En växande grupp människor i Sverige går varje år mer eller mindre och längtar till att semestern ska vara över. Detta eftersom det kommer innebära att den tid på året står för dörren då de under korta intensiva stunder får nöjet att på samma gång vältra sig i kall lera, flåsa lungorna ur kroppen, samt utsätta sin fina cykel för ett fullkomligt hjärtskärande slitage. Kanske är det från utsidan lite svårt att förstå varför sporten cyclocross väcker den oerhörda passion den gör hos många av dem som utövar den, men undertecknad kan ändå konstatera att han aldrig har så roligt på en cykel som just under en cyclocrosstävling. Den mesta av leran sitter mellan tänderna, för flinet vill helt enkelt inte lämna ansiktet!
Tävling och motion
Sporten cyclocross har vuxit snabbt i Sverige. En stor del av dess charm är troligen det ständigt närvarande kampmomentet. Oavsett var i fältet du befinner dig så ingår du i en konstant närkamp med dina medtävlande, där utgången av kampen väldigt ofta är oviss. Någon skapar alltid en lucka till dig genom sandpartiet ni passerar varje varv, men du själv verkar köra in detta avstånd genom de leriga hårnålskurvorna som kommer senare på varvet. Det är smutsigt, ibland eländigt, det är att utöva våld på materialet, men det är enligt många bland det roligaste man kan göra på en cykel.
Det finns dock många andra anledningar utöver själva sportens tillväxt till att dessa cyklar blivit så populära de senaste åren. En viktig sådan är att cyclocrossar visat sig vara ypperliga vinter- och pendlingscyklar för dem som inte bara vill komma fram utan också vill göra det med cykelglädje och på kort tid. Skärmar och vinteranpassade däck kan på många av cyklarna kombineras med en cykel som i övrigt, med vissa skillnader, är en racercykel. I just Sverige, där cyclocrosstävlingarna till skillnad från exempelvis Belgien ännu inte lockar tiotusentals åskådare, används sannolikt merparten av cyclocrossarna som säljs inte primärt som tävlingsvapen. Istället briljerar de med sin mångsidighet antingen som pendlarcyklar eller som vinterträningscyklar för landsvägscyklister. Deras lämplighet för dessa senare ändamål har blivit ännu mer uppenbar efter att skivbromsarna först blivit tillåtna och sedan snabbt tagit över en större och större del av marknaden.
Om cyclocrossar
Reglementet för cyclocrossar föreskriver bland annat däck med max 33 mm bredd och bockstyre, men reglerar alltså inte längre vilka bromsar som får användas. I jämförelse med en landsvägscykel har de generellt lite längre kedjestag och lite flackare gaffelvinkel, vilket resulterar i ett något mer stabilt uppträdande. För att ändå ge dem manövrerbarhet (samt undvika tåöverlappning) har gafflarna oftast lite mer rake (gaffeländarnas förskjutning i förhållande till styrrörscentrum). Därtill sitter vevpartiet ofta lite högre, även om fler och fler tillverkare sänkt sina vevpartier på senare år för att ta vara på fördelarna med en låg tyngdpunkt. Cyklarna har oftast också en något mindre aggressiv sittställning än en landsvägscykel, då kontroll och maximalt effektuttag är viktigare än aerodynamik. Den som fåfängt placerat styret mer aggressivt än hen har bålstabilitet för och som en konsekvens hänger på styret, kommer snabbt att se sitt framhjul försvinna under sig i första bästa sliriga 180-gradare.
Bromsar
En stor del av debatten kring cyclocrossar har i modern tid handlat om bromsarna. Många trodde att skivbromsar efter att de blev tillåtna av UCI ganska omedelbart skulle slå ut de traditionella fälgklämmande cantileverbromsarna. Så har dock inte fullt ut blivit fallet, möjligen med undantag av rena pendlarcrossar där skivbroms snabbt blivit normen. En anledning till detta var sannolikt att det inledningsvis (och för dem utan tjock plånbok även fortsättningsvis) var mekaniska skivbromsar som var alternativet till cantilever. Dessa är ju till skillnad från hydrauliska inte självjusterande, och sand i kombination med lera visade sig äta skivbromsbelägg med en hastighet som snabbt gjorde försöken att få stopp på ekipaget fruktlösa. Detta problem, som i viss mån kan lösas med valet av bromsbelägg och bromsskivor, försvinner ju med intåget av hydrauliska bromsar, men trots detta väljer en väldigt stor del av proffsen fortfarande att köra på cantilever. Förklaringarna kan vara exempelvis viktbesparing, tradition, eller det faktum att man under väldigt många tävlingar inte ens behöver den bromskraft som den sämsta tänkbara cantilever erbjuder, på grund av det obeskrivliga rullmotståndet från underlaget. Cantilever är helt enkelt fortfarande ett ytterst levande alternativ, inte minst med tanke på att tubhjul varit mer eller mindre obligatoriskt i seriösa tävlingssammanhang och utbudet av färdiga överkomliga tubhjul för skivbroms varit relativt skralt.
Däck
I takt med att tubelesstekniken blivit mer utvecklad de senaste åren har dock ett alternativ till att köra på tubdäck vuxit fram. Anledningen till att slang inte är ett alternativ för den med seriösa tävlingsambitioner är att man vill utnyttja så mycket av de smala däckens fäste som bara är möjligt, vilket i praktiken innebär att man vill köra med ett däckstryck så lågt att genomslag blir mer eller mindre oundvikliga. En slang får då snabbt genomslagspunktering, vilket inte är fallet med tubdäck eller en tubeless-setup. Det extremt låga trycket i däcken skapar dock utmaningar för såväl tubdäck som tubelessvarianten, då tubdäck riskerar att krängas av utan en extremt rigorös limning och tubelessmontage kan ”burpa” (släppa ut luft) om däcket inte sitter extremt tajt på fälgen. Det senare gör det sannolikt inte utan något extra lager tätningstape runt tubelessfälgen, såvida det inte rör sig om någon av de fåtal crosspecifika fälgarna som finns på marknaden.
Så testades cyklarna
Under ett antal veckor i skogarna, på fälten och på vägarna i Småland har vår testare Henrik Hågård gjort sitt bästa för att köra sönder våra sex olika cyclocrossar. De har fått prova alla typer av rundor och underlag som den småländska sommaren haft att erbjuda. Henrik har med svenska mått mätt en relativt lång erfarenhet av cyclocross, och har emellan familjebestyren gjort ett och annat inhopp i elitklassen i vår svenska cup.