GÖR ETT BEGAGNAT-FYND

Artiklar 4 Sep
bild0(större)
”Snabb racercykel som passar dig från 90 cm och uppåt. Enastående bruksskick, med unik lack och aningen bredare däck precis som proffsen alltmer ofta väljer. Endast seriösa köpare.”

Cyklar har generellt ett ganska uselt andrahandsvärde. Kanske är det inte fullt i klass med preventivmedel och mejeriprodukter, men inte långt därefter. De enskilt dyraste sekunder man upplever som cyklist är därför utan tvekan ögonblicket då man rullar ut en ny cykel genom butiksdörrarna, hur härligt det än må vara. Den positiva sidan av det är dock att man kan göra verkliga fynd, om man är beredd att göra avkall på ­principen om att alltid rulla på årets modell och istället leta begagnat, i synnerhet om man vet vad man ska tänka på. Därför kommer här några tips inför begagnatköpet.

 

En färskvarumarknad
Det finns flera anledningar att att cyklar oftast behåller sitt monetära värde på ett ganska dåligt sätt. Först och främst gäller garantierna ofta bara den första ägaren, och dessutom finns det en ganska stark kultur kring ”årets modell”, där förra årets modeller reas ut med stora prissänkningar framåt hösten. Därtill funkar marknaden annorlunda än exempelvis bilar, med en total avsaknad av tradition kring inbyten av cyklar. Den traditionen har i och för sig inte alltid räddat bilarnas andrahandsvärde, men ändå.

Detta med garantierna är något som framförallt påverkar finare cyklars andrahandsvärde mycket starkt, eftersom det är mindre lockande att köpa en fräsig och kostsam hoj när man inte får mer än ett ”beklagar” om den mot förmodan skulle spricka.

bild1
Sånt här vill vi inte hitta på vår kolfiberram, för sprickor köper vi aldrig. Även när det bara är lackskador är det också väldigt knepigt att avgöra om det verkligen inte är mer än så, även om vissa förordar metoden att knäppa och lyssna efter avvikande ljud.

Försäkring
Lösningen på detta med garantier som förfaller stavas ­hemförsäkring, och det är något som alla med en fin cykel i ­garderoben bör ta en funderare över. Försäkringsbolagen har lite olika praxis och maxbelopp som de ersätter, så om man ska köpa fin-­begagnat bör man kolla vad man har, och ifall det är läge att byta ­försäkringsbolag. Det som försäkringsbolagen har ­gemensamt är att de inte betalar för cyklar som kraschats under tävling, men vi känner ­däremot till folk som fått ersättning när de kraschat på motionslopp. För en mer utförlig genomgång av försäkrings­frågan rekommenderar vi dock förra numret av Svenska Cycling Plus.

Strategi
Det är ganska stor skillnad på att köpa begagnat när man ­handlar en finare racer i jämförelse med en instegscykel. Finare ­tävlingscyklar som körts i elitklass kan ofta säljas till riktigt bra priser redan efter en säsong på grund av sponsorupplägg, och då är de kanske hårt körda men också väl omhändertagna. Samtidigt finns det en hel del instegscyklar som körts oerhört sparsamt, eftersom en Vätternrunda ibland var allt som ingick i löftet om ett nytt och bättre liv, innan motivationen tog en ny riktning.

Vilken slags cykel man ska ha handlar ju om behov och budget, men man ska också fundera över om man planerar att ha cykeln länge eller om man ser den som tillfällig investering som snart kommer att bytas ut. Cykelbranchen är nämligen i stark förändring, och det kan ibland kännas som att en standard kring växlar, vevlager eller hjulaxlar blir omodern över en natt. Om man då ska ha sin cykel en massa år spelar detta kanske egentligen mindre roll, eftersom det sällan går så långt att det blir svårt att få tag på slitdelar, åtminstone på på aningen enklare nivå. Men om man räknar med att byta cykel om ett tag igen kommer det påverka om den överhuvudtaget går att sälja den dagen det är dags att lägga ut en annons, beroende på om standarderna är framtidssäkrade eller inte. Om vi drar en parallell till MTB var det nästan sorgligt hur en hel flotta av jättefina 26-tumscyklar blev nästan värdelösa under en tidsrymd som kändes som ett ögonblick, för att det var en ny standard som gällde (29-tum).

bild2
På aluminiumramar uppkommer eventuella sprickor oftast i anslutningen till svetsarna, där det blir en brottsanvisning.

Köp-tjyveri
Vi måste också fundera över prisbilden på vårt begagnatfynd, och ifall det möjligen är ”för” billigt. Det är ju nämligen inte bara omoraliskt om man köper en cykel som är stulen, utan också kriminellt om den är så billig att man borde anat oråd. Tiden är sålunda förbi när det funkade att spela dum, som väl är.

Storlek
Det absolut vanligaste misstaget som sker när en person väldigt gärna vill köpa en cykel och en annan väldigt gärna vill sälja en, är att det blir fel storlek. Det är inte ovanligt att man ser annonser där det står exempelvis ”Passar cyklister mellan 175 och 190 cm”, men med ett så brett spann har man väldigt låga krav för vad som egentligen ”passar”. Visst, det går att cykla på den, men en smådyr cykel som passar perfekt i storleken är alltid bättre än ett ”fynd” som man sitter lite halvrisigt på. Har du ingen som helst aning om hur stor cykel du ska ha eller hur det ska kännas att sitta på den så är det bra att ta hjälp av en kunnig kamrat, eller möjligen använda ett onlineverktyg i stil med den”fit calculator” som finns på competetivecyclist.com.

bild3
Denna fälgen har varit med om en del, vilket man ser på att bromsytan blivit extremt konkav. Så vill vi verkligen inte ha det!

 

INSPEKTERA FYNDET

Ram
När vi är på plats börjar vi med att inspektera ramen, och letar såklart efter skador som kan tyda på att den är trasig eller kraschad. Om den varit med om en krasch tycker vi inte att det per automatik alltid måste innebära att man ska avstå från att köpa cykeln, utan det kan också vara en sak som man kan använda för att få ett bra pris. Men då ska man kunna känna sig säker på att ramen inte blivit skadad av kraschen. Det är en väldigt stor skillnad på att lägga ner en cykel i en regnig innerkurva eller att exempelvis frontalkrocka med en förvildad robotgräsklippare. Om allt tyder på att cykeln bara lagts ner skulle vi absolut kunna köpa den i alla fall, men med rabatt.

Kolla extra mycket runt vevlagret, dropoutsen, styrhuvudet samt där styret kan slå i överröret, och se till att cykeln är ordentligt ren så att eventuella sprickor eller bucklor verkligen går att hitta. Är det en aluminiumcykel så kommer eventuella sprickor med all sannolikhet att uppstå i anslutning till svetsarna, så då synar vi dessa noga. Ibland har man sett annonser där det står att det finns en spricka, men att den ”inte påverkar funktionen” och inte växer. Sådant går vi inte på, och vi köper inte en sprucken ram om det inte är för att kasta den och behålla delarna.

bild4
Även på en ny drivlina gå det att lyfta kedjan en liten aning, men inte så mycket.

Hjul och däck
Ta av hjulen och snurra på axeln för att känna om lagren går lent och fint, samt att det inte är glapp. Snurra också hjulen i ramen för att kolla att de är raka, och kolla slitmarkeringarna på fälgarna ifall det är fälgbroms, så att de inte är slutbromsade. Det brukar finnas antingen ett spår eller en punkt-fördjupning som man kan gå efter, och annars kan man kolla om bromsutan blivit konkav eller ej.

När det gäller eventuell skevhet är det inte hela världen om de skevar någon millimeter i sidled, för det går enkelt att rikta upp, men det är värre om det finns en ”platt” del av fälgen där den går in markant. I så fall har den fått utstå ett ordentligt genomslag, och det går inte att rikta bort.

Kolla också däckens status så att du inte tvingas köpa nya däck det första du gör, för det är inte helt gratis. När däcket är slitet är det troligen plattare i mitten på slitbanan. Om det är en cykel som stått och möglat i ett förråd sedan en förträngd Vätternrunda sedan ska man också kolla efter sprickor i däcken.

Drivlina
Leta efter slitage på drivlinan, vilket vi enkelt gör på tre sätt. Kolla dels in kassetten efter den typ av slitage som syns på bilden ovan, sedan att framklingorna har tänder som är hyfsat symmetriska (inga hajfenor), samt lyft kedjan från framdrevet enligt bilden på föregående sida. Är man riktigt seriös kanske man till och med tar med en kedjemätare, för att kolla att det finns liv kvar i drivlinan innan den måste bytas ut. Det är inte gratis om det sitter en high end-kassett på som snart måste bytas, och om inte annat är det ju läge att pruta lite på priset om slitdelarna börjar närma sig slutet av sin livscykel.

bild7
Kolla så att hjulen inte har några skador från genomslag, att de är raka, samt att lagren snurrar jämnt och fint.

Vevlager och styrlager
Kolla att vevarmarna snurrar jämnt och fint, utan att glappa i sidled. För att avgöra om vevlagret är i bra skick kan det underlätta att lyfta av kedjan, så att vevarna kan snurra fritt.

Sedan kollar vi styrlagret, vilket ska rotera helt fritt utan att det glappar om du håller in bromshandtaget och ruckar styret fram och tillbaka. Är det skivbroms så kan det kännas som glapp fast det är bromsklossarna som rör sig lite, så sväng på styret medan du undersöker i så fall för att undvika detta.

Rucka också lite lätt i sidled på bakväxeln, för att avgöra vad det är för skick på den, och passa på att kolla in skicket på rulltrissorna.

bild8
Det viktigaste är ändå ALLTID att cykeln passar storleksmässigt, och det kan man misstänka att den inte gör om man tvingas köra ner sadelstolpen nästan i botten.

Original eller inte?
Det är bra att kolla upp den specifika cykelmodell man är intresserad av innan man undersöker den, så att man kan se om delar är utbytta från originalet. Ibland ser man lyxhojar där utslitna komponenter ersatts med något som är klart underlägset, för att cykeln ändå bara skulle säljas och det fanns pengar att spara. Ju mer vi vet om cykeln, desto lättare blir det att avgöra om säljaren är seriös och ärlig med vad han eller hon egentligen har att sälja. Med denna typ av förhandskunskap blir det också lättare att dra slutsatser om vad cykeln kan ha varit med om under sitt liv.

Testrunda
Helst ska man såklart kunna testa cykeln man vill köpa, och det är av flera anledningar. Dels får man en uppfattning om den passar storleksmässigt, och dels kan man testa på riktigt så att allt funkar som det ska. Kör i genom alla växlar, kolla så att bromsarna tar jämnt och fint, och lyssna noga efter andra ljud än kedjans silkeslena vandring längs de välsmorda dreven. Knack, knäpp, knirr och knarr hör inte hemma på en cykel, och om det finns sådana ska du försöka lokalisera dem, så att du kan utesluta att något är trasigt.

Vajrar, höljen och andra slitdelar
Ibland kan cyklar fungera ganska dåligt för att exempelvis vajrar och höljen är i dåligt skick, så att ingen justering i världen kan få hojen att växla bra. En cykel behöver alltså inte vara kass för att den inte funkar perfekt, men om man ska köpa en cykel som av ­någon anledning inte fungerar hundraprocentigt måste man såklart ha kompetensen för att avgöra vad det beror på. Är det lätt fixat eller vad kommer det egentligen att kosta? När pengarna bränner i fickan kan man lätt förivra sig, och så slutar det med att mycket mer pengar än det var tänkt gick åt till att få cykeln i fint skick.

Lycka till med ditt begagnatköp! Och kom ihåg att varken vara naiv eller för misstänksam. De flesta människor vill ändå ganska väl, åtminstone enligt vår cykelköparerfarenhet.

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.