TESTAT: Cannondale Synapse Carbon Disc 105
Pris: ca 24 100 kr
Försök hitta ett traditionellt format rör på Synapsens ram, och vi lovar att du kommer misslyckas. Det här är en ram där Cannondales ingenjörer minst sagt tänkt utanför lådan när de skapat. Intentionen har varit att skapa en ram för riktigt långa turer på dåliga vägar utan att tappa allt för mycket tävlingsinstinkt, och sittpositionen blir därför ett mellanting mellan rejsigt utsträckt och komfortabelt upprätt.
Precis som alla andra tillverkare menar Cannondale att just de funnit den perfekta kolfiberblandningen som de i detta fall kallar för BallisTech (men de har också Hi-Mod, som är dyrare och uppenbarligen bättre än bäst). Hur som helst råder det ingen tvekan om att detta kompositmaterial är både starkt och styvt, men fördelen med kolfiber är ju att man kan bygga in nästan vilken egenskap man vill beroende på hur man lägger fibrerna och hur man formar det.
Trots att cykeln är väldigt komfortabel och tack vare Schwalbe Lugano-däcken är redo att ta sig fram även på grus så är den iögonfallande delningen av sadelröret precis ovanför vevhuset faktiskt ett koncept som är framtaget för att skapa styvhet och inte för komfort, som man lätt kan tro. POWER Pyramid heter det på Cannondale-språk och möjliggör att man kan ha ett bredare och styvare vevlager (BB30) utan att addera någon extravikt.
Priset du får betala för den påkostade ramen är ett par aningen tyngre hjul (trots det är alltså cykelns näst lättast, med sina 8,89 kg endast slagen av Rose). Växelgruppen är genomgående Shimanos 105, men med de finare bromsoken BR785 som har kylflänsförsedda belägg för att ytterligare minimera risken för överhettning. Glädjande nog hittar vi Cannondales lätta HollowGram SI-vevarmar, parade med 50/34-klingor från FSA och en 11-32 kassett får du även här en mycket bred utväxling.
Styre, styrstam och sadelstolpe har Cannondale själva tillverkat. Styrkombon sticker inte ut på något håll utan borde passa de flesta, men i sadelstolpen hittar vi en uppstickare – den är nämligen bara 25,4 mm bred (eller kanske snarare smal). Eftersom den är gjord i aluminium är det svårt att avgöra hur den står sig mot sina bredare kolfiberkonkurrenter, men eftersom överröret är en aning slopat och sadelstolpsklämman är integrerad i överröret har stolpen i alla fall alla förutsättningar för att göra ett bra komfortjobb.
“En ram för riktigt långa turer på dåliga vägar”
Även fast ramen för tankarna till framtiden är hjulinfästningen både fram och bak en klassisk snabbkoppling. Det är smidigt och lätt men vi tror nog ändå att de genomgående axlarna är här för att stanna, inte bara för att de är styvare utan framför allt för att du alltid får skivan i exakt samma läge när du sätter på hjulet. När vi ändå pratar bromsar måste vi nämna den speciella adaptern till bakbromsen. Kedjestaget är troligen för smalt och asymmetriskt för den nya FlatMount-standarden, men istället för att fästa bromsen antingen mellan sadel- och kedjestag eller på utsidan av sadelstaget har man alltså kommit på den här nya lösningen.
Sammantaget är det här en cykel som vi verkligen uppskattade att köra långt och länge med. Kurvtagningen och placeringssäkerheten var nästan i klass med Treks Domane, komforten enastående och responsen ypperlig när det drog ihop sig till skyltspurt.
I samma test finns även följande cyklar:
Sammanfattningen av hela testet hittar du här.