Svenska Cycling Plus
Annons
Annons
Cykligare

Mitt stall del 4

Häromsistens kom en före detta granne gående nedför gatan. Han ropade “Hej” och fortsatte något överraskande “jag har tänkt på dig” Jaha – hoppas det var något trevligt replikerade jag förvånat. Jo, du är ju entusiast fortsatte han. Det kunde jag inte förneka även om jag inte visste i vilket hänseende han menade.

Det visade sig vara cyklar han hade i åtanke. Eftersom han stod i begrepp att flytta och hade ont om plats så undrade han helt sonika om jag ville ha en cykel till skänks. Jag visste inte vad det var för sorts cykel han ville ge bort men en cykel kan man alltid göra något med så jag sade ja på stående fot utan att veta till vad.

Det var den här italienaren som var aktuell:

Bianchi Caurus

En Bianchi i klassisk celeste. Det mesta tycks vara original och till och med styrlindan och tillhörande tape är från tiden det begav sig. Jag vet för övrigt inte exakt vilken tid det är men jag tror att det handlar om tidigt nittiotal eller så. Det som är att beklaga med det är den oerhört fula loggan som inte finns på tidigare årgångar och heller inte på senare. Ett tragiskt tidsdokument som får en att fundera på om man behöver nya glasögon. Den framstår som suddig även när cykeln står still.

Styre och stam från 3T men jisses vilket obekvämt styre. Vajerdragningen gör att det är kantigt hur det än hålls
Styre och stam från 3T men jisses vilket obekvämt styre. Vajerdragningen gör att det är kantigt hur det än hålls

 

En logga som kan göra vem som helst yr och lätt illamående särskilt om man är intresserad av typsnitt
En logga som kan göra vem som helst yr och lätt illamående, särskilt om man är intresserad av typsnitt

 

Utrustningen är genomgående Campa även om jag måste medge att jag inte vet vilken modell det rör sig om. Bromsarna är dessvärre utbytta till Shimano vilket skär sig en smula mot resten av komponentgruppen. Men det får gå eftersom de fungerar alldeles utmärkt trots att de är gamla och inte ens tillhörde toppskiktet på sin tid. Jag tror det rör sig om ett par Exage 600 eller liknande.
Inledningsvis tänkte jag bygga om den till en enpetare – “Singlespeed” eller möjligen till och med en fixie och förse den med någon form av Bullhornstyre, bruna läderlindor och en Brooks B-17 – sadel enligt känt koncept. Men nu vet jag inte. Vad hade ni gjort?

Annons

Cykeln fungerar nämligen utmärkt som den är. Växlar, bromsar, till och med hjulen är raka. Den är egentligen en storlek för liten för mig så jag har varit tvungen att dumpa sadelstolpen från Campagnolo till förmån för en noname som jag hade i cykelboden som emellertid tillåter rätt sadelhöjd. Fult men praktiskt. Det toppade jag med en gammal Selle Italia SLR XP jag hade liggande. Som det är nu så fungerar cykeln som solskenspendlare. Det tillåter min gamla Crescent att vila emellanåt. Den börjar trots allt bli gammal och grå.

Det som är anmärkningsvärt är hur fruktansvärt obekvämt styret är. Det är smalt och klent precis som det skall vara från den tiden men framförallt är det kantigt på grund av den primitiva vajerdragningen vilket gör det trist att greppa om. Inte heller den här varianterna på Campas växelhandtag är bekväma att hålla i. Så frågan är om det inte kommer att bytas på sikt ändå. Eller så byter jag bara linda mot en tjockare i rätt färg förstås.

För stunden får även det vara som det är.

Pedalerna är ett par ytterligt fula kombipedaler från Spectra. Men de är inte oävna att pendla på så de får hänga med tills vidare.
I grund och botten är det en rätt trevlig cykel. Stålram, rätt Bianchifärg och allt. Sen är den inte helt original, förutom bromsarna är faktiskt bakhjulet ombyggt med annan fälg men av samma modell. Det gör att det inte skulle kännas som lika mycket kätteri att sätta kniven i patienten. Men det återstår att se hur det blir med den saken. Istället har jag planer på att eventuellt bygga om min gamla Cannondale 900 till en “Supermotard” med grova släta däck. Det vore ett projekt.

/ J – den ofrivillige cykelägaren

John Wikström
Bloggen som lämnar spår såväl i skogen som på vägen och möjligen i själen. Jag är en entusiastisk cykelmotionär med smak för det mesta inom cykel. Humlan som inte kan cykla men gör det ändå. Huvudsakligen trampas stig och nöts asfalt i Småland. Detta kryddas med motionslopp med jämna mellanrum samt någon enstaka tävling. Även pendlings- och transportcykling bedrivs frekvent och det händer också att jag engagerar mig i trafikfrågor. Sen bjuds understundom på texter om övrig träning samt funderingar kring livet, universum och allting. Välkommen!
Annons

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.