Tekniktips: Calle Friberg visar…

Träningstips 25 Nov

Det finns många tänkbara situationer och tekniska svårigheter man kan komma att behöva tampas med som mountainbikecyklist. Vi har kikat på hur flerfaldiga svenska mästaren Calle Friberg tar sig an några av de utmaningar skogscyklande kan innebära, på en plats där vintern fortfarande är långt borta!

 

JAN_0974_JesperAnderssonPhotography

Brant utför
Om man har lyckats ta sig upp på berg-et måste man också ta sig ner. Oftast är det tack och lov betydligt lättare rent fysiskt, men det kan fortfarande innebära en del klurigheter på cykeln.

Det kommer en gräns då det inte längre går att sitta på sadeln för att det blir för brant utför. Tyngdpunkten blir för hög vilket kan komma att resultera i en oönskad luftfärd över styret. Lösningen ligger i att sänka samt flytta tyngdpunkten mer ut över bakhjulet. Sträck armarna och flytta dig bakåt så att du hamnar bakom sadeln, så som Calle gör på bilden till vänster. Beroende på hur pass brant det är kommer du behöva sträcka och flytta dig olika mycket. I många situationer räcker det med att man ställer sig på pedalerna och bara flyttar kroppen bakåt några centimeter, när det blir ordentligt brant kommer du behöva sträcka armarna till dess fulla längd samt hänga helt och hållet över bakhjulet. Öva i gradvis brantare och brantare utförsbackar, och kom ihåg att när det branta avtar så måste man ta sig tillbaka upp på sadeln. Var försiktig så att du inte slår i sadeln på vägen tillbaka.

 

JAN_1171_JesperAnderssonPhotography

Ta stöd
Oftast är det bäst att hålla fötterna på pedalerna, men det finns också ­situationer då det känns tryggt att slänga ut en fot även om man kanske inte kommer att stödja på den. På bilden nedan ser du hur Calle kommer i hög fart genom en kurva som är något feldoserad. Det finns ett litet stöd i form av en låg vall i utgången av kurvan, den vall som hjulen befinner sig i under fotoögonblicket. Men genom själva kurvan lutar underlaget fel och snarare än att ge hjulen stöd kommer cykeln få en tendens till att hasa längs innerkurvan ut mot ytterkurvan.

Genom att skicka ut en fot har du ett stöd nära till hands/fots om greppet i däcken sviker dig. Släpper fästet på hjulen kommer du falla ner mot foten som du då kan hjälpa till att räta upp cykeln med. Tänk på att en fot som inte sitter på pedalerna är mer exponerad för stubbar, stenar och andra hårda föremål. Ta dig ut på en grusplan med cykeln och öva på att lägga ner cykeln och svänga. I låga hastigheter kommer fästet inte vara några problem, men ju snabbare du kör desto mer kommer du att tvingas lägga ner cykeln och snart kommer det en gräns då fästet i däcken kommer att svika dig. Se då till att ha foten redo och testa att ta stöd av den för att få upp cykeln igen. Lär dig var gränsen ligger, du kan även passa på att laborera med olika däcktryck för att se vilken stor skillnad det faktiskt gör!

 

JAN_1321_JesperAnderssonPhotography

Hoppa med stil
Genom att behärska hopp kan man ibland tjäna en hel del viktig tid. I cross country och långlopp kan det vara ett hopp som skiljer en snabb A-linje från en långsammare B-linje. I andra discipliner, såsom downhill och enduro, är hopp en mer naturlig del av underlagets utseende.

När man börjat behärska hopp blir nästa steg att ta sig an dem med lite stil och finess. Nu pratar vi inte om bakåtvålter och avancerade trick utan en enklare whip där man vrider ut aktern av cykeln och därmed bakhjulet för att sedan dra tillbaka det innan landning. För att få ut bakdelen av cykeln får man göra en kombinerad ­rörelse av att trycka ut hälarna och ­vrida höften åt det hållet man vill vinkla sitt bakhjul. När bakhjulet kommer ut får man styra mot med styret för att rotationen inte skall fortsätta. Vi ser på bilderna på motstående sida att Calle styr åt sitt höger som blir rakt i färdriktningen eftersom hojen är vinklad ut åt höger. När det är dags att ta tillbaka aktern drar man tillbaka hälarna mot nolläget och vrider dessutom upp höften mot färdriktningen. Svårt att beskriva i ­teori, betydligt enklare i praktiken. Börja på hopp du känner dig trygg med så att du kan fokusera på själva vinklandet. Ett annat tips är att inte köra med dina allra finaste tävlingshjul under läroperioden, landar man med aktern i för brant vinkel mot färdriktningen är det stor risk att fälgen tar stryk. För att få till själva känslan och rörelsen i kroppen behövs inga stora hopp, det kan du ta dig an när tekniken finns där.

 

JAN_1337_JesperAnderssonPhotography

Fullt ös!
Till skillnad från kurvan i bilden där Calle slänger ut foten för att ta stöd så ger kurvor med stora vallar ett ordentligt stöd. I den här typen av kurvor går det att åka med en imponerande hastighet så länge vallen inte ger vika och man använder rätt teknik. Tanken är att hjulet skall vara vinkelrätt mot underlaget, precis som när du cyklar lugnt och fint på en vanlig väg. Skillnaden är att nu lutar underlaget och ju högre upp längs vallens vägg du placerar hjulen, desto mer kommer du att behöva luta ner cykeln. Tänk dig en velodrom, skulle du ta kort på en cyklist cyklandes genom en kurva och räta upp bilden skulle den inte luta många grader, men i förhållande till horisonten ser det sjukt ut när den väl krigar på genom kurvor man inte ens kan sitta i. Genom den här typen av kurvor kan man oftast åka med båda fötterna vågrätt. Behöver man ytterligare tryck på hjulen så sänker man ytterfoten till sitt nedre läge vilket ger än mer tryck på hjulen.

 

JAN_2574_JesperAnderssonPhotography

På samma sätt som att det krävs en viss hastighet för att man ska kunna cykla runt i en velodrom så krävs det en viss hastighet eller tryck på hjulen för att man skall kunna åka högt upp i en vall med mycket nedlut på hojen. Som med det mesta så föreslår vi att du kör gradvis högre och högre i vallen. Känn hur du trycks genom pedalerna och ner i vallen. Jobba med knäna och höfterna för att trycka hojen ordentligt i vallen och känn hur du får med dig farten ut ur kurvan, det är trots allt det viktigaste!

 

JAN_1636_JesperAnderssonPhotography

Bakhjul
Slutligen låter vi Calle glänsa lite och går in på bakhjulscyklande. Det är sällan som man under tävling har nytta av att kunna cykla överdrivet långt på bak-hjulet, kanske någon enstaka gång då man är överlägsen segrare, något väldigt få av oss behöver känna någon större stress inför. Men att kunna cykla på bakhjulet handlar om mer än att bara kunna imponera på publiken, det är ett bra och kul sätt att träna sin balans på. Faktum är att det även är en teknik som är väldigt bra att behärska genom stök och djupa lerhål där man kan känna sig säkrare om man plötsligt skulle behöva rycka upp framhjulet.

 

JAN_2200_JesperAnderssonPhotography_1

Det finns lite olika tekniker, antingen så trampar man precis som när man cyklar med båda hjulen i backen – den i särklass enklaste metoden – alternativt genererar man rörelse framåt genom att böja på knäna, till denna metod måste man ha lite fart med sig när man sätter igång. Det sistnämnda används extremt flitigt av bmx-cyklister som ”wheelar” en del sektioner av banorna. För den som är nybörjare är det enklaste att börja i ett svagt motlut, en backe i gräs gör ett eventuellt fall något mjukare. Greppa handtagen och lägg pekfingret vilande på bakbromsen, dra i handtaget till dess att du precis känner att klossarna börjar gå emot skivan och håll kvar fingret där. Håll blicken långt framåt och välj en lagom växel. Om du har för lätt kommer balansen bli drabbad av att du bara snurrar runt i full fart med benen, för tung växel kommer resultera i att det blir svårt att få upp hojen, så försök hitta ett mellanting.

Böj lätt på armarna, sträck ut armarna samtidigt som du trampar till, detta borde skicka kroppen bakåt och ifrån cykeln. Ryck med dig framhjulet och fortsätt med nästa tramptag. Om du inte får upp framhjulet får du antingen trampa hårdare, rycka mer eller hitta en brantare backe. Om det börjar luta för mycket bakåt så bromsar du till lätt med bakbromsen så kommer framhjulet röra sig neråt direkt. Det gäller att vara finkänslig med pekfingret och bara göra små justeringar.

När du börjar få till tekniken med att få framhjulet att lätta från backen så kommer du behöva styra och balansera cykeln. Genom att vrida på styret kan du flytta tyngdpunkten något men störst skillnad gör det om du vrider och vickar på höfterna.

När du ska wheela, eller göra en manual som det också kallas, är det en stor fördel om du kan sänka sadeln så att du blir rörligare över hojen. Stå på pedalerna med lätt böjda knän, ryck i styret samtidigt som du trycker fötterna ”genom” pedalerna för att trycka bakhjulet framåt. Med rätt teknik ser det lite ut som att man hänger bak på cykeln. Genom att böja på knäna och pumpa med benen kan man hålla balansen, generera fart framåt och jämna ut ojämnheter som bakhjulet passerar. För inspiration vill vi tipsa om en film på Youtube, ”BMX race manual king”, helt klart sevärd!

 

 

Slutligen vill undertecknad och Calle Friberg att du alltid använder hjälm och att även om du gör bäst i att hålla dig på hjulen så ska du inte vara rädd för att vurpa. Alla som är duktiga på att cykla har testat var gränserna går och att krascha hör till vardagen. Att krascha på rätt sätt utan att göra illa sig är något man lär sig, övning ger färdighet!

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.