Var ute en sväng nu på förmiddagen och körde mtb. Körde en liknande sväng som den ja gjorde i lördags på heldämpade Corratecen. Två varv på Trollstigen, Yoshi-xc och Klockbackebanan. För varje pass som går känner ja mig säkrare och säkrare på hjuldimensionen. Idag släppte ja på lite mer och ja är förälskad, nu kör ja ner för stupet på Trollstigen utan några problem, utveckling ligger inte bara i att hetsjaga efter större och större siffror på Monarken! I alla fall inte som mountainbikecyklist, tycker ja, vad tycker ni?
Idag var det ett otroligt snabbt före i skogen. Tror det kan vara ett av de snabbare förhållanden som går att uppnå. Underlaget var fruset men med väldigt lite fukt bundet så det blev inte direkt halt utan bara väldigt fast. Genom partier som annars låter slafs lät det idag mer åt knäckebrödstuggarhållet. Hade man haft fina ben hade man nog kunnat sätta varvtider man inte rår på under sommaren. Ja hade inte lust att köra mot klockan… Hade nog bara blivit besviken på formen men ja tror det finns potential i underlaget. Thunder Burt-däcken är dessutom så bra man önskade att de skulle bli första gången man hörde om dem. Lågt rullmotstånd men bra fäste, framförallt på kanterna! Nu har ja smällt i mig en stadig lunch. Funderar på att rulla ut på Trollstigen och kratta lite, vore kul att ha en bana körbar under vintern. Man får kanske dra om den bitvis men stora delar bör vara körbara även under 20 meter snö;)
