Då var det gamla slut och det nya har tagit sin början. Som vanligt slutade det och började med en smäll. Raketerna for mot himlen och jag fick en nyårssmällkaramell deluxe. Eller snarare en rejäl käftsmäll i det här fallet. Understundom bjuder livet på sådana. Fördelen är att om man inte blir permanent utslagen så blir man rejält omskakad, hämtar sig på åtta och blir mer erfaren och vis.
Skakad men inte rörd, fan tro’t.
Annars börjar det nya året outsägligt grått. För att illustrera det hela avbröt jag plitandet med den digitala pennan och riktade mobilen mot himlen och knäppte följande bild för tio minuter sen. Ibland säger en bild mer än…eh, många ord.
Funderade på att som så många skriva en sammanfattning av året men beslöt mig av olika skäl för att låta bli. Undertiteln på den här bloggen antyder att den handlar om liv och träning och om det kan sägas att 2014 bjöd på ett jävla liv och väldigt lite träning.
Kort kan sägas att det kördes ett enda motionslopp under hela 2014 och det väggade jag på. Totalt tillryggalades så få som 4603 träningskilometer på olika cyklar. Visserligen var rätt många av dem på Mtb men ändå. Träningstimmarna understeg tvåhundra jämfört med trehundraåttio under tjugohundratretton och hela 505 under 2012. Det är skillnad det.
Jag beslutade dessutom att frångå en vana. Liksom många andra har jag resolut vägrat nyårslöften under flera års tid. Den eran tog nu sitt slut. Jag har fullkomligt gödslat med löften både till mig själv och andra. Saker skall göras med besked eller inte alls. Det inkluderar bland annat att träna betydligt mer och hårdare än föregående år. Vilket då inte är så svårt som sagt.
Som motivator kan man ha drömmar om våren. Hittade den här bilden som jag tidigare lagt ut på bloggen från en vårcykling på Hallandsås.
Sen kan man tänka på sommarhav. Det är också vederkvickande.
Men hur som haver har det nya börjat nu. Nu tar vi nya tag. Cykeln börjar om igen. Allt är runt, hjulen och livet.
/ J – ett med januari
