Merida Cyclo Cross 500 Ha roligt varje dag, året runt - Pris: 13 999 kr

Testens enda cykel med genomgående 15 mm axlar som skapar styvhet och ett bredd utbud av hjul.
Testens enda cykel med genomgående 15 mm axlar som skapar styvhet och ett bredd utbud av hjul.

Meridas aluminiumcross presenteras på Meridas hemsida som ett redskap främst ämnat för vinterträning och pendling. Ändå finner vi den väldigt smidig i riktig cyclocrossterräng, och styrning och uppförande är ganska livliga och direkta. Med en högre vikt än de rena tävlingscrossarna är den såklart inte riktigt lika sprättig när man lägger full kraft i pedalerna, men när det gäller tävlings­mässighet presterar den i verkligheten klart över det intryck man får genom att läsa texten på Meridas hemsida. På detta sätt är den lite som en spegling av sina däck: när man läser att de ska vara 35 mm tror man att de inte är till för tävling, men när man mäter dem märker man att de är 33 mm och det alltså bara är att nåla dit nummerlappen!
Ändå är det klart så att cykeln är verkligt suverän främst i sin mångsidighet. Den har fina skärmfästen (som dock sitter lite speciellt placerade på framgaffeln), gott om plats kring däcken för skärmar och rejäla däck, samt en väldigt läcker invändig vajerdragning som är praktisk vid vintercykling. Cykeln är också utrustad med extra bromshandtag på styret, vilket kan vara väldigt användbart när man vill ha möjlighet att bromsa även i en mycket upprät position exempelvis under stadskörning.

 Väldigt elegant invändig vajerdragning.
Väldigt elegant invändig vajerdragning.

Ramen på cykeln är i trippelreducerad hydroformad aluminium, med en gaffel i kolfiber. Undertecknad kan inte låta bli att bli lite förälskad i överröret, som är format nästan som ett öga och går i en vacker båge ner till sadelröret. Dess form gör att det både är skönt att bära cykeln, och att man exempelvis inte behöver oroa sig så mycket för bucklor när man parkerar cykeln mot en lyktstolpe eller vurpar i spurten och styret smäller in i överröret. Vad gäller standarder har den som enda cykel i testet traditionellt gängat vevhus istället för någon form av press fit. Detta kommer för vissa potentiella kunder kännas omodernt men för andra kommer det vara en anledning att köpa cykeln, då det bland somliga finns en åsikt att press fit ibland skapar oönskade knakljud. Själva vevpartiet är detsamma som om det varit exempelvis BB86. Ramen har också en snygg postmountmontering av bakbromsen där denna skyddas inuti baktriangeln.

Skärmfästen på baksidan av gaffelbenen, och stilren vajerdragning genom desamma.
Skärmfästen på baksidan av gaffelbenen, och stilren vajerdragning genom desamma.

Gaffeln har precis som ramen en invändig vajerdragning, och som enda cykel i detta test använder sig Merida här av 15 mm genomgående axel. Detta skapar en väldig styvhet i kontakten mellan gaffel och hjul, men det är också ett val som kan ge fördelar när det gäller kompatibilitet. Cyclocross har historiskt varit ett ganska litet segment som främst använt sig av komponenter tillverkade för andra discipliner. När man då gick över till skivbromsar var det hjul tillverkade för 29-tums mtb som främst stod till buds (utöver handbyggda speciallösningar). När mtb-segmentet gått över till genomgående axlar fram har man då med Meridas cross fortsatt möjlighet att använda sig av hjulen tillverkade för skogen, vilket ger ett stort utbud, oavsett om skivbroms för landsväg slår igenom på bred front eller ej. Hjulen som sitter på cykeln från fabrik kommer nog den som vill tävla seriöst nämligen att vilja byta ut, då de inte går att köra tubeless och inte är särskilt lätta.

Bromsarna som heter TRP Spyre var undertecknad mycket nyfiken på, då de är de första mekaniska skivbromsarna med dubbelverkande kolvar. Istället för att det bara är ett broms­belägg som rör sig och klämmer skivan mot det andra så rör sig här båda beläggen, vilket skapar en mängd fördelar. Dels kan man ha en enkelt åtkomlig vajerjusterare på toppen av bromsen och fortfarande behålla centreringen när man skruvar på den, dels ger det rimligen mer jämnt slitage av beläggen, och dels blir känslan inte svampig när beläggen slits ner och skivan då måste böjas mer på andra bromsar. Bromsarna visade sig ha mindre kraft än Shimanos CX77 på Canyonen, men enligt vårt skjutmått beror detta delvis på en skillnad i utväxling på någonstans kring 15-20 procent. Alltså innebär det att beläggen kan slitas ner mer utan att man förlorar förmåga att bromsa, eftersom beläggen rör sig en längre sträcka vid samma vajerrörelse. Detta är enligt vår uppfattning en klar fördel under tävlingar, men när man kör med cykeln på landsväg kanske man föredrar den stora bromskraften hos konkurrenten CX77 eftersom slitaget antagligen ändå är relativt litet.

Extra bromshandtag för den som vill kunna stanna när ryggen inte har vaknat ännu.
Extra bromshandtag för den som vill kunna stanna när ryggen inte har vaknat ännu.

Växling sköts huvudsakligen via Shimanos 105-grupp, men med vevparti och kedja från FSA. 105-gruppen är verkligen en oerhört funktionell och prisvärd grupp, men den för ju med sig ett litet viktstraff och aningen mindre förädlad känsla än de dyrare grupperna.

När det gäller storlekarna är denna den cykel i testet som är längst i förhållande till sin höjd, även om det inte skiljer speciellt mycket. Detta kommer alltså göra att du sitter en liten aning mer utsträckt, såvida du inte köper en för liten cykel med ett torn av spacers under styr­stammen. Undertecknad sitter utmärkt, och vi tror att längden framförallt kommer vara uppskattad av dem som vill ha en vintercykel med en sittställning lik den på sin landsvägscykel.

Testen publicerades ursprungligen i Svenska Cycling Plus nummer 6-2015.

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.