Nu har höstmörkret lägrat sig över nejden och gatubelysningen glittrar ikapp med stjärnorna. Här sitter jag och funderar över en kopp te. Det känns som den sommar som inte kom istället blev den höst som är.
Därför cyklade jag i kortbyxor idag, utan att frysa, i oktober.
Återhämtningsdag. För själen och för benen. Trampar mig lugn på tunga växlar. Försöker hitta någon träningsform som inte smärtar. Inflammation i “trapetsen” säger doktorn. Aj som f-n säger jag.
Önskade mig tyngre växlar idag. 50-14,13,12 förslår inte för lågkadenstramp.
På vägen intensiva dofter. Först av svettig häst. Såg ingen men kände lukten. Sen imiterat ruttet kött. Phallus impudicus – liksvamp någonstans. Därefter mer behagliga sommartoner av tjära från kyrkan i Härlöv.
Där mötte jag en häst. Vare sig den eller ryttaren luktade nämnvärt.
Färden förde mig runt Helgasjön och lite till. Sju mil av höstnjutning. Orken tröt mot slutet, bytte då till standardkadens. Den tryggt hemtama, den som förde mig hem.
/ J – cykeltankar kraft
