Cykel – En psykiskt krävande sport!

7 Jul 2015
IMG_2620-0.jpg

Följande inlägg är inte ett resultat av femtioelva olika studier utan är mina egna tankar och reflektioner…

Under de senaste åren har jag satsat en hel del på cyklingen. Jag har inte vågat räkna på hur mycket pengar och tid man lagt ned men det är en del. Samtidigt sätter man en hel del andra saker åt sidan. Vill man satsa ordentligt orkar man inte jobba heltid, inte jag i alla fall, då blir det bara pannkaka av träningen och/eller jobbet. Jobbar man inte heltid får man äta havregryn… Det tar en hel del tid och det är klart att i de flesta fallen är det riktigt kul att cykla men inte alltid. Ingenting man gör så mycket är kul hela tiden. Den här säsongen har motivationen sviktat en hel del, man tycker att man tränar och tränar utan att göra några framsteg. Det händer lätt att man går och grubblar över det och plötsligt är man inne i en nedåtgående spiral. Man känner sig aldrig riktigt nöjd och det är klart att i vissa skolor säger man väl att man inte bör vara nöjd fören man står högst upp på pallen. Men jag vet att de som hamnar högst upp ibland funderar över vilka som faktiskt var med, vilka slog jag, vilka slog jag inte… varför slog jag inte de andra med mer? Tillslut blir grubblandet en sanning och plötsligt känner man att; jo jag är nog lite dålig eller, jo jag har verkligen en formsvacka, man sänker sig själv redan innan start. Istället för att glädjas åt det man gör bra och blivit bättre på blir man frustrerad över det som går mindre bra. Att jag utvecklat tekniken och kan köra snabbare i stök samt vågar mer tänker jag sällan över… Tänker snarare på att jag inte orkade gå med täten tillräckligt länge…tog jag verkligen i ordentligt…kunde jag pressat mig ännu hårdare. Fokus har legat på det dåliga. Idag kom jag till insikt… Nu ska jag försöka vända ut och in på den där nedåtgående-Moment22-motivationsslukarspiralen. Om jag nu börjat tro på att jag har en formsvacka och cyklar därefter så kanske jag istället kan tro att jag är på en formtopp och prestera därefter. Jag var ute idag och körde intervaller på en av mina testbanor jag kör till och från. Körde först ett varv lagom hårt för att sedan köra ett med förhoppning om nytt personbästa. Gjorde en dålig start men gasade på till dess att jag nästan kände lungorna i svalget… Passerade mållinjen, kikade ner på min Garmin och där stod några underbara siffror. Nytt personbästa, inte med mycket men väl ett nytt personbästa! Och jag som trott att jag har en rejäl formsvacka? Nu ska jag testa att bara låta positiva tankar passera hjärnbarken ett tag. Får se hur det går! Det är mindre än två veckor kvar till SM och det ska bli riktigt kul. Cykel är som sagt en väldigt krävande sport, för att kunna motivera sig till att sticka ut och köra ett pass man vet kommer att göra så sjukt ont måste man ladda på ordentligt med positiv energi. Vissa dagar är det lätt och då är det bara kul att sticka ut och kötta…andra är det lite mindre kul. Oavsett hur hårt man satsar, hur mycket man tävlar, hur mycket smärta som flödar genom kroppen får man aldrig glömma varför man började…Jag började cykla i skogen för att det är så sjukt kul!


 Det blev ett långt inlägg, har du orkat läsa hela vägen hit bjuder jag på kaffe 😉 haha! Apropå kaffe… Imorgon tänkte jag visa en kul kaffenyhet!

3 kommentarer

Jakob Björklund 7 Jul 2015

Jag tar mig gärna en kopp! Ses på/i/vid Isaberg!

Svara
Martin S 8 Jul 2015

Bra skrivet. Alltid skönt med PB. Viktigast är att ha kul!

Svara
Johan Lindbom 8 Jul 2015

Riktigt bra inlägg.. känner igen dom där tankarna.. har du vägarna förbi och vill testa Långlopp SM banan säg till..

Svara

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.