Svenska Cycling Plus
Annons
Annons
Bana

Stigen har tagit steget till framsidan

Text: Angelica Edvardsson

Du har hittat den. Platsen där stigen med stort S ska byggas. Några inledande S-kurvor med perfekt dosering, sedan utnyttja stenpartiet och droppet en bit ner. Kanske ett hopp som final. Men hur bygger man hållbart? Och får man bygga en stig var och hur som helst? Vi har kollat läget med två experter – Per Hagdahl från Falu Stigcyklister och Fredrik Westman från Göteborgs Stigcyklister.

 

FaluStigcyklister003
Åsikterna om stigen kommer alltid gå isär. “Det gäller att hålla i självförtroendet, och komma ihåg att det är såhär vi bestämde att vi ville ha stigen”, säger Per Hagdahl. Foto: Erik Kilström

Vi jobbar i tre tydliga steg när vi bygger stigar. Först behöver man hitta ett lämpligt område, därefter snitslas stigens exakta dragning och först när det är klart börjar vi gräva. När det gäller att hitta ett bra område är det antingen någon ur föreningen som hittat ett möjligt ställe, eller så väljs platsen tillsammans med Falu Kommun som äger markerna kring Lugnets skidstadion, där vi byggt flest stigar”, säger Per Hagdahl.

Falu Stigcyklister startade år 2008 och fick då hålla till på baksidan av Lugnet. Nu 10 år senare går Gamla Mormor rakt igenom vinterns världscupspår i backarna kring stadion.
“Det har skett en rolig förändring, där cykellederna får ta plats ­bredvid ­skidspåren. Man har förstått att ­hållbara cykelleder inte är något som stör, utan snarare är ett positivt inslag som går i linje med det ökade ­cykelintresset”, säger Per Hagdahl.

 

FaluStigcyklister005
”Vi bygger mycket för hand. På www.imba.com finns mycket bra tips för den som vill bygga stig”, säger Per Hagdahl. Foto: Erik Kilström

Ja från markägaren
Innan steg två kan påbörjas behöver berörda markägare kontaktas. Kring Göteborgs stad ägs flera natur­områden som lämpar sig bra för cykling av kommunen.

”Generellt får man inte bygga ­något utan tillstånd. När vi planerar för byggen skickar vi in beredda förslag för god­kännande till berörd förvaltar­organisation, oftast Park & Natur­förvaltningen. Ett tips från coachen är att hopp som byggs inte bör vara högre än 60 centimeter i Göteborgs kommun, för då krävs bygglov”, säger Fredrik Westman.

 

FaluStigcyklister000
Falu Stigcyklister tipsar om att bygga in ett nyckelparti på varje stig. Till exempel ett ställe som lämpar sig bra för fotografering och som ger stigen en extra krydda, så att åkaren lättare minns stigen. Som en utsiktsplats. Foto: Erik Kilström

För vem?
Med tillståndet i handen börjar ­dragningen av stigen. Enligt Per Hagdahl är det ett jobb med mycket kompromisser och leden blir sällan som man tänkt sig från början.

“Det är bättre att vara inställd på att man kommer få ändra en del från sin ursprungliga tanke, annars kan musten lätt gå ur en”, säger han.

Det är också viktigt att ha en tydlig vision och bestämma vilka man bygger för – ska stigen kunna åkas av alla eller är det en “svart” led för mer tekniska cyklister?

“Ibland får vi in önskemål från uppdragsgivare. Lugnet ville exempelvis att Gamla Mormor skulle vara en bred stig som passar alla, så då får man förhålla sig till det”, säger Per Hagdahl.

 

Falu Stigcyklisters redskskapstips

1. Spett. Oumbärligt för att få loss sten ur marken.
2. Hacka. En fyllhammare fungerar, men en Mattock är suverän när det gäller att ta bort ytskikt och rötter, eller för att luckra upp jord. Beställs enklast på Ebay för nån hundring.
3. Skyffel. En vanlig skyffel fungerar utmärkt för att flytta jord och packa.
4. Kratta. Till slutfinishen behövs någon form av kratta. Vill man lyxa till det satsar man på en Rake n Bake (McLeod). Går att köpa från Trailscapes i Australien.

 

Hitta flytet
A och o i bygget är att hitta flowet. Enligt Per Hagdahl handlar det inte om att det är slätt och fint underlag, utan det handlar om att hitta en ­konsekvent och tydlig karaktär på ­stigen. En snabb utförslöpa som plötsligt bryts av med ett knixigt lågfartsparti upplevs sällan som flowig. Då är det bättre att välja att antingen bygga bort lågfartspartiet helt, eller att bygga in fler knixar på de snabba partierna.

Markförhållandena behöver ­också tas med i beräkningen. Gamla Mormor går genom naturskyddat odlings­landskap, vilket var en utmaning för Falu Stigcyklister.

”Vi hade rösen och stenmurar att ­förhålla oss till, samt arbetet med slåtter och snöläggningen på vintern. Någon gång har vi kunnat bygga ­nästan exakt som vi tänkte från början, men då var vi mitt i skogen och det var en kort stig ”, säger Per Hagdahl.

”Erbjuda något tillbaka
I Göteborg sysslar stigcyklisterna mycket med stigvård, och ett exempel på ett projekt som utförts är en bred spång över ett surhål på en av stigarna som många cyklister, vandrare och löpare nyttjar. I städer är det många som ska samsas om de stigar som finns, vilket ibland leder till konflikter mellan ­cyklister och fotgängare. Ett av ­föreningens mål är att undvika cykelförbud på stigarna kring Göteborg.

”Vi tror att det är bättre att vara proaktiva och erbjuda något ­till­baka. Som att bygga en spång över ett surhål som alla har nytta av. Stora grupper som inte ger något tillbaka är lättare att se som en belastning än en ­organisation som tar ansvar och hjälper till”, säger Fredrik Westman.

Annons

Frågan om cykelförbud på vissa stigar har kommit upp i Park och Naturförvaltningen. Men enligt Fredrik Westman är förvaltningen positivt inställd till cykling i Göteborg.

”Vi är där som dialogpartner att diskutera med, för finns vi inte där står klagomålen oemotsagda när de kommer in till kommunen. Då är det kanske lätt att tro att man kan slippa problemen genom att driva genom ett cykelförbud”, säger han.

 

GbgStigcyklister01
I Göteborg sysslar stigcyklisterna mycket med stigvård. Ett ­exempel på ett projekt som utförts är en bred spång över ett surhål på en av stigarna som många cyklister, vandrare och löpare nyttjar. Foto: Andreas Sjöblom

Göra sig hörd
Att som cyklist visa hänsyn när man kommer ifatt fotgängare, sänka farten och plinga eller säga något trevligt som gör personen uppmärksam, är ett sätt att undvika hjärtat i halsgropen och en konflikt.

”Vi har inte samma problem som i Göteborg eftersom våra ytor är större sett till antalet nyttjare, men en del markägare vill inte ha en led på sin mark. Ibland beroende på att de stött på cyklister med dålig attityd”, säger Per Hadgahl.

Cykelspecifika leder kan också vara ett sätt att minska konflikterna. Enligt Per Hagdahl har antalet cyklister ökat men klagomålen minskat i Falun.

”Cyklisterna kör på de specifika ­lederna i stället för i löp- och ridspåren. Störst nytta gör det i utförs­löporna, för uppför är det inte samma problem att dela stig”, säger Per Hagdahl.

Vems är ansvaret?
På tävlingar måste alla “farliga” partier vara märkta med två eller tre pilar nedåt. Men bygger man ett hopp mitt på en stig krävs ingen varning, utan då gäller sunt förnuft.

”När man cyklar i naturen är det på egen risk, och man bör köra med ­marginaler första gången man provar en stig, vare sig den är byggd eller naturlig. I ­Göteborgsskogarna nyttjas stigarna av så många nyttjargrupper, och det skulle nog ses som störande och fult med färgglada skyltar överallt”, säger F­redrik Westman.”

På de handbyggda stigarna i Faluns skogar får Stigcyklisterna hjälp av kommunanställda för att sköta de leder som Lugnet beställt.

”Även om man cyklar på egen risk tycker jag att man som stigbyggare har ett ansvar. Att man tar med säkerhet och underhåll i planeringen. Bygger man exempelvis en bro som murknar efter några år, så ska man se till att den tas bort eller återställs”, säger Per ­Hagdahl och fortsätter: ”De leder vi bygger i Falun ingår också i Biking Dalarna där det finns en tydlig färggradering som styr hur vi bygger. På röda och blåa leder ska det till exempel inte finnas några gap-hopp eller större drop. På en svart led kan man däremot förvänta sig sådana hinder.”

Vara nöjd
Hur mycket underhåll en stig behöver beror dels på planeringen, men också på hur noga jobbet i del tre, själva byggandet, utförts.

”Ett tips är att inte bygga för brant, för om lutningen är mer än 10 procent får man räkna med mycket slitage från vatten, och att jorden eroderar och sladdas sönder”, säger Per Hagdahl.

Men är det exempelvis en svart led kan en del i utmaningen vara att ­lutningen är lite brantare och att ­marken sakta nöts ner.

”Sedan har folk olika åsikter. En del tycker att kurvorna är för doserade, en del anser att det är för lite. Det går för fort, är för farligt. Då gäller det att hålla i självförtroendet, det är såhär vi bestämde att vi ville ha stigen”, säger Per Hagdahl.

Han tipsar om sajten www.imba.com – en bibel för den som vill bygga stig. ”Vi bygger mycket för hand. Dels är det dyrt med anställda som kör maskiner, dels är det ett bra sätt att få en känslomässig koppling till en lokal stig. Man känner ett större ansvar för att fixa till den”, säger Per Hagdahl.

 

Tips från Per

• Bestäm banans karaktär, vem ska kunna åka där och hur vill ni som bygger stigen att den ska bli när ni är klara.
• Tänkt stort. En kurva med tre meter i radie känns stor när man bygger, men ganska tight på cykeln.
• Bygg brett och gräv djupt. Det är lättare att fylla igen i efterhand än att försöka förstora. Tänk också på att stigen genrellt växer igen till hälften av sin bredd på tre år.
• Allt grönt och svart ska bort, mineraljord är bra.
• Bygg in några nyckelpartier eller ”key features” på stigen, som exempelvis en klipphäll, ett hopp eller en utsiktsplats. Ställen som lämpar sig bra för fotografering och som ger stigen en extra krydda, så att åkaren lättare minns stigen.
• Börja och sluta roligt. Om stigen är rolig i början minns man det. På mitten kan man fuska lite.
• Ge stigen ett bra namn så att folk kan berätta om den.

Tips från Fredrik

• Ha en bra dialog med markägaren och berörd förvaltning i kommunen.
• Erbjud något tillbaka, exempelvis att man bygger över ett surhål med en spång som gynnar flera nyttjargrupper.
• Visa hänsyn ute i skogen. Det är inte kul att bli skrämd, så var trevlig.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.