade på rundtramp och kadens. Någon gång hade jag tänkt börja cykla på riktigt igen och då kan båda de teknikerna komma väl till pass. Aldrig under nittio var regeln sen körde jag ett par enminuters race med runt 115-120 i kadens för att väcka döda ben. Det är en viss teknik att trampa fort och lätt utan att hoppa. Avslappnat är nyckelordet. Lade in ett par enminutersintervaller bara för att se hur det skulle gå. Kvalitén på dem var inte goda och det var inte förväntat med de timmarna i benen. Så det försöket lades omedelbart ned.
Efter den här urladdningen blir det en lugn promenaddag som följer. På onsdag är det dags för PT-tid på Actic igen. Då får vi se vad Daniel Evaldsson har i bakfickan. Något jäkelskap är det säkert.
/ J – jobbar vidare
#cykligare #knivesandbikes #evaldssonpt
