Att sadla om - jotack, eller snarare Yutaak

12 Feb 2015

Ett antal sadelmärken och modeller har jag hunnit pröva under åren. Men det märke jag varit någorlunda trogen är Selle Italia. Inte för att jag vet om de är ”bäst” eller ej men de har fungerat och sadlar byter man inte hur som helst. Smaken är visserligen som baken men den får inte vara för bred eller hur det nu var.

Den här gången slumpade det sig så att det blev ytterligare en modell från Italien. Men det var inte direkt planerat måste erkännas. Annars brukar jag närma mig dylika köp med ett tämligen strukturerat förhållningssätt.

Selle Italia Yutaak Kevlar
Selle Italia Yutaak Kevlar

 

Nu blev det snabbare ryck eftersom det är något sorgligt över sadlar på trekvart och dessutom blir cykeln en aning tungjobbad utan den detaljen.

Eftersom jag ändå skulle till Bike Bros i några andra ärenden som att hämta däck och prova stiliga LC-kläder så passade jag på att klämma på några sadlar.

Några sadlar av märket ”PRO” fanns till försäljning till förmånligt pris men gick bort direkt efter mina tidigare dåliga erfarenheter av hållbarheten. ”Prologo” ser jäkligt bra och bekväma ut men de kostar därefter och min plånbok tillåter inte dylika utsvävningar för tillfället. Klurade därför på alternativen. Bäst jag stod där undrade herr H om ”det här kunde vara något” och slängde fram en sadel som jag synade. Den såg inte för illa ut – syndigt svartblank som den var även om de mystiska vingarna såg suspekta ut.

Vibram har haft ett finger med i spelet och står för dämpningen
Vibram har haft ett finger med i spelet och står för dämpningen

Egentligen hade jag inte tänkt köpa just den här modellen. Faktum är att jag aldrig sett den eller ens hört talas om den tidigare. Nu har jag förstått att den är en variant som har några år på nacken och den lilla kritik jag tagit del av i efterhand har väl i ärlighetens namn inte varit direkt lysande.

På frågan om han själv kört på sadeln sades något i stil med ”eeh, öh…ja, en gång provade jag den på en Merida”. Om det utlåtandet var en rekommendation eller ej är svårare att svara på.

Det blir spännande att se om den passar min ändalykt överhuvudtaget. Den borde göra det eftersom den är av samma märke och har ungefär samma yttermått som min gamla sadel. Men det där är inte alltid helt logiskt och egentligen var jag på jakt efter en plattare profil. Den borde vara hållbar då det är en specifik Mtb-sadel och inte alls lika lätt som min SLR XP. Blir intressant att se om den är mer tålig för även den här har titanräls.

Det blev lite av ett impulsköp mest beroende på att jag fick ett bra pris. Å andra sidan är det en testsadel. Men det är inte körd på så sliten är den inte.

Inte bara ett sadeltest för mig utan en riktig testsadel
Inte bara ett sadeltest för mig utan en riktig testsadel

Jag är en smula orolig för att skarvarna mellan kevlarförstärkningarna och resten av materialen skall vara obekväma. Hade dylika på en gammal närmast antik sadel från nittiotalet med det långa namnet Selle Italia Flite Titanium Kevlar. Den formligen åt cykelbyxor. Risken finns väl att den här gör det också. Får väl överväga att krypa till korset och köra i fladderbyxor, förlåt baggyshorts.

Sen undrar jag om ”vingarna” har någon egentlig funktion eller om de bara är där för att skylta med att Vibram står för dämpningen. De andra gummiförstärkningarna verkar mer genomtänkta. Läderklädda sadlar har ju en tendens till att slitas både runt nosen, aktern och längs sidorna. Inte minst om man råkar tippa ibland vilket är lätt hänt i skogen. Akterförstärkningen här borde förhindra slitage där och det finns även lite gummi på undersidan av nosen som ökar friktionen när man bär cykeln. Det kan jag både mista och ha eftersom jag oftast greppar min cykel vid dämparen istället.

Lovar att återkomma med en testrapport när jag hunnit köra ett tag på den. Men det skall bli skönt att sadla om!

/ J – utan sadel i Tyrolen

#cykligare #knivesandbikes