TEST: BMC TEAMELITE 02 DEORE-SLX Pris: ca 23 495 kr

Cykeltester 22 Sep

3bmc

Nu kastar vi oss över till kolfiberraketerna i vårt alu-vs-kolfiber-test, och då är schweiziska BMC först ut med sin Teamelite 02 i Deore-SLX-utförande. Trots att den heter 02 är det långt ifrån någon budgetram, utan den största skillnaden mot toppmodellen Teamelite 01 är som vi förstår att den inte har en elastomerdämpare i toppen av sadelstagen. Detta innebär en angiven ramvikt på 1,1 kg, fantastiskt häftiga rörformer precis som vi vant oss vid från BMC, samt en väldigt modern geometri.

Det ska vara kul att cykla
Denna BMC är nog den cykel som vi tyckte var mest rolig att cykla stig med, och för att vara en XC-missil med hårdsvans är den rena rama skrattfesten. Detta beror på att den hämtat inspiration från hela-berget-hojar, och fått en lång reach tillsammans med en kort och fin styrstam på 70 mm. Gaffelvinkeln är inte direkt superflack med dagens mått mätt, men det är ändå en cykel som tack vare sin geometri känns väldigt rolig att rejsa genom skogen med. Full fart in i även de tväraste kurvorna och ut på andra sidan som skjuten ur en kanon, bara för att ställa sig upp och ladda med allt man har in i nästa passage. Den reagerar snabbt, och man får betalat för att vara aktiv, men samtidigt känner vi oss hur trygga som helst när vi ska kasta oss utför en stenig brant. BMC får med andra ord en guldstjärna för cykelns uppträdande i terrängen, i vår bok.

 

”Denna BMC är nog den cykel som vi tyckte var mest rolig att cykla stig med, och för att vara en XC-missil med hårdsvans är den rena rama skrattfesten”

 

När vi sedan rullar ut på gruset och ställer oss upp för att jaga livet ur den sista gnistan i lårmusklerna så svarar cykeln på ett helt okej sätt, men den hålls tillbaka en del av sina ganska tunga hjul som det verkar. Ändå är den ganska rolig också i långloppsterrängen, och tack vare den listiga konstruktionen med sänkta sadelstag känns det som att det finns en hel del komfort i aktern. Långloppscyklister kommer nog också uppskatta att cykeln har lockout från styret, vilket saknats på fler cyklar än vi hade trott i detta cykeltest.

 

3bmc1
Hjulbytena kanske tar en stund extra, men det blir verkligen rent och fint med denna typ av axel.

Ramen är stjärnan
Detta är den cykel där det känns mest tydligt att man får en grym ram till priset av mer anspråkslösa komponenter. Ramen är inte bara styv och lätt med cool färg och superfin geometri, utan den har också ett väldigt flexibelt och fint system för intern vajerdragning.

Det gör bland annat att man kan köra sideswing-framväxel, för snabba och smidiga växlingar där fram. Däremot har varken ramen eller gaffeln Boostbredd, även om det inte bör vara någon dealbreaker som vi ser det. En av anledningarna till att köra Boost är ju att kunna ha korta kedjestag, och BMC:n har redan superkorta och fina stag på 429 mm.

 

3bmc2
Klassiska BMC-linjer, som vi aldrig tröttnar på. Det är också ett smart sätt att bygga in komfort och flex i sadelröret.

Uppgraderingspotential
När det då gäller komponenterna så funkar de överlag på ett ganska bra sätt, men de är som sagt inte i paritet med ramen, och de enklaste i testet. Framförallt är det lite tråkigt att man får en lite äldre växelgrupp som är 2×10 utan Clutch på bakväxeln, för det senare gör att det blir ett jäkla liv på kedjan när man kastar sig med full fart in över en rotmatta. Så var det ju på alla cyklar för ett par år sedan, men det går snabbt att vänja sig vid att en cykel ska vara helt tyst även i stöket. Med 2×10 blir man också lite begränsad i vilka uppgraderingar som är lätta att göra på drivlinan, och vi tror ändå att de flesta skulle tycka så mycket om sin ram att de skulle vilja uppgradera. Vi hade ­åtminstone föredragit en Deore Shadow+ med Clutch, framför den äldre SLX-­bakväxeln som sitter på nu.

När det gäller komponenterna i övrigt sitter där bland annat en Reba-gaffel, vilken sköter sitt jobb på ett bra sätt utan att ­glänsa. Den känns lite tristare och mindre följsam än framförallt Leftyn på Cannon­dalen, men den är ändå ganska bra tycker vi. Åtminstone är den prisvärd, och den gör inte bort sig på tävlingsbanan.

Hjul och däck andas pålitlighet, men också träning snarare än tävling. Vi gillar i alla fall att man får ett par Deorenav istället för något mer anonymt och omärkt, för de kan rulla genom helvetets portar och tillbaka utan att gnissla, bara man servar dem någon gång. Precis som på de andra cyklarna som lider av samma problem känns det dock lite bakvänt att man får en finram som är svinlätt och ändå styv som ett spett, men sedan får oreducerade ekrar i hjulen. Det här är dock inte BMC:n ensam om, men vi unnar ändå den fina ramen lite snabbare hjul. Har man redan finhjul hemma är det dock perfekt såklart.

 

PLUS
Fantastiskt fin geometri på en häftig ram, som gör den till en stor glädje ute på stigen.

MINUS
Tråkig utrustning på vissa punkter.

KÖP OM
Du vill ha en cykel med en finram som gör det roligt att köra stig och XC, och för att få detta kan du offra lite på komponentnivån.

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.