TEST: TREK SUPERFLY 7 Pris: ca 17 999 kr

Cykeltester 19 Sep

1trek

Vi börjar med plåtcyklarna, via Treks finaste Superfly i aluminium. Den är mer än fem tusen kronor billigare än den närmaste av kolfiberkonkurrenterna, men trots det är både komponentnivå och vikt bättre än vissa av dessa. På pappret ser det alltså väldigt bra ut, men då är frågan, är det bra också i verkligheten?

Delvis upphunnen föregångare
Denna Trek har samma G2-geometri som vissa andra Trekar vi tidigare testat, och alltid varit mycket förtjusta i. Kärnan i konceptet är en flackare gaffelvinkel med en gaffel med hög offset, som  gör att cykeln ändå är tillräckligt manövrerbar, men dessutom också stabil utför. Trek var verkligen innovatörer med detta, men nästan alla konkurrenterna i detta testet har nu kommit ifatt med liknande eller ännu mer progressiv design. Den känns alltså fortfarande väldigt bra i köregenskaperna i skogen, men många andra har också kommit ifatt. Men bra betyder fortfarande bra, och vi njuter av att gasa genom tvära kurvor, och sedan släppa bromsarna och flyga utför en knölig brant utan att känna som vi ska skickas över styret. Med XC-mått mätt då så klart, för det är ju som sagt ingen all mountain-hoj vi snackar om.

 

”Den är mer än fem tusen kronor billigare än den närmaste av kolfiberkonkurrenterna,
men trots det är både komponentnivå och vikt bättre än vissa av dessa”

 

När vi sedan sprätter iväg på platten möts vi av en cykel som känns relativt pigg, och absolut jämförbar med några av de andra cyklarna i testet. Den är inte som Rosen, men det kan man inte förvänta sig med det lägre priset och annan försäljningsmodell. Däcken rullar på ganska bra, men vi märker däremot en av cykelns stora svagheter på just denna punkten. Bakdäcket är nämligen enligt våra preferenser mer att likna vid ett halvsvullet cykelcrossdäck, med sina 2,0 tum. På en hardtail vill vi ha lite mer luftkammare och kontaktyta bak om vi ska åka något mer krävande än ren grusväg, och det vill man ju med en cykel som har så fint uppträdande i skogen som denna. Om vi försöker bortse från bakdäckets inverkan känns det dock som att cykeln har en fullt godkänd komfort, med ett väldigt långt uppstick på den smala 27,2 mm sadelstolpen så att den kan flexa lite.

 

1trek1
Med Step Cast-chassit har Fox bantat sina nya gafflar rejält, bland annat genom ett mindre avstånd mellan gaffelbenen kompenserat med utskärningar nedertill för att behålla utrymmet för skivan.

Plåten då?
Trek har använt sin finaste aluminiumlegering, vilken kallas för Alpha Platinum. Slutprodukten är en elegant men återhållsamt hydroformad ram, med intern dragning av växelvajrar, genomgående axel, jämna svetsfogar, samt gott om plats för däcken. Bromsslangen går dock på på utsidan för att göra det mera lättmekat, och man saknar Boost-bredd i bak samt vajerdragning för att kunna köra de nyare sideswing-framväxlarna. Detta kan vi definitivt leva med, men det illustrerar hur snabbt en ram kan gå från att vara hypermodern till att bara vara ganska modern.

 

1trek2
Aluramen gör att man trots det låga priset kan få exempelvis ett XT-vevparti.

Fina grejer
Trots att cykeln är mycket billigare än de andra och kommer från ett märke som inte primärt konkurrerar genom att hålla lägst priser, så har den ändå en fin utrustning. Den mest spännande komponenten är utan tvekan den nya Step Cast-gaffeln på Performance-nivå från Fox, med sitt lättade chassi. Även om den har den enklaste dämparenheten (Grip) tycker vi att den känns väldigt följsam och fin, och en klar uppgradering i prestanda i jämförelse med de Reba-gafflar som sitter på flera av de dyrare konkurrenterna. Vi hade gärna haft lockout på styret, men även testets dyraste cykel saknar detta så då kan vi väl acceptera att det är så på den billigaste.

Komponenterna i övrigt består av av mycket XT och SLX, så om man bortser från Trekens lite enklare bromsar än vissa är det bara Rosen som har finare grupp. Det känns att bromsarna inte är på samma nivå som exempelvis nämnda Rose, men resten av gruppen sköter sig perfekt. Med 11-42-kassett använder vi inte lilla klingan så mycket, men denna utväxlingen verkar ju mer eller mindre ha blivit standard, i Europa i alla fall.

 

1trek3
Treken är ganska låg i fronten i jämförelse med flera av konkurrenterna, så om man vill ha möjlighet att kunna sitta aggressivt är den ett bra val.

I övrigt får man ett par hjul och däck från Treks egna Bontrager, och vi tror i alla fall inte att man kommer behöva oroa sig för att burpa om man kör slanglöst. Det krävs nämligen både såpa och ett rejält tryck för att få dem att sätta sig på fälgen, men det är så det ska vara. Dessa komponenter är ju inte några lyxprylar, men de håller jämförbar nivå med de flesta andra cyklarna i testet. Dock kanske man uppgraderar till ett bredare bakdäck så småningom, och då kanske man passar på att unna sig ett par findäck med mera grepp i blötan.

Sammanfattningsvis är detta en cykel som hävdar sig riktigt bra i konkurrensen med dyrare kolfibercyklar, och prestandamässigt räcker den ganska långt. Ett kanske ännu vassare alternativ som vi skulle överväga är dock Superfly 6 med singelklinga och Rebagaffel, för som exempel har den samma vikt trots ett pris på bara femton tusen.

 

PLUS
Trots det klart lägsta priset är komponenterna och vikten på samma nivå som konkurrenterna, och den har fortfarande en utmärkt geometri.

MINUS
Smalt bakdäck gillar vi inte alls, och det hade varit fint med lockoutreglage.

KÖP OM
Du vill inte spendera mer än nödvändigt, men vill ändå ha en snabb och fin cykel som funkar till både långlopp, XC och vanliga äventyr i skogen.

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.