Allt du behöver veta om en landsvägscykels geometri

Prylar 23 Nov 2016

För att man ska kunna älska sin cykel behöver den både passa storleks­mässigt och ha köregenskaper som passar för hur man kommer använda den. En viktig del i att kunna avgöra detta innan köp är att man förstår en geometritabell, vilket kan vara nog så komplicerat. Om sadeln är obekväm kan man alltid köpa en ny, men man kan inte köpa sig en annan geometri. Vi går igenom vad siffrorna ­betyder, och hur de påverkar cykeln. 

Klicka på bilden för att förstora. Foto: Henrik Hågård.
Klicka på bilden för att förstora. Foto: Henrik Hågård.

Sadelrörslängd (1)
Den absolut vanligaste beteckningen på en cykels storlek är vilken sadelrörslängd den har, även om ­denna siffra i praktiken ofta inte stämmer nuförtiden. Förr var en 56:a just 56 cm från centrum av vevpartiet till överkanten av sadelröret (C-T), men med dagens slopade ramar är siffran ibland lite mer av en abstrakt storleksangivelse i stil med skostorlek.

Förr, och kanske även i viss mån idag, cirkulerade det också många tumregler som skulle avgöra vilken cykel som var den rätta, och i en del av dessa spelade sadelrörslängden en viktig roll. Några av tumreglerna som vi idag förkastar var att man skulle ha ”en näve sadelstolpe”
synligt mellan ram och sadel, ett visst antal centimeter mellan skrev och överrör när man grenslade cykeln, eller att styret skulle skymma framnavet när man cyklade.

Sadelrörslängden har minimal verklig betydelse för storleken på en cykel idag. Men av dem som bryr sig om sadelrörslängden brukar de som gillar horisontella överrör på cyklar framhäva estetik och tradition, medan de som gillar slopade ramar framhäver det faktum att det är
styvare, lättare och ger bättre komfort genom att sadelstolpen sticker upp mer och kan flexa i större utsträckning.

Läs mer Därför fungerar korta intervaller

Horisontell/effektiv överrörslängd (2), reach (3) och stack (4)
Om vi går tillbaka ett par år var den effektiva överrörslängden det viktigaste måttet som folk kollade på när de skulle köpa en cykel, och bland många kanske det fortfarande är det. Det är dock viktigt att tänka på att sadelrörsvinkeln påverkar överrörslängden, trots att den senare inte ska ha någon betydelse för hur stor en cykel upplevs.

Man ska ju ha sadeln där sittställningen blir rätt, oavsett sadelrörsvinkeln. Så den siffran på cykelns cockpitlängd vi egentligen är ute efter är cykelns reach, vilket är det rätta måttet på hur lång en cykel är och om den har rätt längd för just dig. Reach och stack säger tillsammans hur lång och hög en cykel är där det betyder något, men man ska komma ihåg att de påverkar varandra eftersom styrhuvudet och gaffeln lutar (för normala gaffelvinklar ungefär med en faktor på tre). Man måste alltså kolla på dem tillsammans för att få någon rätsida på cykelns storlek.

En riktig tävlingsracer är ofta lång och låg (stor reach, liten stack), medan en komfortracer är kort och hög (liten reach, stor stack). Ibland pratar man om Stack-to-Reach (STR), vilket då beskriver cykelns längd i förhållande till höjden. En kategorisering som cirkulerar är att en komfortracer ska ha en STR på över 1,55, medan en tävlingsracer ligger under 1,45. Många proffs vill dock ha en så pass extrem sittställning att de väljer en väldigt liten ram tillsammans med en jättelång styrstam, för att därigenom göra cykeln ännu lägre/längre. Det omvända fungerar också för att göra sittställningen mer upprätt, men man ska ha i åtanke att en kort styrstam gör att styrningen känns mer direkt och en längre att den känns mer stabil.

Gaffelvinkel (5), gaffelns rake/­offset (6) och trail (7)
Ofta pratas det slentrianmässigt bara om gaffelvinkel när man diskuterar om en ­cykel är kvick eller slö i styrningen. Det finns dock många fler variabler som påverkar detta, men det viktigaste måttet för hur kvick en cykel är i styrningen är cykelns trail. Detta måttet är i sin tur resultatet av hjulstorleken, gaffelvinkeln och gaffelns offset. Lite trail ger en nervös cykel som vill svänga, medan mycket ger en cykel som svänger väldigt segt.

Flack gaffelvinkel är alltså en sak som leder till långsam styrning, medan en gaffel med mycket offset är en som gör att cykeln vill svänga mer självmant. För landsvägscyklar finns det en slags norm på ungefär 73 grader i gaffelvinkel och 43 mm i gaffeloffset, med vissa variationer. Det trail-mått som detta leder till är detsamma som man får med till exempel 72 graders gaffelvinkel och 49 mm i gaffeloffset, vilket är siffror som man ser hos exempelvis vissa moderna komfortracers eller cykelcrossar. Med de exakta måtten har dessa cyklar alltså inte en segare styrning trots den flackare gaffelvinkeln, med samma däck monterade som racern.

Däremot påverkas hjulbasen (8) av förändringen, så att cykeln blir mer stabil tack vare den längre hjulbasen. Merparten av alla cykelcrossar har dock lite större trail än en riktig racer. Vi ser också i ritningen att större däck inte bara bidrar med en större gyroeffekt vid hög fart, utan också att trail-måttet ökar en aning när däckens diameter ökar.

Ett intressant exempel på en cykeltyp där man använder sig av gaffelns offset för att lösa ett dilemma är cyklar som ska bära last på framhjulet. Fullastade kan de då bli väldigt segstyrda, så därför använder man ofta en gaffel med väldigt mycket offset, för att den ska vilja svänga lite mer frivilligt. Som straff kan den vara lite nervös utan last där fram.

Läs mer VILL HA: Wilier Zero.7

Hjulbas (8), kedjestagslängd (9) och BB-drop/vevlagersänkning (10)
Cykelns uppträdande påverkas av flera mått, och dessa tre är också viktiga. När det gäller vevlagret är det egentligen höjden man är intresserad av, men eftersom däckvalet påverkar anger man ofta droppet. Så lågt som möjligt utan att man behöver oroa sig för att slå pedalerna i marken är en bra melodi, eftersom en lägre tyngdpunkt ger stabilitet och en positiv känsla av att vara ett med ­cykeln snarare än något som sitter ovanpå den och försöker klamra sig fast. 70 mm eller däromkring är normen för landsvägs­cyklar, men vi tycker oss se fler och fler racers med lite bredare däck som har lite mer drop för att kompensera för däckhöjden.

Hjulbasen i sin tur påverkas både av kedjestagslängden, hur lång ramen är, samt gaffelvinkel och gaffeloffset. En lång hjulbas ger en stabilare men sävligare cykel, och vi hittar längre hjulbaser på komfort­racers, cyclocrossar och gravelbikes, om vi jämför med en klassisk linjecykel. Om man vill ha en cykel som sparkar iväg som en kanonkula när man ställer sig på pedalerna ska man ha korta kedjestag, men man får offra lite stabilitet och oftast lite däckutrymme.

Ett intressant dilemma när fler och fler racers har skivbroms, är att Shimano inte vill att man kombinerar vanliga skivbromsnav med normal (kort) racerlängd på kedjestagen, för att kedjelinjen inte blir perfekt. Om vi exempelvis tittar på en fullblodsracer som Focus Izalco Max, vilken finns både med skiv- och fälgbroms, så har skivbromsvarianten därför 415 mm kedjestag medan fälgbromsvarianten har typisk racerlängd på 405 mm. Det finns dock märken som har speciallösningar, och vi kommer säkert se en standardlösning så småningom.

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.