Försäkringsbolag

30 Apr 2015

Då var det dags att försöka få valuta för sina försäkringspremier. Det är alltid ett intressant förlopp. Sist det var aktuellt i ett cykelärende var för ett par år sedan då jag var med om mitt livs första klungvurpa under en träning inför Vätternrundan. Då gick det mesta sönder på såväl mig, cykel som kläder. Länsförsäkringar var då ytterst gentila och tillmötesgående vilket gjorde att jag kunde ersätta allt som behövde bytas tämligen omgående.

Länsförsäkringar

Situationen är ungefär densamma nu vad gäller cykel och utrustning. Kläderna gick förstås sönder som de gör när man behagar glida på sidan över asfalten i en cirkulationsplats. Hjälmen sprack så den är förbrukad. Vad värre är att min eminente cykeldoktor på Växjö Cykelservice vid genomgång upptäckte att det fanns en rejält djup buckla i övre ramröret. Jag har tydligen lyckats träffa något hårt på vägen i backen. Aluminium är inte mycket att lita på med dylika skador.

”Den skulle inte jag kört på” löd domen. Jag passade på att fråga ”skulle du vilja ligga bakom mig i en klunga i fyrtio kilometer i timmen när jag ställer mig upp och tar i?”, bara för att förtydliga. Svaret var ett något snett leende som sade det mesta.

Eftersom det sammanlagda priset för komponenter som broms/växelhandtag, styrlinda, framhjul, däck, slang, sadel och ram övergår inköpspriset för cykeln så är det ny velociped som gäller.

Det sura är att  jag har en sådan där typiskt krånglig cykel att värdera. Visst är det en aluminiumram med ett par år på nacken det handlar om. Men allt var i princip nytt för övrigt förutom gaffeln. Drivlina, vevparti, vevlager, styre, linda, bromshandtag och pedaler. Uppgraderat var det mesta inklusive sadel, styrstam och till och med rulltrissor. Hjulen var förvisso inte svindyra men byggda efter specifikation och ett par tämligen hållbara men ändå lätta och dugliga träningshjul. Allt sammantaget gör att värdet för mig och anskaffningsvärdet förstås överstiger nypriset. Ett faktum som förmodligen känns igen av många cyklister.

Sen blir inte situationen ett dugg mindre komplicerad av att cyklar generellt faktiskt blivit billigare sen jag köpte den här racern. Ytterligare en variabel tillkommer dessutom då dollarn stigit den sista tiden och dragit med sig cykelpriserna upp igen. Fjorton procent är den siffra som återkommer hela tiden när jag kikar på ny hjälm, ramar och annat kul.

Som tur var fanns på lager en modell från förra året precis i min storlek. Kan ni tänka er? Det råkar dessutom vara en ram som jag ändå trånade efter och var intresserad av sen tidigare. Enda kruxet är väl att färgen är helt fel. Vit och röd matchar inte direkt mina grå och orange klubbkläder. Fast så fåfäng tillåter inte min plånbok att jag är. Det handlar om rätt många tusenlappar för att få årets modell vilket innebär annan färgskala samt elvadrevat. Det sistnämnda är jag för övrigt inte intresserad av i vilket fall som helst. Särskilt inte då det sitter en tiodrevad tämligen osliten kassett på mitt andra par hjul.

Nu skall det bli spännande att se hur lång tid beslutet tar och hur mycket i reda pengar det faktiskt betalas ut.

Möjligen kan det vara dags att skaffa en olycksfallsförsäkring också eftersom det inte längre ingår i hemförsäkringen som min bättre hälft så påpassligt inflikade. Jag har en tendens att besöka vårdinrättningar tämligen frekvent måste dessvärre tillstås. Så kanske är en dylik försäkring av nöden tvungen.

/ J – cykelsnubblaren