En blogg om livet i allmänhet och träningslivet i synnerhet

John
Wikström

Anticykelväder

31 Jan 2015

Snön ligger kvar och slaskar. Jag betraktar den genom fönstret och ämnar inte gå ut i den idag förutom möjligen på en promenad. Jag skruvar fast en kökslucka som behagat att ramla ur sina fästen. I bakgrunden dånar ungdomstider i form av Kiss.

Min nya is-skrapa
Min nya is-skrapa

När jag sätter på dammsugaren för att städa undan sågspånet blir jag överraskad. Det formligen osar granbarr när maskinen sätts igång. En doft av barr, kåda och skog sprider sig i köket för en stund. Får mig att tänka på lukten av varm barrmatta om sommaren när man cyklar mountainbike.

Vilodag i dag. Träning imorgon. Ytterligare ett pass på Idrottskliniken skall avklaras. Jag varierar mellan mycket långa pass och kortare mer intensiva. Fortfarande i uppstartsfas och tänkte bygga på vartefter jag blir starkare. Det går bra och jag har sluppit få ont eller bli sjuk. Hoppas innerligt att det flyter bättre än förra året.

Cykel. Känns avlägset för stunden. Det går att cykla i alla väder  men för stunden vill jag inte det. Känner motstånd inför allt pysslande med utrustning, kläder och tvätt. Jag vill bara cykla. Gärna med ljumma vårvindar mot kortbyxade ben. Det känns en smula avlägset för stunden.

/ J – vinterofob

#cykligare #knivesandbikes

Snön ligger kvar och slaskar. Jag betraktar den genom fönstret och ämnar inte gå ut i den idag förutom möjligen på en promenad. Jag skruvar fast en kökslucka som behagat att ramla ur sina fästen. I bakgrunden dånar ungdomstider i form av Kiss.

Min nya is-skrapa
Min nya is-skrapa

När jag sätter på dammsugaren för att städa undan sågspånet blir jag överraskad. Det formligen osar granbarr när maskinen sätts igång. En doft av barr, kåda och skog sprider sig i köket för en stund. Får mig att tänka på lukten av varm barrmatta om sommaren när man cyklar mountainbike.

Vilodag i dag. Träning imorgon. Ytterligare ett pass på Idrottskliniken skall avklaras. Jag varierar mellan mycket långa pass och kortare mer intensiva. Fortfarande i uppstartsfas och tänkte bygga på vartefter jag blir starkare. Det går bra och jag har sluppit få ont eller bli sjuk. Hoppas innerligt att det flyter bättre än förra året.

Cykel. Känns avlägset för stunden. Det går att cykla i alla väder  men för stunden vill jag inte det. Känner motstånd inför allt pysslande med utrustning, kläder och tvätt. Jag vill bara cykla. Gärna med ljumma vårvindar mot kortbyxade ben. Det känns en smula avlägset för stunden.

/ J – vinterofob

#cykligare #knivesandbikes

And Now for Something Completely Different

30 Jan 2015

Ibland stöter man på lite olika videos när man är ute och surfar. Och idag hittade jag den här. Helt otrolig. Robin Hood släng dig i väggen!

https://www.youtube.com/watch?v=BEG-ly9tQGk

/ J – vederbörligen imponerad

Ibland stöter man på lite olika videos när man är ute och surfar. Och idag hittade jag den här. Helt otrolig. Robin Hood släng dig i väggen!

https://www.youtube.com/watch?v=BEG-ly9tQGk

/ J – vederbörligen imponerad

Vintervrede

29 Jan 2015

Världen är en sörja.

Brun, grå, kall och fuktig. Täcker mig och omgivningen som en liksvepning.

Från himlen faller ett skirt flor av knypplat elände.

Jag faller likaså,

 

vintern är själsdödande.

Den som tycker något annat kan med fördel hålla klaffen.

Vill inte höra något romantiserande kring frostbitna björkar, sol från blå himmel, fem minusgrader och bra skidföre. Så ser inte vintern ut i södra Sverige. Den är maniskt kletig.

Låder fast vid kropp och själ. Förtär och förstör.

Letar efter tecken i skyn, efter texten  NÖDUTGÅNG! 

Den som för mig ut i våren. Men den är tyst. Grå.

 

/ J – överväger att emigrera

Världen är en sörja.

Brun, grå, kall och fuktig. Täcker mig och omgivningen som en liksvepning.

Från himlen faller ett skirt flor av knypplat elände.

Jag faller likaså,

 

vintern är själsdödande.

Den som tycker något annat kan med fördel hålla klaffen.

Vill inte höra något romantiserande kring frostbitna björkar, sol från blå himmel, fem minusgrader och bra skidföre. Så ser inte vintern ut i södra Sverige. Den är maniskt kletig.

Låder fast vid kropp och själ. Förtär och förstör.

Letar efter tecken i skyn, efter texten  NÖDUTGÅNG! 

Den som för mig ut i våren. Men den är tyst. Grå.

 

/ J – överväger att emigrera

Hjultroll

26 Jan 2015

Det går skam på torra land och troll i hjulen. Annars vet jag inte hur jag skall förklara det hela.

Ekrarna i mitt bakhjul har nämligen börjat smälla en efter en. Då skall det poängteras att det är mitt pendlarök det handlar om och inte en hårdkörd DH-rigg. Den går förvisso även som vinterträningscykel också vilket innebär en del cykling på blandat underlag som  grusväg/asfalt/snö. Men med tanke på hur lite jag cyklat i vinter så står knappast orsaken att finna där.

Helt igen men för hur länge?
Helt igen men för hur länge?

Det som gör mig lite förgrymmad är att det är ett relativt nytt hjul – mindre än ett år gammalt. Det är dessutom byggt för att vara så hållbart som möjligt. Det är byggt kring ett Shimano XT mtb-nav som är nästan bombsäkert. Ekrarna är dubbelreducerade DT för att vara så starka som möjligt och dessutom 32 till antalet. Fälgen är en Mavic A719 vilket är en av de starkaste landsvägsfälgar som finns.

Det borde vara receptet på ett ytterst hållbart hjul. Men så är inte fallet har det visat sig. Det kan väl tilläggas att hjulet i övrigt är rakt och fint och att det trots kraschade ekrar inte slagit sig eller blivit skevt. Hjulet är byggt av tyska Action-Sports som i övrigt har levererat flera hjul till mig och om dem har jag i allmänhet bara gott att säga. Nu har jag haft det inlämnat hos eminenta Växjö Cykelservice för andra gången. Möjligen blir det en tredje gång men sen blir det att bygga nytt. Behåller i så fall navet och eventuellt motsvarande fälg igen. Vete tusan, några tips?

/ J – hjular inte av lycka

#cykligare #knivesandbikes

Det går skam på torra land och troll i hjulen. Annars vet jag inte hur jag skall förklara det hela.

Ekrarna i mitt bakhjul har nämligen börjat smälla en efter en. Då skall det poängteras att det är mitt pendlarök det handlar om och inte en hårdkörd DH-rigg. Den går förvisso även som vinterträningscykel också vilket innebär en del cykling på blandat underlag som  grusväg/asfalt/snö. Men med tanke på hur lite jag cyklat i vinter så står knappast orsaken att finna där.

Helt igen men för hur länge?
Helt igen men för hur länge?

Det som gör mig lite förgrymmad är att det är ett relativt nytt hjul – mindre än ett år gammalt. Det är dessutom byggt för att vara så hållbart som möjligt. Det är byggt kring ett Shimano XT mtb-nav som är nästan bombsäkert. Ekrarna är dubbelreducerade DT för att vara så starka som möjligt och dessutom 32 till antalet. Fälgen är en Mavic A719 vilket är en av de starkaste landsvägsfälgar som finns.

Det borde vara receptet på ett ytterst hållbart hjul. Men så är inte fallet har det visat sig. Det kan väl tilläggas att hjulet i övrigt är rakt och fint och att det trots kraschade ekrar inte slagit sig eller blivit skevt. Hjulet är byggt av tyska Action-Sports som i övrigt har levererat flera hjul till mig och om dem har jag i allmänhet bara gott att säga. Nu har jag haft det inlämnat hos eminenta Växjö Cykelservice för andra gången. Möjligen blir det en tredje gång men sen blir det att bygga nytt. Behåller i så fall navet och eventuellt motsvarande fälg igen. Vete tusan, några tips?

/ J – hjular inte av lycka

#cykligare #knivesandbikes

Motgångssupporter

26 Jan 2015

Gillar du fotboll? – Nej!
Följer du Lakers? – Nej!
Golf?
Tennis?
Utförsåkning?

NEJ, sade jag ju.

Gillar du inte sport??

JO, för helskotta. Något som känns igen? Det finns andra idrotter än de ”stora”. Det glöms bort av många i detta avlånga land har jag understundom noterat. Det har vi som följt cykel under många år fått erfara mer än en gång då vi både fått förklara och försvara vår älskade sport. Själv gillar jag förutom tvåhjuliga motorlösa aktiviteter bland annat att titta på kampsport i olika former och amerikansk fotboll. I båda världarna händer det mycket just nu.

 

Ibland är det svårt att ha favoriter skrev jag på FB häromdagen. Eller för att vara ärlig var jag mer drastisk i min formulering än så: ”jag tänker fan inte ha favoriter framöver”, var den exakta ordalydelsen.

Detta uttalande kom efter att helgens debacle var ett faktum. UFC Fightnight gick  av stapeln i Stockholm. Ett antal fina matcher bjöds det på och rent publikt var det förstås en succé. Runt 30 000 fans hade samlats i Tele2 Arena vilket gjorde det till det näst största arrangemanget som anordnats i UFCs regi någonsin. Men för blågult vidkommande var det ett bakslag. Tre svenskar i ringen och tre lika bittra förluster.

Först manövrerades Nico Musoke systematiskt ut av ryssen Tumenov. Därefter fick Akira Corassani storstryk. Efteråt deklarerades att karriären är över och att han lägger de tunna handskarna på hyllan.

Det stora dragplåstret var förstås Alexander Gustafssons  match mot Anthony ”Rumble” Johnson. Stämningen i hallen var magisk och alla ville se andrarankade ”The Mauler” säkra sitt returmöte mot mästaren Jon Jones. Så blev det inte. Efter lite drygt två jäkligt korta minuter var förlusten ett faktum och sällan har trettio tusen röster tystnat så fort. Jag svor högt hemma i tv-soffan och konstaterade framåt morgonkvisten att den nattvakan varit förgäves.

 

Tidigare har det för eget vidkommande stått klart att mina favoritlag i amerikansk fotboll inte gått vidare i slutspelet. Först rök Broncos och därefter Green Bay Packers efter förlängning i en av de mest spännande matcher jag sett. Den rymde alla ingredienser en stor idrottshändelse skall innehålla. Vändningar, överraskningar, misstag, individuella prestationer, hjältedåd och allmän dramatik – allt i en salig blandning Yihaa!

Men det kommer en vår på mer än ett sätt!

 

Snart smäller det – om sex dagar är det trots allt avspark i Superbowl XLIX. Nedräknare kan du hitta här! Det lär bli en rejäl nattmangling även det.

Och även i oktagonen händer det spännande saker. Om bara några dagar är det dags för UFC 183 Silva VS. Diaz. Det innebär en  återkomst för ”The Spiderman”, Anderson Silva i buren. Han är en av mina absoluta favoriter men kommer tyvärr från två raka förluster där den sista mest berodde att han på ett ytterst brutalt sätt råkade sparka av sig benet. Det blir något av en ödesmatch för brasilianaren som mer än en gång omtalats som en av de bästa MMA-utövarna genom tiderna. Spännande lär det bli i vilket fall som helst då motståndaren, UFCs riktiga badboy och mästerskitsnackare Diaz är avig, seg och allmänt besvärlig i ringen.

Därutöver börjar snart cykelsäsongen. För mig kanske skall tilläggas. För egentligen har den redan dragit igång med ”Tour Down Under” som är i full gång. Men jag brukar av någon anledning inte följa det loppet särskilt noga. Möjligen beroende på att snön ligger djup här i Sverige. För mig börjar tv-cyklandet med vårklassikerna på Eurosport. Men det blir ett lite senare kapitel.

/ J – tvingad att bli motgångssupporter

Gillar du fotboll? – Nej!
Följer du Lakers? – Nej!
Golf?
Tennis?
Utförsåkning?

NEJ, sade jag ju.

Gillar du inte sport??

JO, för helskotta. Något som känns igen? Det finns andra idrotter än de ”stora”. Det glöms bort av många i detta avlånga land har jag understundom noterat. Det har vi som följt cykel under många år fått erfara mer än en gång då vi både fått förklara och försvara vår älskade sport. Själv gillar jag förutom tvåhjuliga motorlösa aktiviteter bland annat att titta på kampsport i olika former och amerikansk fotboll. I båda världarna händer det mycket just nu.

 

Ibland är det svårt att ha favoriter skrev jag på FB häromdagen. Eller för att vara ärlig var jag mer drastisk i min formulering än så: ”jag tänker fan inte ha favoriter framöver”, var den exakta ordalydelsen.

Detta uttalande kom efter att helgens debacle var ett faktum. UFC Fightnight gick  av stapeln i Stockholm. Ett antal fina matcher bjöds det på och rent publikt var det förstås en succé. Runt 30 000 fans hade samlats i Tele2 Arena vilket gjorde det till det näst största arrangemanget som anordnats i UFCs regi någonsin. Men för blågult vidkommande var det ett bakslag. Tre svenskar i ringen och tre lika bittra förluster.

Först manövrerades Nico Musoke systematiskt ut av ryssen Tumenov. Därefter fick Akira Corassani storstryk. Efteråt deklarerades att karriären är över och att han lägger de tunna handskarna på hyllan.

Det stora dragplåstret var förstås Alexander Gustafssons  match mot Anthony ”Rumble” Johnson. Stämningen i hallen var magisk och alla ville se andrarankade ”The Mauler” säkra sitt returmöte mot mästaren Jon Jones. Så blev det inte. Efter lite drygt två jäkligt korta minuter var förlusten ett faktum och sällan har trettio tusen röster tystnat så fort. Jag svor högt hemma i tv-soffan och konstaterade framåt morgonkvisten att den nattvakan varit förgäves.

 

Tidigare har det för eget vidkommande stått klart att mina favoritlag i amerikansk fotboll inte gått vidare i slutspelet. Först rök Broncos och därefter Green Bay Packers efter förlängning i en av de mest spännande matcher jag sett. Den rymde alla ingredienser en stor idrottshändelse skall innehålla. Vändningar, överraskningar, misstag, individuella prestationer, hjältedåd och allmän dramatik – allt i en salig blandning Yihaa!

Men det kommer en vår på mer än ett sätt!

 

Snart smäller det – om sex dagar är det trots allt avspark i Superbowl XLIX. Nedräknare kan du hitta här! Det lär bli en rejäl nattmangling även det.

Och även i oktagonen händer det spännande saker. Om bara några dagar är det dags för UFC 183 Silva VS. Diaz. Det innebär en  återkomst för ”The Spiderman”, Anderson Silva i buren. Han är en av mina absoluta favoriter men kommer tyvärr från två raka förluster där den sista mest berodde att han på ett ytterst brutalt sätt råkade sparka av sig benet. Det blir något av en ödesmatch för brasilianaren som mer än en gång omtalats som en av de bästa MMA-utövarna genom tiderna. Spännande lär det bli i vilket fall som helst då motståndaren, UFCs riktiga badboy och mästerskitsnackare Diaz är avig, seg och allmänt besvärlig i ringen.

Därutöver börjar snart cykelsäsongen. För mig kanske skall tilläggas. För egentligen har den redan dragit igång med ”Tour Down Under” som är i full gång. Men jag brukar av någon anledning inte följa det loppet särskilt noga. Möjligen beroende på att snön ligger djup här i Sverige. För mig börjar tv-cyklandet med vårklassikerna på Eurosport. Men det blir ett lite senare kapitel.

/ J – tvingad att bli motgångssupporter

Jotack, träningen går bra… ...fast inte på cykel!

22 Jan 2015

Kört två turer ute hittills i år. Inte för att det inte går att cykla i snö utan mer för att jag avskyr när förhållandet mellan att klä sig, förbereda cykel, tvätta av densamma och sanera kläder från skit efteråt och träningen närmar sig 1:1!

Sen är det inte alltid vitt och fint här i Småland. Det är inte den där torra kylan som brukar råda längre norrut i vårt i det här fallet synnerligen avlånga land. Brun sörja är det vanligaste underlaget här. Och jag avskyr när världen är bajsbrun. Både fascister och blötsnö kan flyga och fara!

Taskig mobilbild på morgonens underlag
Taskig mobilbild på morgonens underlag

Men jag kör på inomhus istället. Idag har jag fått hjälp av min sjukgymnast att optimera en del övningar i rehabsyfte. Gymträning är väl inte världens mest inspirerande träningsform rent upplevelsemässigt men det lär ju vara effektivt. Vi får väl se. Jag har tre månader på mig innan kortet löper ut. Blir intressant att se hur många pass jag hunnit få till under den tiden. Snart dags för lunchträning. Önska mig lycka till. Jag behöver det!

Annars drar cykelsäsongen snart igång på riktigt. Det vill säga årsmöte med klubben om några veckor. Såg att det låg några intressanta motioner och väntar på att ventileras. Det rör på sig.

/ J – har gått i gymide

#cykligare #knivesandbikes #evaldssonpt

Kört två turer ute hittills i år. Inte för att det inte går att cykla i snö utan mer för att jag avskyr när förhållandet mellan att klä sig, förbereda cykel, tvätta av densamma och sanera kläder från skit efteråt och träningen närmar sig 1:1!

Sen är det inte alltid vitt och fint här i Småland. Det är inte den där torra kylan som brukar råda längre norrut i vårt i det här fallet synnerligen avlånga land. Brun sörja är det vanligaste underlaget här. Och jag avskyr när världen är bajsbrun. Både fascister och blötsnö kan flyga och fara!

Taskig mobilbild på morgonens underlag
Taskig mobilbild på morgonens underlag

Men jag kör på inomhus istället. Idag har jag fått hjälp av min sjukgymnast att optimera en del övningar i rehabsyfte. Gymträning är väl inte världens mest inspirerande träningsform rent upplevelsemässigt men det lär ju vara effektivt. Vi får väl se. Jag har tre månader på mig innan kortet löper ut. Blir intressant att se hur många pass jag hunnit få till under den tiden. Snart dags för lunchträning. Önska mig lycka till. Jag behöver det!

Annars drar cykelsäsongen snart igång på riktigt. Det vill säga årsmöte med klubben om några veckor. Såg att det låg några intressanta motioner och väntar på att ventileras. Det rör på sig.

/ J – har gått i gymide

#cykligare #knivesandbikes #evaldssonpt

Värk och förlorad punkteringsoskuld

18 Jan 2015

Det finns många dåliga sätt ha ont på och tro mig jag har prövat många av dem. Men det finns också några få bra. Träningsvärk är en av dem. Och jäklar vad bra jag måste må bra idag. Har så in i h-e ont så det finns inte. Resultatet av ett gympass för två dagar sedan. Hela min lekamen protesterar mot den omilda behandlingen. Men skam den som ger sig. I eftermiddag dyker jag in bland maskinerna igen. Ont skall med ont fördrivas.

Gårdagen bjöd på cykeltur i det först småsoliga sedan grådaskiga och till sist regnblandade snövädret. Temperatur plus minus noll. Hade nog inte begett mig ut på velocipeden om det inte vore för en glad röst i etern som hörde av sig men den gyllene frågan: Vad sägs om en tur på cykeln idag?

Vad svarar man på det? Ja förstås. Trevligt sällskap och lite motion lockar alltid. Men lite strul skall det förstås vara. Cykeln jag hade tänkt ta hade förstås tappat en eker i bakhjulet.  En stund senare bar det emellertid iväg. Tre entusiaster i mig själv, C och U alla med få mil i benen i år. Vi kom dock inte så mycket längre än till uppvärmningen då C fick punktering. Tyvärr ingen liten pyspunka utan en sån där resolut historia som är svår att förneka och kräver uppmärksamhet. Slang hade vi struntat i eftersom vi inte skulle befinna oss längre hemifrån än att någon kunde cykla hem och hämta ”bärningsbil”.

Beslut fattades och två av oss fortsatte  på den tänkta rundan runt Växjö och en tredje lommade hemåt. Inom kort visade det sig dock att det var lite för långt att gå med avkavlat däck och cykelskor. Tyvärr befann vi oss då längst ut i omloppsbanan. Bara att återvända. Inte hemåt för den enda nyckeln hade getts till C som nu befann sig på en bensinmack för att inte frysa ihjäl i snålblåsten. Man blir inte varm av att stå still.

Där rök punkaoskulden konstaterade C
Där rök punkaoskulden konstaterade C

Det var en rätt bra frusen C som jag så småningom plockade upp efter det att jag först cyklat hem och sen kört tillbaks med bilen. Sensmoralen får väl bli att reservslang alltid skall medföras. Boven i dramat var den här gången endera glas eller en mycket vass stenskärva för jag har nyligen hittat ett snitt i däcket.

Men hur som haver, en cykeltur blev det och jag kan stolt plita in ytterligare ett träningspass på det nya året. De är inte så många än men planen var att ändra på det förhållandet. Och det göres bäst med ett pass i taget har jag noterat.

En inte helt ren Cube efter gårdagen
En inte helt ren Cube efter gårdagen

Och fler planer smiddes på cykelmötet i förmiddags. Jag ingår i funktionärsstaben till kommande Växjötrampet som sedvanligt kommer att gå av stapeln under kristi flygare. Den här gången inte bara med två bansträckningar utan även en barnsträckning som dessutom kommer att vara gratis. Vi siktar förstås på nytt deltagarrekord även i år! Mer om detta kommer det att bli när det närmar sig vårkanten.

/ J – fullständigt opunkterad

#cykligare #knivesandbikes

Det finns många dåliga sätt ha ont på och tro mig jag har prövat många av dem. Men det finns också några få bra. Träningsvärk är en av dem. Och jäklar vad bra jag måste må bra idag. Har så in i h-e ont så det finns inte. Resultatet av ett gympass för två dagar sedan. Hela min lekamen protesterar mot den omilda behandlingen. Men skam den som ger sig. I eftermiddag dyker jag in bland maskinerna igen. Ont skall med ont fördrivas.

Gårdagen bjöd på cykeltur i det först småsoliga sedan grådaskiga och till sist regnblandade snövädret. Temperatur plus minus noll. Hade nog inte begett mig ut på velocipeden om det inte vore för en glad röst i etern som hörde av sig men den gyllene frågan: Vad sägs om en tur på cykeln idag?

Vad svarar man på det? Ja förstås. Trevligt sällskap och lite motion lockar alltid. Men lite strul skall det förstås vara. Cykeln jag hade tänkt ta hade förstås tappat en eker i bakhjulet.  En stund senare bar det emellertid iväg. Tre entusiaster i mig själv, C och U alla med få mil i benen i år. Vi kom dock inte så mycket längre än till uppvärmningen då C fick punktering. Tyvärr ingen liten pyspunka utan en sån där resolut historia som är svår att förneka och kräver uppmärksamhet. Slang hade vi struntat i eftersom vi inte skulle befinna oss längre hemifrån än att någon kunde cykla hem och hämta ”bärningsbil”.

Beslut fattades och två av oss fortsatte  på den tänkta rundan runt Växjö och en tredje lommade hemåt. Inom kort visade det sig dock att det var lite för långt att gå med avkavlat däck och cykelskor. Tyvärr befann vi oss då längst ut i omloppsbanan. Bara att återvända. Inte hemåt för den enda nyckeln hade getts till C som nu befann sig på en bensinmack för att inte frysa ihjäl i snålblåsten. Man blir inte varm av att stå still.

Där rök punkaoskulden konstaterade C
Där rök punkaoskulden konstaterade C

Det var en rätt bra frusen C som jag så småningom plockade upp efter det att jag först cyklat hem och sen kört tillbaks med bilen. Sensmoralen får väl bli att reservslang alltid skall medföras. Boven i dramat var den här gången endera glas eller en mycket vass stenskärva för jag har nyligen hittat ett snitt i däcket.

Men hur som haver, en cykeltur blev det och jag kan stolt plita in ytterligare ett träningspass på det nya året. De är inte så många än men planen var att ändra på det förhållandet. Och det göres bäst med ett pass i taget har jag noterat.

En inte helt ren Cube efter gårdagen
En inte helt ren Cube efter gårdagen

Och fler planer smiddes på cykelmötet i förmiddags. Jag ingår i funktionärsstaben till kommande Växjötrampet som sedvanligt kommer att gå av stapeln under kristi flygare. Den här gången inte bara med två bansträckningar utan även en barnsträckning som dessutom kommer att vara gratis. Vi siktar förstås på nytt deltagarrekord även i år! Mer om detta kommer det att bli när det närmar sig vårkanten.

/ J – fullständigt opunkterad

#cykligare #knivesandbikes

Mot formen

15 Jan 2015

Klockan är sen eftermiddag. Det är becksvart ute och de som hävdar att vi går mot ljusare tider får nog framföra sina argument på ett mer övertygande sätt för att jag skall var med på noterna.  Regnet smattrar ånyo mot fönstret och cykellusten är det enda som lyser, tyvärr med sin frånvaro.

Det är i stunder som dessa man fattar beslut. Till och med jag får krypa till korset och erkänna att jag för att komma igång behöver en inomhusaktivitet. Spinning och trainers i all ära men de tenderar att döda cykellusten för mig. Av något skäl kan jag inte förmå mig att kedja fast en cykel. Det är onaturligt, det är vad det är.

Något enstaka pass spinning kanske det får bli. Men det kan inte vara huvudsysselsättningen. Springa brukade jag göra förr som komplement. Egentligen till ju-jutsuen som fordom var det jag tränade. Senare som vinteralternativ till cyklingen när snödrivorna var i vägen. Men nu är jag för tung. Det skulle döda det jag har i knäväg. Alternativen är inte legio.

Nu var det dags igen
Nu var det dags igen

 

Så jag gjorde det. Bara så där. Efter en ganska kort tvekan. För tveka lite måste man ju. Jag köpte gymkort idag! Sätt nu inte i halsen ni som känner mig det är bara för tre månader.

Idrottskliniken – här kommer jag igen!

/ J – snart vilse bland maskiner

#cykligare #knivesandbikes #evaldssonpt

Klockan är sen eftermiddag. Det är becksvart ute och de som hävdar att vi går mot ljusare tider får nog framföra sina argument på ett mer övertygande sätt för att jag skall var med på noterna.  Regnet smattrar ånyo mot fönstret och cykellusten är det enda som lyser, tyvärr med sin frånvaro.

Det är i stunder som dessa man fattar beslut. Till och med jag får krypa till korset och erkänna att jag för att komma igång behöver en inomhusaktivitet. Spinning och trainers i all ära men de tenderar att döda cykellusten för mig. Av något skäl kan jag inte förmå mig att kedja fast en cykel. Det är onaturligt, det är vad det är.

Något enstaka pass spinning kanske det får bli. Men det kan inte vara huvudsysselsättningen. Springa brukade jag göra förr som komplement. Egentligen till ju-jutsuen som fordom var det jag tränade. Senare som vinteralternativ till cyklingen när snödrivorna var i vägen. Men nu är jag för tung. Det skulle döda det jag har i knäväg. Alternativen är inte legio.

Nu var det dags igen
Nu var det dags igen

 

Så jag gjorde det. Bara så där. Efter en ganska kort tvekan. För tveka lite måste man ju. Jag köpte gymkort idag! Sätt nu inte i halsen ni som känner mig det är bara för tre månader.

Idrottskliniken – här kommer jag igen!

/ J – snart vilse bland maskiner

#cykligare #knivesandbikes #evaldssonpt

Cykling?

12 Jan 2015

Vintern kom, vintern gick och vintern återvände i triumf.

Ambivalent jäkla klimat. Storm och nu blixthalka. Det blir inte mycket cyklat och jag försöker förtvivlat komma igång med träningen. Det har gått så långt att jag ytterst seriöst överväger ett gymkort för ett par månader. De som känner mig vet att det är ett stort steg! Men det får nog bli så annars blir det ingen säsong 2015 heller.

 

Inget fungerar
Inget fungerar

 

Man får odla sina andra intressen under tiden. Av det skälet har den här bloggen för stunden nästan blivit en knivblogg, det tittas på jäkligt mycket mat-tv och vi är därför lyckliga över att förra årets säsong av ”Masterchef Australia” nu sänds på TLC. Det är ändå ett av de bättre matprogrammen och paniken var nära efter förra säsongsavslutningen. Nu är ordningen återställd i tv-soffan.

 

Vildhästarna är borta 
Vildhästarna är borta

 

Mer surt är att mitt favoritlag i amerikansk fotboll åkte ur slutspelet igår trots hemmaplan. Hejdå Broncos. Nu får jag heja på Green Bay Packers istället i brist på annat. De lär inte heller vinna Superbowl.

Jag drömmer om sol, värme och bättre cykeltider. Hittade den här bilden på telefonen. Ett somrigt Helgahav.

Helgasjön

Det är något att drömma om när snön yr runt knutarna.

/ J – halkar omkring i tillvaron

#cykligare #knivesandbikes

Vintern kom, vintern gick och vintern återvände i triumf.

Ambivalent jäkla klimat. Storm och nu blixthalka. Det blir inte mycket cyklat och jag försöker förtvivlat komma igång med träningen. Det har gått så långt att jag ytterst seriöst överväger ett gymkort för ett par månader. De som känner mig vet att det är ett stort steg! Men det får nog bli så annars blir det ingen säsong 2015 heller.

 

Inget fungerar
Inget fungerar

 

Man får odla sina andra intressen under tiden. Av det skälet har den här bloggen för stunden nästan blivit en knivblogg, det tittas på jäkligt mycket mat-tv och vi är därför lyckliga över att förra årets säsong av ”Masterchef Australia” nu sänds på TLC. Det är ändå ett av de bättre matprogrammen och paniken var nära efter förra säsongsavslutningen. Nu är ordningen återställd i tv-soffan.

 

Vildhästarna är borta 
Vildhästarna är borta

 

Mer surt är att mitt favoritlag i amerikansk fotboll åkte ur slutspelet igår trots hemmaplan. Hejdå Broncos. Nu får jag heja på Green Bay Packers istället i brist på annat. De lär inte heller vinna Superbowl.

Jag drömmer om sol, värme och bättre cykeltider. Hittade den här bilden på telefonen. Ett somrigt Helgahav.

Helgasjön

Det är något att drömma om när snön yr runt knutarna.

/ J – halkar omkring i tillvaron

#cykligare #knivesandbikes

Så kom då snön…

7 Jan 2015

…och den ser ut att försvinna lika fort.

Till barnens glädje var det vitt när vi vaknade imorse. Den inre cyklisten i mig vred sig dock ett kvarts varv i vånda. Inte för att det inte går att cykla i det här väglaget utan för att det blir så mycket krångligare och bökigare vilket höjer tröskeln för att bege sig ut.

 

Därför inget cyklande idag. Heller. Det är det tråkiga med vintern. Om man inte är ytterst ihärdig så är det lätt hänt att det blir stora luckor i träningskalendern.

 

Vinteraktivitet
Vinteraktivitet

 

För att på bästa sätt kunna avnjuta det vita fluffet som ramlat ned sprang vi ut och åkte pulka koncentrerat ett tag för att sedan häva upp en gubbe, snögubbe alltså.

Det är väl som det skall, solen är blott en marschall och tillika en sällsynt gäst. Idag har det varit grått och mörkt. Min teori är att himlen läcker som en trasig dunkudde och att det är det som virlvar ned i huvudet på oss. Barnen hävdar att jag är knasig.

Kanske de har rätt.

/ J – snösur

…och den ser ut att försvinna lika fort.

Till barnens glädje var det vitt när vi vaknade imorse. Den inre cyklisten i mig vred sig dock ett kvarts varv i vånda. Inte för att det inte går att cykla i det här väglaget utan för att det blir så mycket krångligare och bökigare vilket höjer tröskeln för att bege sig ut.

 

Därför inget cyklande idag. Heller. Det är det tråkiga med vintern. Om man inte är ytterst ihärdig så är det lätt hänt att det blir stora luckor i träningskalendern.

 

Vinteraktivitet
Vinteraktivitet

 

För att på bästa sätt kunna avnjuta det vita fluffet som ramlat ned sprang vi ut och åkte pulka koncentrerat ett tag för att sedan häva upp en gubbe, snögubbe alltså.

Det är väl som det skall, solen är blott en marschall och tillika en sällsynt gäst. Idag har det varit grått och mörkt. Min teori är att himlen läcker som en trasig dunkudde och att det är det som virlvar ned i huvudet på oss. Barnen hävdar att jag är knasig.

Kanske de har rätt.

/ J – snösur