Ibland tvingas man in bakom fel form på styret. Den där runda varianten ni vet. Den som inte alltid känns helt rätt. Fast det måste erkännas, ibland är det tämligen praktiskt med bil också som idag när det skall handlas rejält. Igår förhåll det sig emellertid annorlunda då var jag tvungen!
Det var dags för besiktning av familjens lilla bil döpt till “Lille Skutt” av barnen. Med tanke på färg, storlek och prestanda borde den kanske hettat “Lilla Mus” istället. Några ystra skutt är svårt att tvinga den till. Men den har sina styrkor. Den är billig att köpa, äga, skatta och inte minst tanka. Men att skutta gör den inte så gärna i alla fall inte snabbt.
Med min vanliga totalt dysfunktionella tidsuppfattning dök jag upp i vad jag tyckte verkade vara god tid vid besiktningslokalen. Jodå, det var det – när jag loggat in på därför avsedd självbetjäningsterminal var det bara att konstatera att jag inte var en kvart för tidig som jag trodde utan jag var en timma och en kvart för tidig!
Gott om tid med andra ord. Så jag passade på att försöka ordna några ärenden. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Det skulle bland annat inhandlas några lampor till ytterbelysningen där jag bor. Det faller på min lott eftersom jag är en “sån däringa vicevärd”. Problemet var att lamporna inte är helt vanliga och stället där jag tänkt köpa dem inte gick att finna på den adress där de enligt uppgift skulle ligga. Efter tredje vändan på den aktuella gatan gav jag upp. Men fick i sista stund syn på en liten lapp på ett staket. Aha, de hade flyttat! Det visade sig att de även bytt namn för att förvilla. Och dessutom fanns vi i BRF “Myran” ändå inte kvar i systemen. Nåja, några få lampor fick jag tag i. Dock inte så många som jag velat eftersom de inte hade fler än fyra på lager. När jag väl fått kvittot visade det sig även stå fel namn på “er referens” så numer heter jag herr Schmidt. Bara så ni vet!
Bilen då? Den fick med beröm godkänt visade det sig. Den blinkade flirtigt när den skulle, höll tyst på rätt ställe och lät på andra. Stanna kunde den tydligen också. En styck hypereffektiv dam gick igenom sitt protokoll i rasande tempo och jag hann knappt avsluta mitt kaffe under tiden.
Jag hade tänkt att åka och vara åskådare på den lokala mtb-cupen igår kväll men var upptagen med stämma och styrelsemöte. Surt sa reeeeven särskilt som jag inte hinner cykla vare sig idag eller imorgon heller. Ahhrgggh!!
/ J – frustrationscyklist,
