Ibland kan man fundera kring hur vissa människor tänker. Det gör jag rätt ofta. I det här fallet funderar jag kring människor bakom ratten. Deras egocentrering och brist på förmåga att granska sitt eget beteende är understundom slående och väcker en viss nyfikenhet när de inte försöker ha ihjäl en.
Det som fick mig att klura den här gången var ett par tre möten som skedde under en träningsrunda i förrgår. Vädret var fint och jag körde ett par varv runt Kronobergshalvön då jag hade lite ont om tid. En del av den slingan går på cykelväg och där höll jag mig den här dagen. Jag körde även högervarv för att slippa några onödiga vänstersvängar. Trafiken var tämligen gles även om det var strax efter lunchtid.
Men trots det var det tre bilar på lite drygt tjugo minuter som alla bröt mot samma regel som verkar vara hejdlöst komplicerad att förstå:
Väjningsplikt
Det intressanta i kråksången var att den här gången handlar det inte om någon möjligen “diffus” väjningsplikt som högerregeln eller en tolkning om huruvida regeln faktiskt gäller cyklar etcetera.
Nej, den aktuella vägen är faktiskt mycket välskyltad. Troligen för att det är ett populärt cykelstråk där det dessutom bor många barn och det ligger faktiskt såväl en större skola som ett äldreboende i området.
Tre flagranta brott noterade jag.
Den första begått av en uppenbarligen stressad småbarnsmoder med bilen full med ungar som bara körde rakt ut från “Östra lugnet”. Jag var tvungen att bromsa hårt, växla ned och stanna till för att inte bli klippt i sidan. Eftersom det mötet skedde efter en uppförsbacke håller heller inte argumentet “han kom så fort att jag inte såg honom” som annars är frekvent förekommande vid dylika möten.
Det där med relativ hastighet är ett annat synnerligen intressant fenomen. Cyklar “syns inte” då de rusar fram i våldsamma farter av trettio kilometer i timmen. Bilar klagar över att det går så långsamt i de farterna att det knappt gå att framföra fordonet. Däremot råder normalt sett inga problem med att se bilar som passerar i både 60,70 och 90 när väjningsplikten appliceras vid utfarter.
Andra tillfället kom på andra varvet då en en herre i en SUV, vad annars, fick ögontakt, struntade i mig, stoppade ut nosen ändå för att se bättre och accelererade iväg och låtsades inte se mitt något sura gestikulerande.
Det tredje var en dålig representant från “Farmartjänst” som helt sonika ställde sig tvärs över cykelvägen med bil och släp så jag återigen var tvungen att stanna. Den här gången helt.
I två av fallen försökte jag göra mig synlig. Få se nu. Jag är 186 cm lång, väger över etthundra kilo, var delvis klädd i LC-orange och sitter på en cykel vilket gör mig högre än bilarna. Därtill vevade jag med armarna för att påkalla uppmärksamhet och detta på två meters avstånd. Båda de sist nämnda förarna låtsades inte se mig. Man får fan vara blind för att missa det och i så fall bör man kanske inte vistas i trafiken.
Det är möjligt att de trots detta inte såg mig. Det gör mig i så fall en smula nervös å alla andra trafikanters vägnar. Alternativ två är att de helt sonika struntade i såväl mig som väjningsplikten. Det känns inte så mycket tryggare. Är det ett lämpligt uppträdande?
Gäller störst går först och inte de överenskomna reglerna? I så fall är det dags för lastbilar, bussar och traktorer att ta för sig. Här har ni ett gyllene tillfälle att få fri lejd.
Med lastbilsincidenten som blev viral häromdagen så ville jag inte ställa till en scen. Och inte ville jag förstöra min cykel. Men nästa gång är jag sugen på att ta min gamla pendlare och lite nonchalant cykla rakt in i bildörren för att se om det möjligen kan väcka någon form av reaktion från personen bakom ratten.
Att vänligt gestikulera och peka på väjningspliktspilarna på marken gör det uppenbarligen inte. Men det kanske beror på att aktuella bilister tror att markeringarna på marken är offentlig konst i abstrakt form?
Kanske ett “oj, förlåt – jag såg dig inte!” fungerar när billacken är uppskrapad och bucklan ett faktum. Det är ju ändå bara plåtskador det handlar om.
Hade jag inte kunnat stanna i samtliga fall hade det blivit betydligt värre resultat.
/ J – överväger, hålla sig lugn eller bli militant?
